Lundastudent

Livet som student vid Lunds universitet

Visa rutor

Praktik under studierna?

Hallådär!

Praktik

En grej jag har tänkt på mycket under min utbildning, är att man väldigt lätt fastnar i teorins värld – framförallt inom juridiken. Efter genomsyn av juristprogrammets terminer och olika moment är det många som undrar; men, praktik då? Flera stora program har avsatt tid under utbildning för praktik, och det finns i alla fall enligt mig en stor lärandepoäng med att aktivt använda teoretiska kunskaper i “den verkliga världen”.

På juristprogrammet i Lund finns under femte terminen en obligatorisk praktikvecka inlagd.
Så, är det all praktik man kan göra? Svar: Nej. Det finns faktiskt en hel del andra möjligheter att få praktisk erfarenhet av juridik redan under studierna. Som Kristin tidigare poängterat verkar det vara en genomgående egenskap hos oss på bloggen att vi diggar listor, så här kommer min tipslista för praktiska erfarenheter under juristutbildningen!

Att vara praktikant = att lära av de lärda. Eller något.  Bild: mxdwn television.
Att vara praktikant = att lära av de lärda.         Bild: mxdwn television.
  1. APU.
    Under fördjupningsterminerna (termin 7-8) finns det möjlighet att välja en kurs som heter APU, arbetsplatsbaserat utredningsarbete. Man kan gå kursen en halv eller en hel termin (15 eller 30 hp). Det som är lite spännande här är att man även kan förlägga en sådan praktik utomlands; kanske på en ambassad, ett FN:kontor, en byrå eller en organisation av något slag. FN har ju ett par av sina kontor i Köpenhamn, så vill man satsa på det ligger det bara en liten pendlingstur bort! Ta till exempel den här coolingen. Under kursen skriver man en rapport om ett ämne som anknyter till verksamheten på arbetsplatsen. I sin examen kan man “tillgodoräkna” sig max 15 hp från APU-kursen. Du kan läsa mer om kursen här.
  2. Uppsatspraktik.
    Den nionde och sista terminen på programmet är helt och hållet avsatt för examensarbetet. Här finns dock möjlighet att göra något som kallas uppsatspraktik, vilket i viss mån liknar APU-kursen. Den största skillnaden är att du under tiden författar ditt examensarbete, och du har då tillgång till all den kunskap som finns på praktikplatsen för att få ihop det. Kul och utvecklande, kan jag tänka mig – och säkert kanon om man har svårt för att knåpa ihop en uppsats på egen kammare…
  3. Ideella engagemang.
    I Lund kryllar det av studentföreningar med massvis av olika inriktningar. Vissa av dessa föreningar sysslar med att ge juridisk rådgivning ideellt, och utgörs av grupper av studenter som alltså på fritiden jobbar med att ge svar på verkliga, juridiska frågor. Ibland har föreningarna en särskild nisch, och kanske jobbar med t.ex. asylfrågor, medan andra jobbar bredare. Bland mina kursare har det förekommit alla möjliga engagemang: på juridiska skrifter, i större studentorganisationer, yada yada yada. Här är det bra att plugga i en av landets mest föreningstäta städer!
  4. Sommarjobb.
    Som för de flesta andra studenter erbjuder sommaren juriststudenter möjlighet att sommarjobba. Många domstolar, byråer och myndigheter anställer sommarnotarier under säsongen, och vissa andra arbetsplatser erbjuder (ibland oavlönad) sommarpraktik. Tips från coachen är dock att inte jobba ihjäl sig över sommaren, och det är HELT OK att jobba med något som inte är strikt juridiskt över sommaren. Eller ta dedär välförtjänta sommarlovet medan man har chansen.
  5. Jobba vid sidan av studierna.
    I Skåneregionen finns det gott om möjligheter att hitta ett extrajobb. Många byråer har studentpooler och kvällsassistenter som är just juriststudenter. Än en gång ska man dock tänka på att inte jobba ihjäl sig – plugget ska komma först, och det håller nog arbetsgivarna med om.

Med andra ord finns det alltså flera möjligheter att redan under utbildningen få ett praktiskt perspektiv på det man lär sig. Det ska också tilläggas att många kurser innehåller praktiska moment som rättegångsspel, författande av stämningar/svaromål/domar, muntliga presentationer och grupparbeten. Är du mer intresserad av att se vilka praktikplatser som typsikt erbjuds kan du kika in här.

tumblr_mq33p254g51r19n51o1_500
Och glöm inte denna klassikern!

//Hanne

april 12, 2016

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

När Lund fylls av doften av gödsel och…

20160411_192148

Universitetsbiblioteket reser sig ur ett hav med blommor,

20160409_152004
Bleka ben under kortbyxorna traskar nerför kullerstensgatorna,

Lunds gränder och parker åter igen fylls av balklänningar, frack och spex,

20160411_191222

Fågelkvitter hörs under den ljumna kvällsaftonen,

Knoppar brister och hälsar den sjunkande solen välkommen,

20160411_193054

Och toner dansar mellan trädtopparna under kortare nätter…

20160411_192134

Då är det vår i Lund

Låt dig inspireras, missa inte sista ansökningsdagen 15 april

20160411_200919

april 11, 2016

Inlägget postades i

Studentliv Studier

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Som ekonom kan du påverka och förändra världen.

Nu närmar sig sista ansökningsdag den 15april och det är hög tid för mig att presentera min utbildning, som jag dessutom läser min 6e termin på- nämligen Ekonomie Kandidatprogrammet, som det fint heter. På ekonomihögskolan finns även något som kallas systemvetenskap, och det har Johannes som läser det berättat om här!

Att jag valde ekonomi var en förvåning för många, inte minst mig själv. Jag har så länge jag kan minnas varit emot allt som har med ekonomi att göra.tummeupp Efter otaliga livskriser och en otrolig beslutsångest kom jag över katalogen för Ekonomihögskolan i Lund och det som jag läste på första sidan var “Världen väntar”. Ni kan ju tänka er att det för en person som mig som just hade backpackat och haft mig i tre år såg det som ett tecken.

Efter mina terminer på programmet har mitt intresse för ekonomi bara växt. Jag har från den första stund som jag öppnade min första bok insett att ekonomi är allt och så mycket mer än det där stereotypa ekonomiska.

wbcwork
Bortsett från studier kan man engagera sig i olika utskott och föreningar- Här håller vi på inför slutspurten för Women’s Business Conference!

Men Lejla, vad blir du då? Bankman(kvinna) eller revisor? vill du det, trodde jag inte! Alltså fine, man kan bli bankman/kvinna, och revisor men jag kan bli allt annat. Jag kan bli marknadsförare, konsult av alla dess slag, börsmäklare, analytiker, controller, forskare, skatteman, chef, organisationsfantast, HR-människa som håller på med rekrytering och personalfrågor. Jag kan jobba med allt utom läkare brukar jag dra till med.

På ekonomi läser vi allt som har med världen att göra. Det är interna frågor som att se det från företagens perspektiv (Företagsekonomi) och sedan läser vi hur länder och människor påverkar varandra och i det stora hela, världen. Emellanåt läser vi lite juridik och statistik för de kompletterar det andra så väl. Vad gäller inriktning väljer vi det inte förrän i TVÅAN varför man, när man börjar kan vara förvirrad eller bara inte veta vad som är roligast, man vet ju inte förrän man har prövat helt enkelt!

lejlalinnea
Jag och Linnea är stolta Ekonomistudenter!!

En sista sak att tillägga, det här med matte? No worries vare sig du älskar matte eller hatar  det och har panik över den där matte 3 kursen som behövs. Älskar du matte kommer du kunna välja massa ämnen i dina inriktningar som har med matte att göra och hatar du det kommer du läsa matterelaterade kurser (som är ganska basic ändå) i cirka 24 veckor totalt under dina tre år. Alltså, problem solved!

Vare sig du redan läser DagensIndustri varje dag eller älskar miljön eller vill hålla på med marknadsföring för något coolt bilmärke kommer ekonomi att passa. Ekonomi finns överallt och är något som påverkar (och styr) hela världen. Vill du kunna påverka är ekonomi något du bör välja alla dagar i veckan.

Men, det är med ditt val av studier som gör att dina drömmar kan bli verklighet.
Ingenjörer bygger världen och som ekonom kan du påver
ka och förändra världen. Naturvetenskapen söker att förstå och förändra världen hand i hand med medicinen som försöker hjälpa världen. Beteendevetenskapen vet hur människan och världen fungerar och jurister behövs för att knyta ihop säcken och få allt att gå Bild1rätt till i världen, samtidigt som lärare utbildar världen.
Alla utbildningar har en betydande roll i världen och vad du tycker betyder mest för dig kan du bara veta om du testar. Kom igen, världen väntar på dig.

 

april 9, 2016

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lunds tekniska högskola

Hej alla glada!

Nu har det blivit dags att berätta lite om Lunds Tekniska Högskola, eller LTH som det i folkmun kallas. Detta är en av fakulteterna på Lunds Universitet och om du är sugen på en bred utbildning och även är intresserad av den tekniska aspekten så är det hit du ska vända dig.

På LTH hittar du alla ingenjörsutbildningar, både civil- och högskoleingenjör. Du hittar även arkitektprogrammet, industridesign och trafikflygarhögskolan här.

Jag tänkte berätta om utbildningen genom att försöka besvara några vanliga frågor och påståenden vi hör ute på mässorna.

  1. ”Vad jobbar en ingenjör med egentligen?”Den frågan är inte så enkel att besvara eftersom ingenjörer kan jobba med 1000 olika saker. I grunden handlar det om problemlösning och att hitta lösningar till svårigheter i samhället.
  1. ”Vad är det för skillnad på en högskoleingenjör och en civilingenjör?”Största skillnaden är först och främst utbildningstiden då högskoleingenjörsutbildningen är 3 år medan civilingenjörsutbildningen är 5 år. En civilingenjörsutbildning är lite mer omfattande men i många fall kan du välja till en master till din högskoleingenjörsutbildning så du får samma kunskap.
  1. ”Jag vill bli arkitekt, men jag kommer aldrig komma in för jag har inte tillräckligt bra betyg”Något som alla inte vet är att det finns ett tredje sätt att söka till arkitektutbildningen, utöver högskoleprov och betyg. Detta kallas arkitektprovet. Ungefär en tredjedel varje år tas in med provet som urvalsgrund. Du kan läsa mer om provet här: http://www.arkitektprovet.se
  1. ”Det låter kul att jobba som civilingenjör, men jag är rädd att matten kommer bli för svår”

Visst känns det läskigt att börja räkna matte på universitetsnivå efter gymnasiet. De flesta känner likadant. Men många tror att man behöver sköta alla studier på egen hand utan stöd av andra. På LTH är det upplagt för att man ska få den hjälp man behöver, både av övningsledare, klasskamrater och professorer. Under det första året finns många schemalagda tillfällen där man kan sitta och räkna tillsammans i grupp eller dit man bara kan gå för att ställa frågor som har dykt upp. Professorerna och lärarna är ofta tillgängliga och öppna för att hjälpa till att lösa svårigheter, till och med i föreläsningspausen ser man alltid någon student som ställer frågor till professorn och ber om förtydliganden.

  1. ”Lund låter som en rolig studentstad, men jag känner ingen där så jag vågar inte flytta dit själv”Oavsett vilken utbildning du väljer på LTH så startar din tid där med 4 veckor av roliga aktiviteter som är utformade för att man ska lära känna folket i sin klass. Du hamnar i en mindre nollningsgrupp, där alla är lika nya, osäkra och ensamma i den nya staden. På LTH kan det snarare anses vara en bedrift om du INTE lyckas få vänner redan under den första veckan.

Hoppas ni fått lite tydligare bild om vad det innebär att plugga vid LTH. Nedanför hittar ni en länk till vilka utbildningar som erbjuds i Lund vid LTH. Där kan ni läsa mer om de olika inriktningarna och se vad de innebär.

http://www.lth.se/utbildning/studera/?L=3

Lycka till med ansökan. Välkomna till Lund och LTH!

LTH-studenter
LTH-studenter

 

 

 

 

 

 

april 7, 2016

Inlägget postades i

Studentliv

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jurist – javisst? Juridicum vs EC

Temaveckorna här på bloggen rullar vidare, bra tema tycker jag & – perfekt såhär i antagningstider!

Min utbildning….. Lika väl som det är otroligt roligt att man faktiskt har möjligheten att bli precis vad man vill bli, är det också stundvis svårt att ta just det beslutet. Det finns ju så mycket spännande att välja mellan och så många olika vägar att gå.

Jag har så länge jag kan minnas vetat vad jag vill göra i mitt liv. Hästar! Fram tills nionde klass var jag fast besluten om att jag i framtiden skulle rida på heltid. Men någonstans i mitt gymnasieval insåg jag att jag de facto nog inte ville leva på min livsstil. Däremot har jag alltid velat kombinera den med ett framtida yrke! Jag är urusel på matte och teknik men mina starka sidor har alltid varit att uttrycka mig i tal och skrift. Svenska, samhällskunskap, & entreprenörskap är mina bästa tillgångar! Juridiken fastnade jag redan i början av gymnasiet. Och genom egna erfarenheter i hästvärlden kom jag i kontakt med juridiken, närmare bestämt med hästjuridik och någonstans där hade jag bestämt mig!

12940969_10154005503994526_1800202771_o 12952915_10154005503999526_1331259265_o 12970734_10154005503819526_1033378812_o

Drömscenariot är såklart att ta en juristexamen hos LU, jobba några år på juristbyrå och sedan bygga upp min egna business inom hästjuridik! (bör tilläggas att en hästgård på Österlen är inkluderat i denna plan)… 😉

-Att Lund erbjuder en av Sveriges bästa juristutbildningar råder det inget tvivel om, (bara att läsa vad Hanne & Joacim skriver)… Men att en bra utbildning skapar stor konkurrens går också hand i hand.

Mitt mål är absolut att genom U-Jiken knipa en utav de 20 åtråvärda platserna och därmed bli student vid Juridicum. Något som jag jobbar på varje dag, 325km från Lund vid mitt skrivbord på landet. Inget är omöjligt men det är tufft…

12922404_10154005503894526_674629108_o
Vissa pluggstunder är härligare än andra!

När jag började läsa kurser på EC i höstas påbörjade jag dessutom helt omedvetet en kandidatexamen i Handelsrätt. Att ha en backup känns skönt! Kandidaten innebär att man läser 180hp, varav minst 90hp är inom ett specifikt ämne. I mitt fall är det handelsrätt som är nära besläktat med juridiken men med ett mer ekonomiskt perspektiv kan man säga. På så vis kan jag alltså skräddarsy och bygga upp min egna examen inom Handelsrätt även om det inte går som tänkt med U-jiken!

Så när folk frågar vad jag läser för utbildning svarar jag i dagsläget sådär härligt svävande “juridisk inriktning”. Eftersom att jag just nu befinner mig lite mittemellan dessa två utbildningar. Eller rättare sagt så jobbar jag ju på båda eftersom att U-jik kan vara en del av mina hp i den handelsrättsliga kandidaten. Samtidigt som det är en väg till Juridicum. Låter det knepigt? Don’t worry, det finns mycket hjälp att få. Jag har fått ovärderlig hjälp och stöttning från Sofia, som är studievägledare på Institutionen för Handelsrätt. Tveka inte på att slå en pling till den fakultet ni har frågor kring, de kommer garanterat svara på dem med ett leende!! De är fantastiska!! Värdefullt att ha någon att bolla ideér och beslut med.

Hur fungerar det då att läsa en kandidat i Handelsrätt? Till att börja med så kan den se väldigt olika ut beroende på vilken inriktning man väljer att studera efter. Men jag har valt att ha höstterminen med kurser i handelsrätt och vårterminen kommer jag välja mina valfria kurser. (Filosofi, Statsvetenskap och Ekonomi lutar det åt att spetsa med just nu). Man söker sina kurser via antagning inför varje termin och “bygger” på så vis upp sin egen kursplan. Inför hösten har jag sökt Juristprogrammet som nr.1, Arbetsrätt 15hp som nr.2 och Företagsjuridik 15hp som tredjeval. Utbudet är väldigt stort men många av de kurser jag vill läsa i framtiden kräver ex. företagsjuridik som förkunskap. Så de första terminer går åt till att grunda upp med grundläggande kursbehörighet för att sedan spetsa in sig ytterligare.

Varje kurs ser olika ut men hittills har dem bestått av schemalagd undervisning ca 2h om dagen 4 dagar i veckan, seminarier i grupp och salstentamen efter 10 veckor (15hp).

holger-crafoord
Här på “EC” hålls min undervisning i Handelsrätt. Går under ekonomi och där är jag en del av Lundaekonomerna även om det är juridisk inriktning

Som den listälskare jag är (genomgående drag hos oss lundabloggare?) Tänkte jag ge er min pros/cons lista över min utbildning:

Handelsrättslig kandidatexamen

+ Fördelar

  • Skräddarsyr din utbildning
  • 3 år & 180hp (klar tidigare än en juristexamen och kan ta de 1,5åren att jobba upp erfarenhet istället)
  • Lär känna fler härliga lundensare eftersom du hela tiden byter kurser och kursare. Ca jättemånga mer vänner och större kontaktnät!!
  • Kan inrikta mig tidigare och läser det som jag själv finner relevant för min framtida yrkeskarriär
  • Kan jobba inom juridik efter examen. Ex myndigheter, offentlig sektor, bolag osv.

– Nackdelar

  • Ingen klass att följa, mer ensamt?
  • Får inte göra notarietjänst, och kan inte heller bli advokat, domare eller åklagare
  • Cykla upp för Tornavägen i motvind (Juridicum ligger mer centralt)

12921975_10154005503719526_800719899_o (1)           VS          1200x1200(ByContainerAndImageFill_CutLeftRight_Transparent_True_False_Undefined)

Nä hörrni, nu skall jag återgå till plugget. HP på lördag och 2 små hemtentor denna veckan. Hur många av er läsare kommer också sitta och skriva HP på lördag? Hejja oss!!

Tips för att träna ——> Öva gamla HP

(Ps. Sorry för att jag ännu en gång drog till med ett låååångt inlägg. Nästa gång lovar jag att fatta mig superkort!)

Kram Kristin

april 6, 2016

Inlägget postades i

Karriär Studentliv Studier

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är egentligen strategisk kommunikation?

Jag läser kandidatprogrammet i Strategisk kommunikation. Den absolut vanligaste reaktionen jag får när jag berättar det är en smått glasartad blick, följt av frågan:

“… Och vad är det?”

Därför tänkte jag bena ut lite vad det faktiskt innebär, hur jag tänkte när jag valde utbildning och vilka vägar man kan ta efter examen.

Vad innefattar Strategisk kommunikation? 

Institutionen för Strategisk kommunikation har en egen hemsida med nyheter från fältet och allmän info om programmen, samt en hurtig video på mig när jag berättar lite om programmet. Institutionen själva beskriver utbildningen såhär:

“Vill du utveckla organisationers varumärke och relationen till olika målgrupper? Vill du jobba med intern kommunikation och göra de anställda delaktiga i vad som händer på arbetsplatsen? Är du intresserad av opinionsbildning och politiska kommunikationsprocesser? Då är kandidatprogrammet i strategisk kommunikation något för dig.”

Utifrån kursplanen så innefattar Strategisk kommunikation:

År 1

  • Strategisk kommunikation i teori och praktik
  • Perspektiv på kommunikation
  • Kommunikation i organisationer
  • Varumärkeskommunikation
  • Språkstrategi och retorik
  • Kommunikationsdesign i digitala landskap i digitala medier

År 2

  • Contemporary public relations
  • Medier, makt och samhälle
  • Introduction to research methods and academic writing
  • Ekonomistyrning, finansiell analys och ekonomisk rapportering
  • Praktik

År 3

  • Valbara kurser vid svenskt eller utländskt lärosäte
  • Strategisk kommunikation i kris och förändring
  • Forskningsmetoder i strategisk kommunikation
  • Examensarbete för kandidatexamen

Nära oss ligger programmet i Strategisk kommunikation och digitala medier. Vi läser många av kurserna tillsammans, med skillnaden att deras utbildning helt enkelt är mer digitalt inriktad. Läs mer här!

Varför valde jag Strategisk kommunikation? 

Att kolla på kursplaner och läsa beskrivningar av program kan lätt bli lite abstrakt. Personligen så valde jag Strategisk kommunikation av tre anledningar: 1. Det är en bred utbildning inom ett intressant och växande fält, med många yrkesvägar att gå 2. Det finns möjlighet till praktik och utbyte 3. Den tillhör Lunds Universitet.

Jag visste att jag ville plugga i en studentstad som Lund. Att studera ska ju (enligt mig) inte bara vara att trycka in fakta, utan även att träffa vänner, utvecklas, lära sig om livet och allt annat klyschigt. Detta var även anledningen till att jag tyckte att det var viktigt med utbyte och praktik!

Studier ska inte bara vara kafferelaterad ångest osv.
Studier ska inte bara vara ångest och överkonsumtion av kaffe

Jag gillar Strategisk kommunikation för att det är en praktisk och teoretisk utbildning. Medie- och kommunikationsvetenskap, som är ett äldre kommunikationsområde, har en mer teoretisk utgångspunkt medan yrkesutbildningar som Berghs i Stockholm är mer renodlat praktiska. Jag gillade kombinationen av båda inriktningarna. Jag gillade även möjligheten att kunna skräddarsy min utbildning. Både genom de valbara kurserna man har under utbytesterminen, där jag läste bland annat genusvetenskap och konfliktvetenskap, men även genom genom val av praktikplats och vilket område man vill fokusera på i sitt examensarbete. Man kan rikta in sig på det område inom kommunikation som passar en bäst helt enkelt!

Vad kan man bli då?

Den absolut vanligaste frågan jag får när jag jobbar ute på mässor är vad man faktiskt BLIR efter en utbildning i Strategisk kommunikation.

Kanske vill du bli nästa PR-guru som Samantha i Sex and the city?
Kanske en PR-guru som Samantha?

Tyvärr så har jag inget svar på det. Man blir inte ETT yrke. I min klass vill folk arbeta inom en mängd områden! Vissa är intresserade av internkommunikation och vill fokusera på personalfrågor, intranät och intern förändringskommunikation. Andra vill jobba på byrå och bli PR-konsulter (tyvärr inte helt som Samantha i Sex and the City pga att man faktiskt måste jobba ibland), copywriters, strateger, planners eller projektledare. Vissa vill arbeta med kommunikation på ett specifikt företag, inom ett område de är intresserade av – som miljö, film, mat, dryck, spel, IT, osv. Alla företag behöver ju kommunicera. The sky is the limit! (just a little comment for my international followers)

Om du är intresserad av att veta mer om utbildningen eller om Lund i allmänhet så är det bara att slänga iväg en kommentar! Trevligt tisdag!

april 5, 2016

Inlägget postades i

Karriär Studier

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Juristprogrammet vid Lunds universitet

Hej!

Med anledning av att vi för tillfället befinner oss mitt i temaveckorna här på bloggen ska jag nu ta över staffettpinnen från Hanne och fortsätta att berätta om juristprogrammet. I Hannes förra inlägg hittar ni utmärkta exempel på vad en jurist är och vad man jobbar med. I detta inlägg ska jag fokusera på utbildningen som sådan, vilka vägar det finns in på programmet och sedan avslutningsvis försöka bemöta några av de myter som spinner kring detta populära universitetsprogram.

Juristprogrammet består av 9 terminer (man läser 2 terminer per år). De första 6 är grundterminerna där du och din klass alla läser samma kurser. Nedan följer en kortare beskrivning av grundterminerna:

  1. När termin 1 (härefter T1 osv.) drar igång är det mycket som händer. Allting börjar med en stor novischperiod (nollning) som löper över nästan en månad med massor av olika roliga evenemang. Passande nog läser man under de första veckorna en kortare introduktionskurs till juridiken. Denna examineras genom ett icke-betygsatt rättegångsspel. Lagom till när novischperioden är över börjar nästa kurs som är allmän rättslära. Kursen ger en inledande skön mix av rättshistoria och rättsfilosofi. Denna kurs examineras genom en salstentamen. T1 avslutas med statsrätt: Europarätt, mänskliga rättigheter, offentlighet- och sekretesslagstiftning, konstitutionsrätt och en del komparativ rätt.
  2. T2 (på flashback och bland vissa känd som ”väggen”) innehåller undervisning i allmän förmögenhetsrätt. En undervisningstät (många föreläsningar och seminarier där mycket rättsfall diskuteras) termin som innehåller b.la. avtalsrätt, köprätt, obligationsrätt, sakrätt och immaterialrätt. Man har under terminen två större rättegångsspel och en hemtentamen. En i mina ögon fantastisk termin med mycket duktiga lärare och intressanta ämnen. Man examineras genom salstentamen (när den är godkänd har man ”rivit” väggen).
  3. På T3 läser man två olika kurser. Den ena är en kortare, rätt intensiv kurs i associationsrätt och konkurrensrätt. Den andra handlar om civilrätt i den sociala dimensionen (på juridicum-språk: sociala ”dimman”.) Under denna termin ändrar man lite på systematiken för undervisnngen. Större fokus läggs på interaktiva seminarium och studentens egna förberedelse blir kanske extra viktig under denna termin.
  4. T4 innehåller också denna två kurser: en i offentlig rätt (miljörätt, tvångsvårdslagstiftning, förvaltningsrätt, migrationsrätt m.m) samt en annan i skatterätt. Detta är en termin som är mer lik T2 till undervisningssättet; mycket litteratur, många föreläsningar, många seminarier, färre övningar.
  5. Under T5 läser man dels en kurs i civilrättskipning och internationell privaträtt samt en annan i straff- och straffprocessrätt. Terminen bjuder på en hel del igenkänningsbar juridik med mycket koppling till domstols- och åklagarväseendet. På denna kurs examineras man genom både hem- och salstentamen.
  6. Den sista terminen på grundkurserna är T6. Kursen innefattar studier i rättshistoria och folkrätt. En termin som alltså präglas av internationella konventioner m.m. Här skriver man också en större uppsats (15 hp).

T 7-8 är fördjupningskurser. Här väljer man att fördjupa sig i dem kurserna som man har tyckt varit mest intressanta under grundterminernas gång. Inte sällan kombineras fördjupningskurserna med utbytesstudier – en fantastisk möjlighet där Lunds universitet erbjuder ca 600 partneruniversitet i ca 70 länder.

Huvuddelen av undervisningen sker på Juridicum, centralt beläget i Lund. Lokalen tillhörde huvudsakligen det gamla Televerket.
Huvuddelen av undervisningen sker på Juridicum, centralt beläget i Lund. Lokalen tillhörde huvudsakligen det gamla Televerket.

 

En av undervisningssalarna som används flitigt vid undervisning på juristprogrammet.
En av undervisningssalarna som används flitigt vid undervisning på juristprogrammet.

T9 är dedikerad fullständigt till examensarbetet. När detta är skrivet och din uppsats godkänd får du din juristexamen. Väl härefter står en hel värld öppen inför din expertis. Se några av ställena som jurister arbetar på i Hannes inlägg.

Vilka vägar finns det då in på juristprogrammet?

De traditionella genom att söka på antingen betyg eller högskoleprovsresultat står givetvis för majoriteten av de som blir antagna till programmet. Alla presumtiva juriststudenter som oroar sig för sina betyg bör emellertid uppmärksamma UJIKen. Kursen (som heter Utvidgad juridisk introduktionskurs) är en nätbaserad kurs som du läser på antingen hel- eller halvfart (3 eller 6 månader) med föreläsningar och övningar över nätet. Till studenternas hjälp finns hängivna nätkurslärare från Juridicum som ofta själva är studenter. Kursen avslutas med en salstenta och där de 20 studenterna med de bästa resultaten erbjuds en plats in på juristprogrammet. Kursen utgör alltså inte bara ett utmärkt sätt att testa sitt intresse för juridikstudier utan även en extra möjlighet att ta sig in på ett program som återkommande utstår högt söktryck. Alla som söker kursen och har grundläggande behörighet får gå den – de ni!

Mythbusteri

Det händer allt som oftast när jag besöker olika gymnasieskolor- och mässor runt om i landet att man träffar oroliga gymnasister som hört mycket negativa saker om juristprogrammet. Jag tänkte därför ägna slutet av detta inlägg till att bemöta några av de myterna.

  1. ”Det råder en orimlig konkurrens mellan eleverna och betygshetsen är ständigt närvarande”. Många av dem som söker sig till juristprogrammet är tävlingsmänniskor. Tävlingsmänniskor kan ibland tendera till att vilja sätta jaget framför laget och själva av detta skaffa sig fördelar. Jag tror att alla de, många gånger inspirerande, tävlingshjärnorna i min egen klass och säkerligen många andras har insett att deras egen chans att lyckas ökar om man också har en grupp som fungerar bra. När man inser det fina och givande med ett välfungerande gruppsamarbete inser man snart också att man får låta laget får vara större än jaget. Jag passar också på att en gång för alla döda den där myten om att folk rycker ut sidor i kurslitteraturen för varandra: något sådant existerar inte på juristprogrammet vid Lunds universitet. Gällande betygshetsen vore det lögn att säga att den inte existerar. Att den blivit uppförstorad på olika internetsidor och i diverse media är dock ett faktum. Betygshetsen är något som för egen del släppt i takt med att också den inbördes konkurrensen trappats av; troligtvis motiverat av studenterna senare förstår att betygen bara är ett riktmärke bland många andra.
  2. ”Man läser orimliga mängder litteratur”. Det är mycket läsa på juristprogrammet. Jag brukar dock trösta med att läsning är som vilken sport eller hobby som helst: desto mer du tränar, desto bättre blir du. Jag kan idag säga att jag läser otroligt mycket snabbare än vad jag gjorde när jag började. Likaledes har jag tränat upp en förmåga att kunna sålla och välja ut det jag tycker verkar relevant – en förmåga jag tror alla har användning av i dagens informationstäta samhälle.
  3. ”Man lär sig bara lagboken”. Att utbilda sig på juristprogrammet innebär långt mycket mer än att bara bläddra i lagboken. Undervisningen sträcker sig från föreläsningar och seminarier till rättegångsspel, rättsfallsseminarium, studentlärareledda övningar, interaktiva studentseminarier, studentledda övningar, debatter och mycket mer.

Busted

Det händer också att jag får frågan vilken människa som passar på juristprogrammet. Det finns givetvis inget ensidigt svar på detta. Tittar jag på min egen klass består den av en mycket mixad skara människor. Något jag kan sluta mig till är att jag tror att vi alla delar i någon liten mån ett visst samhällsintresse, har en gnutta intresse i att argumentera och diskutera och en viss portion av vetgirighet.

Om det är några frågor får ni gärna ställa dem i kommentarsfältet.

Må väl – så ses vi kanske på Juridicum!

/Johan

april 4, 2016

Inlägget postades i

Karriär Studentliv Studier

Kommentarer

2 Kommentarer Lämna en kommentar

Naturvetenskap – måste man ha Kånken och gummistövlar?

Nej det måste man såklart inte. Men om ni frågar mej så är det en väldigt trevlig livsstil 😉

Idag ska vi alltså prata naturvetenskap. Yaaaaay. Det absolut roligaste man kan läsa tycker jag, och jag är så glad att jag hamnade på naturvetenskapliga fakulteten. Det passar mej som handen i handsken.

Naturvetenskap vid Lunds Universitet

Inom naturvetenskap i Lund finns det 14 olika kandidautbildningar och 20 olika masterutbildningar och tillsammans är vi ca 2000 studenter som spenderar våra dagar på någon av dessa.

Läser du en naturvetenskaplig utbildning i Lund kan du vara säker på att du får en utbildning av högsta klass och som står sej bra internationellt. Av den anledningen väljer också många internationella studenter att läsa sina naturvetenskapliga utbildningar i Lund och du kan få klasskompisar från hela världen (på ett par program, inte alla).

Naturgeografi och Ekosystemvetenskap

Själv läser jag på kandidatutbildningen som heter Naturgeografi och Ekosystemvetenskap. Där märker jag inte riktigt av dom där 2000 studenterna. Vi är 14 personer i min klass och vi har sällan föreläsningar eller övningar med andra. På gott och ont såklart.

Jag är nu inne på min sista termin av kandidatprogrammet och kandidatuppsatsen (även kallad C-uppsats) börjar ta form, åtminstone i mitt huvud. Under utbildningens gång har jag fått lära mej mycket om klimat- och miljöfrågor, hur ekosystem samspelar i naturen, hur vindar och vatten formar vårt landskap, meteorologi, statistik och hur man kan använda kartor för att visa allt från spridning av föroreningar till kostnader för vägunderhåll i Kenya (Det fanns vissa planer på att döpa det grupparbetet till ”Ken ya feel it”, men vi skippade det.). Med andra ord, en bred utbildning som ger mej en bra grund för fortsatta studier eller jobbsökande.

Mycket praktiskt

Det bästa med min utbildning är ändå alla praktiska inslag. Diverse utflykter både inom och utom Sveriges gränser för att studera växtlighet, landskapsformer, jordtyper, vattenflöden, höjdskillnader och gud vet vad. Jag älskar det. Och då är man minsann glad för sina gummistövlar. 😉
Här kommer lite bilder från några av våra exkursioner:

24
Det gäller att vara sjukt koncentrerad när man ska mäta träd.
27
Helt okej utsikt för dagens lunch. Här studerar vi häftig geologi på Kullaberg i Skåne.
29
Det finns inget dåligt väder, så det så.
31
Här har vi byggt oss ett torn för att mäta flöden av koldioxid i luften.

 

15 april kommer närmare

Ni har väl inte missat att ansökan till höstens program och kurser har öppnat på Antagning.se? Ingen superpanik än men tänk på att inte sitta sista kvällen, det har hänt några gånger att sidan har kraschat då på grund av för högt besökstryck.

Jag har fått iväg min ansökan nu i alla fall, till masterutbildning till hösten. Hoppas jag kommer in!

//Susanne

PS. Idag har Lunds universitet bytt namn till Lundes universitet. Det tycker jag var på tiden. DS.

23
Här posar jag och fina Lunde i Lundagård.

 

 

april 1, 2016

Inlägget postades i

Studier

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Systemvetenskap är najs

Undrar du vad som händer på systemvetarprogrammet på Lunds Universitet? Isåfall är detta din turdag! Vissa tror att det endast handlar om att låsa in sig i en källare och programmera, andra tror att det är en väldans massa ekonomi. Men båda dessa påståenden är typ helt falska. I själva verket är det en härlig mix av ämnen som man läser tillsammans med en härlig mix av människor.

Denna killen pluggar systemvetenskap, han ser väl trevlig ut?
Denna killen pluggar systemvetenskap, han ser väl trevlig ut?

Det är en teknisk utbildning för folk som intresserade av teknik samtidigt som man har ett organisatoriskt perspektiv. Man lär man sig tänka och arbeta med ett helhetsperspektiv. Vi lär oss om IT, informationssystem, processer, verksamhetsarkitektur och ekonomi men framförallt lär man sig hur allt hänger ihop. Även mycket fokus ligger på människor, exempelvis att designa användarvänliga interfaces och människans påverkan på IT. I början av utbildningen hade jag lite svårt att förstå just detta helhetsperspektiv, men nu när jag börjar närma mig slutet börjar poletten falla ner och det känns riktigt bra inför examen som jag ska ta i sommar.

Mycket av de arbeten som man gör under utbildningen är grupparbeten. Genom att arbeta i en massa olika grupper under hela utbildningen blir man oundvikligen rätt bra på det. Förutom att det är roligare att arbeta i grupp än enskilt, blir man anpassningsbar och samarbetsvillig. Samarbetsvilja, god teknisk kompetens och helhetsperspektivet man får, gör att det finns många jobb för en systemvetare men också att man läser flera olika ämnen gör att det finns många olika riktningar på karriären.

Ett moment som vissa är oroar sig för är just programmeringskurserna. Till dessa människor vill jag säga att det med största sannolikhet är lugnt. När jag började kunde jag noll om programmering, men man får en massa stöd vid inlärning av programmering av tålmodiga studenter som arbetar med att hjälpa till med sådant. Förutom schemalagda programmeringslektioner finns det även en programmeringsstuga varje vecka där elever hjälper varandra. Hur “dumma” frågor man än ställde hade någon ställt dem tidigare, istället för ett hånfullt skratt får man tillbaka ett hjälpsamt svar. Såklart att det kan vara svårt ibland, men det löser sig alltid.

Programmering!
Programmering = Nytta med Nöje. Användbart och kul!

Programmet är uppbyggt av en färdig sammansättning av kurser som alla måste läsa. Undantaget för detta är femte terminen då man antingen kan välja att åka på en utbytestermin eller läsa valbara kurser i Lund. Då går det ju inte välja fel, universitet har skräddarsytt ett grymt program åt dig. Som systemvetare har man inte lika många alternativ att välja på när det kommer till utbyte i jämförelse med ekonomerna exempelvis. Det beror på att utbildningen är inte lika vanlig utomlands som i Sverige. Men man har fortfarande ett antal valmöjligheter spridda runt om i världen som Kanada, Australien, England, Singapore etc. Jag åkte till England och kunde inte ha varit mer nöjd!

alert(“Vi ses”);

mars 30, 2016

Inlägget postades i

Studentliv

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Att välja juridik

Juridik påminner om att lägga ett pussel. Det handlar om att ana ett slutresultat i en oordnad massa.”

Många har hört talas om jurister. En del vet vad dessa jurister är och gör, men få vet allt jurister kan vara. Det är lätt att associera till den senaste inne-serien där vråltäta businessadvokater närmst predikar sina budskap inför domare i peruk, och därefter körs i glassiga bilar till skyskrapor där hörnkontoret på 105:e våningen erbjuder utsikt över en stad där allt är möjligt. Jag vet, jag har också Netflixat mig igenom allt dedär. Och för somliga stämmer det kanske, att verkligheten som jurist är sådan. Men det kan vara så himla mycket annat också.

Justitia - rättvisans gudinna i romersk mytologi. Avbildas ofta med förbundna ögon ("rättvisan är blind") och med en vågskål i händerna.
Justitia – rättvisans gudinna i romersk mytologi. Avbildas ofta med förbundna ögon (“rättvisan är blind”) och med en vågskål i handen. Bild från Law and Technology today.

Jag valde att börja läsa juridik för att det på något sätt var ett hopkok av saker jag var intresserad av: statsvetenskap, språk, problemlösning, pedagogik, logik. Vi får jobba för människor, för företag, för organisationer och för samhället. Vi får bidra med expertis på olika områden, för samhällskontraktet kräver att vi förhåller oss till gemensamma regler.

 

Jag brukar se på juridik som ett verktyg, snarare än en vetenskap. Det är ett sätt att skapa, att samhällsbygga, ett verktyg för att tillgodose behov och skapa någon form av förutsebarhet för våra handlingar. Det är ett verktyg för problemlösning. Men vad innebär det, rent konkret, att utbilda sig till jurist? Och hur går det till? Är allt pest och pina, eller kan juridik verkligen vara kul?

Att välja juridik är ett brett val. Som jurist kan du jobba… well, praktiskt taget lite var som helst. De “typiska” jurist-yrkena känner de flesta igen – domare, åklagare och advokat – men visste du att du också hittar jurister bland fotbollsagenter, diplomater och i människorättsorganisationer? Det finns en närmst oändlig bredd av möjliga yrken för en jurist. En vanlig väg att gå är att jobba på en byrå, där man kan ta hand om olika typer av ärenden som klienterna behöver. “Ni jurister är ju för sjutton med överallt!” sa en icke-juristkompis till mig för ett tag sedan, och på sätt och vis stämmer det. Ett axplock?

– Ett företag ska ingå avtal med ett annat företag – jurister (bolagsjurist och jurister som jobbar med relevant affärsrätt) kopplas in.
– Ett par bråkar om vårdnaden om sitt barn – jurister (från en familjerättslig byrå, kanske) kopplas in.
– En person har inte kunnat betala sina räkningar – jurister (Kronofogden) kopplas in.
– En person blir uppsagd från sitt jobb – jurister (fackförening) kopplas in.
– En person blir utsatt för brott – jurister (hela domstolsväsendet med domare och åklagare, samt målsägandebiträde och försvarsadvokat) kopplas in.
– Ett företag går i konkurs – jurister (som jobbar med obestånd) kopplas in.
– En person söker asyl – jurister (Migrationsverket) kopplas in.
– Ett lagförslag ska utredas – jurister (till exempel forskare eller jurist med särskild expertis) kopplas in.
– En årgång juriststudenter utbildas – vem tror ni utbildar oss? Just det…jurister!

Lagboken, juriststudentens ständiga följeslagare. P.S. Nej, du behöver inte lära dig hela lagboken utantill. P.S. 2. Nej, du behöver inte bära runt på den varje dag och få ryggproblem. Vi har tillgång till lagtext på internet. ;)
Lagboken, juriststudentens ständiga följeslagare.
P.S. Nej, du behöver inte lära dig hela lagboken utantill.
P.S. 2. Nej, du behöver inte bära runt på den varje dag och få ryggproblem. Vi har tillgång till lagtext på internet. 😉 Bild: Susanna Varis.

Många av er studenter som vi träffar ute på utbildningsmässorna drar en tung suck när jag på er fråga svarar att jag läser juridik. “Usch, är inte det jättejobbigt och svårt?”. Några av er har säkert redan hört mitt svar: nej, juridik är inte svårt. Ofta är det faktiskt ganska logiskt. Men, att det är krävande är det nog få som skulle säga emot. Ja, det är en del läsning, och nej, det är inte alltid man förstår saker första gången man hör dem. Det är lite som ett nytt språk – juridiska – men det är ofantligt kul, när man börjar förstå vilken nytta man kan ha av det. Hur man kan använda kunskapen rent praktiskt för att vara med och utveckla, skydda, skapa, bidra.

I ett senare inlägg här på bloggen kommer Johan att prata mer om vad man läser och lär sig, sökvägar till programmet och annat smått och gott om utbildningen. Stay tuned, och lycka till med ansökan!

Kram!
Hanne

Ps. Läs mer om juristprogrammet här.

mars 29, 2016

Kommentarer

4 Kommentarer Lämna en kommentar

Intresserad av språk, kultur och andra länder?

Då ska du ansöka till ett program eller språkkurser på Lunds universitet. På SOLs hemsida (Språk- och litteraturcentrum) finns det en lista på alla språk och program som erbjuds. Det finns t.ex. Europastudier, Mellanösterstudier, kandidatprogrammet i japanska, med flera!! Själv läste jag min kandidatexamen i japanska och håller just nu på att läsa masterprogrammet i Asienstudier.

Mina kursare i Asienstudier!
Mina kursare i Asienstudier!

Är det någon skillnad mellan att läsa kurser och ett program? Får jag samma examensbevis?

Egentligen inte när det kommer till språk eftersom ett program består av kurser som går att sökas separat och då är det möjligt att kombinera med andra ämnen, kanske ett annat språk eller ett annat ämne som ekonomi. Oftast går det bra att söka till alla kurser som ett program innehåller, men antagna studenter på programmet kan ha förtur. Sådana här detaljer är viktiga att kolla upp och det går alltid att mejla till en studievägledare eller program- eller kursansvarig vid tillfällen då man känner sig osäker. Hur som helst får du samma examensbevis om du uppfyller kraven för att kunna ansöka om en examen. Vanligtvis innebär detta 3 terminers studier i 1 huvudämne + en kandidatuppsats (c-uppsats) + 3 terminer i något annat. En kandidatexamen kan du alltså ta ut efter 3 års studier vid ett universitet.

Hur är det att läsa ett språk på universitet? Är det annorlunda från gymnasiet?

Det är fantastiskt roligt! På utbildningsmässorna brukar jag förklara att den största skillnaden mellan att läsa på gymnasienivå och universitetsnivå överlag är att du på universitetet verkligen får möjligheten att koncentrera dig på ett ämne i taget och fördjupa dig i det. Däremot är språkämnet oftast uppdelat i mindre kurser såsom grammatik, hörförståelse, muntlig och skriftlig färdighet, och kanske t.o.m. lingvistik och litteratur beroende på vilken nivå man börjar på. Vissa ämnen börjar på nybörjarnivå och då förväntas man inte ha några tidigare språkkunskaper alls medan grundnivå t.ex. kan ha behörighetskravet steg 1-3. Allt detta står i inforutan på antagning.se! 🙂

Kan också tillägga att det är otroligt inspirerande och motiverande att läsa tillsammans med andra studenter i en klass där alla är intresserade utav samma sak. I min japanska-klass satt vi oftast kvar efter lektionerna (vilket kunde vara 4-5 föreläsningar/lektionstillfällen i veckan, det varierar) och gjorde uppgifterna tillsammans och umgicks på kvällarna. Vi hade också filmkväll en gång i veckan och sen finns ju alltid Café Multilingua på onsdagar dit man kan gå och testa på att prata nya språk och öva!

Går det att åka utomlands genom Lunds universitet?

Absolut! En stor anledning varför många studenter väljer att plugga språk och om andra länder är att de faktiskt vill åka dit. Jag som har testat på att både vara ”freemover” (du fixar allt själv, ansökan till universitetet, visumansökan, betalar studieavgiften själv-ALLT) och utbytesstudent kan verkligen rekommendera att söka genom universitetet. Lunds universitet har utbyte med över 600 partneruniversitet så det finns många universitet och länder att välja mellan 😉

Sakura - de berömda körsbärsblommen i Japan. Utbyte på våren är aldrig fel!
Sakura – de berömda körsbärsblommen i Japan. Utbyte på våren är aldrig fel!

Visserligen är det sant att det inte går att åka ut direkt efter gymnasiet, men samtidigt så tjänar du otroligt mycket i form av tid, pengar, energi och meriter om du söker till utbytesstudier. Jag kunde inte förstå hur mycket administrativt jobb som låg bakom en ansökan förrän jag satt där själv med en trave papper som skulle fyllas i och dokument som skulle skickas fram och tillbaka, vilket jag fick göra under kvällar och helgen sista året i trean på gymnasiet. Jag var t.o.m. tvungen att välja bort balen för att kunna skicka in ett hälsointyg. När jag åkte ut genom universitetet däremot behövde jag bara skriva ett motivationsbrev och en sida med uppgifter i princip. Så mycket smidigare!

Varför plugga Asienstudier i Lund? Hur är programmet upplagt?

I vårt program finns 4 olika inriktningar, Japan/Korea, Kina, Sydasien eller Sydostasien. Studenterna får dessutom en överblick över Asiens politiska och ekonomiska system. Utbildningen är tvärvetenskaplig inom samhällsvetenskap och riktar sig till studenter som vill jobba både inom den privata eller offentliga sektorn efter examen. Om du t.ex. är intresserad utav att jobba inom ett globalt företag eller en internationell organisation med koppling till Asien är det här en passande utbildning för dig. Jag valde den här utbildningen eftersom jag efter min praktik på Sveriges ambassad i Tokyo ville bredda mina kunskaper i politik, ekonomi och internationella relationer.

Utbildningen är även forskningsförberedande och man får lära sig hur man applicerar samhällsvetenskapliga metoder/teorier i akademiska texter vilket även är nödvändigt för att skriva en masteruppsats. Det är masteruppsatsen som jag håller på med just nu! Det är upp till en själv att välja ett ämne som är knutet till den regionen man har specialiserats i så länge det är relevant för Asienstudier, men det är väldigt fritt så studenter får i princip fördjupa sig i sitt intresseområde vilket jag tycker är väldigt positivt. Kurserna som jag har läst under utbildningen har också haft ett engagerande innehåll och gett mig nya perspektiv. Eftersom utbildningen ges på engelska är det oftast fler internationella studenter än svenska så det blir verkligen intressanta diskussioner!

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att jag rekommenderar att studera språk och om andra länder och kulturer i Lund för man får även chans att möta internationella studenter, tala andra språk, samt lära sig att se och analysera sitt eget perspektiv och kritiskt granska normer och aktuell forskning.

Lycka till med ansökan! 🙂

/Josefine

mars 28, 2016

Inlägget postades i

Studentliv Studier

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Glad påsk bloggen!

Glad påsk till alla er kära bloggläsare!

I skrivande stund befinner jag mig hos svärföräldrarna i Västergötland och njuter av påskledigheten. Fördelen med att vara student är att man ofta är fri att ta ledigt när man vill, varför jag lämnade Lund redan på onsdagen.

IMG_2999
Under Öppet hus i Lund kom även Lunde förbi och hälsade på!
IMG_3024
Under tågresan kunde jag läsa om en LTH-student i senaste numret av Kupé! Emanuel från Ekosystemteknik berättar om drömyrket som civilingenjör.
IMG_1619
Promenad med svärmor och hunden Malte längs Göta kanal.

Jag måste också passa på att tacka alla härliga studenter jag och min kollega Josefine träffade på Brinellgymnasiet i Nässjö förra fredagen. Det kom att bli mitt allra sista uppdrag som studentambassadör för Lunds Universitet då jag tar examen till sommaren. Därför kändes det lite extra skönt att få avsluta med flaggan i topp!

IMG_3022
Josefine informerar intresserade gymnasiestudenter i Brinellhallen i Nässjö.

Då halva mars har passerat är tentaperioden över för studenterna på Lunds Tekniska Högskola och även om jag inte har slitit med tentor då jag skriver mitt examensarbete, passade vi på att fira slutet på tentaångesten genom ett pub-besök på Kalmar nation! En ny läsperiod innebär också att det är dags att rota fram all gammal studentlitteratur för att sälja den vidare till fattiga studenter i årskurserna under.

IMG_3031
Förbrukad studentlitteratur reda att säljas.

I samband med påsken har såklart även våren satt in ännu en växel i Lund och även om dessa bilder är någon vecka gammal nu känns de som mina bästa bidrag till hashtagen påskilund.

IMG_3028
Träden på Stortorget har gjorts redo för påsken!
IMG_3016
Vårblommor utanför studentboendet Ulrikedal.

Undertecknad har även hunnit med att fylla 27 år, vilket ändå får se som en aktningsvärd ålder som student! Detta firades bland annat med att inhandla ett par moderiktiga friluftsbyxor och en klippning dagen till ära hos Lunds skönaste/bästa frisör. Den sistnämnda kommer jag att sakna en hel del när den oundvikliga flytten från Lund kommer allt närmare.

IMG_3009
Snyggare än såhär blir det inte!

Apropå det så hade jag tänkt spendera resten av dagen med att söka jobb! Och då snackar jag om ett ”riktigt” jobb som jag kanske ska jobba med resten av livet. Det är dagen man aldrig riktigt tror ska komma när man påbörjar en femårig utbildning, men nu är det dags!

Ha en riktigt glad påsk!

 

mars 26, 2016

Inlägget postades i

Studentliv

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg