Lundastudent

Juristprogrammet på Lunds universitet är ett av de mest sökta programmen i hela Sverige, och därför tänkte jag svara på de vanligaste frågorna om programmet! Jag läser termin 6 nu så har hunnit plugga en bra bit. 

Hur långt är programmet?

4,5 år – eller 9 terminer. Det kan tänkas långt men tiden flyger verkligen fram!

De tre första åren (termin 1-6) är grundterminer som är obligatoriska och samma för alla. Termin 7-8 som är på avancerad nivå består av valbara kurser där man kan välja själv vad man vill läsa! (se mer nedan)

Är det svårt att komma in? 

Man ska inte sticka under stol med att antagningspoängen för juristprogrammet är höga, oavsett var i Sverige man läser. Här kan du hitta antagningsstatistiken för Lunds universitet.

Om du går ner till “Antagningspoäng i urval 1” ser du hur det sett ut bakåt över tiden. BI är om du inte kompletterat dina betyg, BII om du läst på t.ex. komvux för att läsa till behörighet eller läst upp betygen, och HP är högskoleprovet. 

Generellt kan sägas att det brukar vara lägre antagning på våren än på hösten och därmed något lättare att komma in då. 

Hur gör jag om jag verkligen bli jurist men inte har betygen eller tillräckligt bra resultat på högskoleprovet?

På Lunds universitet finns en unik möjlighet att komma in genom ett alternativt urval, genom en kurs som heter UJIK – utvidgad juridisk introduktionskurs.

Det är en kurs på 15 högskolepoäng som ges både höst och vår – på hösten är det 10 veckors heltidsstudier, på våren 20 veckors halvtidsstudier. Man lär sig om en mängd olika rättsområden, allt från avtalsrätt till straffrätt och familjerätt. 

Kursen är på distans och består av förinspelade videoföreläsningar så det är väldigt flexibelt. Sluttentan skrivs dock på plats i antingen i Lund, Helsingborg eller Stockholm. 

Alla som söker in till kursen får plats, det är platsgaranti, men det brukar vara ungefär 200 som skriver den slutliga tentan. Från dessa är det de 20 bästa på kursen antas till juristprogrammet, så det är en alternativ väg in!

Viktigt att poängtera är att man bara kan läsa kursen en gång – så vill du läsa den för att komma in på juristprogrammet, se till att satsa ordentligt!

Här kan du läsa mer om UJIKEN: https://www.jur.lu.se/#!JURF12-ujik

Vad läser man för något på juristprogrammet?

 Jag brukar säga att man lär sig mycket om mycket! Varje termin har som sitt eget fokus.

Termin 1 börjar med rättsfilosofi, konstitutionell rätt (riksdag och regering) och EU-rätt.

Sedan på termin 2 läser man allmän förmögenhetsrätt; så bland annat avtal, köprätt, konsumentköprätt, fastighetsrätt, immaterialrätt, sakrätt och fordringsrätt. 

På termin 3 läser man associationsrätt och konkurrensrätt som handlar om företag och deras strukturer och hur de får konkurrera på marknaden. Andra halvan av terminen läser man familjerätt, arbetsrätt och socialförsäkringsrätt (allt som Försäkringskassan håller på med i princip – föräldrapenning och sjukpenning osv). 

På termin 4 läser man offentlig rätt, migrationsrätt, miljörätt och skatterätt. 

Termin 5 lär man sig om hur det fungerar i domstolarna, både med civila tvister och straffrättsligt. 

Termin 6 läser man folkrätt som handlar om krigets lagar och hur stater interagerar med varandra, samt rättshistoria! 

Här kan ni läsa mer om det: https://www.jur.lu.se/#!programstruktur

Vilken kurs är roligast?

Det beror på vad man är intresserad av och vad man ser sig själv jobba med i framtiden. Det är därmed väldigt individuellt men jag tyckte nog bäst om termin 4-5! 

Kan man åka på utbyte?

Det kan man absolut! Det kan man göra under termin 7 eller 8 på programmet.

Man kan läsa både juridiska kurser och annat som är i närliggande områden på sitt utbyte.

Själv ska jag åka till Glasgow i Skottland i höst, ser så mycket fram till det!

Här kan ni läsa mer om det: https://www.jur.lu.se/#!utlandsstudier 

Kan man göra praktik? 

Det kan man! Vi har dels en praktikvecka på termin 5, men det är inte så mycket. Så på termin 7 eller 8 kan man läsa en fördjupningskurs som heter APU – Arbetsplatsanknutet Utredningsarbete. Det är antingen en hel eller en halv termin, så man kan välja lite själv vad som passar en bäst.

Man brukar kunna göra praktik på domstolar, juridiska byråer, ambassader utomlands, hos regeringen osv. – riktigt häftigt! 

Här kan ni läsa mer om det: https://www.jur.lu.se/#!JUZN17-18

Hur ser det ut med föreläsningar och grupparbeten?

Vi brukar ha 1-2 föreläsningar om dagen, så ungefär 2-4 timmar föreläsningar. Vi har även en hel del grupparbeten och seminarier där man ska presentera ett visst rättsfall för en del av klassen. Det brukar vara uppskattat för att få öva på att diskutera och få tillämpa juridiken i praktiken. 

Resten av tiden förväntas man läsa in sig på litteratur och rättsfall på egen hand. 

Hur mycket pluggar man om dagen?

Det är heltidsstudier så man förväntas lägga ungefär 40 timmar i veckan, men det varierar för mig. Om det är tentaperiod eller det är en något mer intensiv kurs kan det bli upp mot 50 timmar i veckan men har jag läget under kontroll kan det bli kanske 30-35 timmar i veckan. 

Är det svårt att plugga på juristprogrammet?

Med undantag för en kurs i spanska har jag bara läst på juristprogrammet på universitetsnivå, så det är lite svårt att jämföra med andra program.

Men jag kan säga att jag upplevde det svårt i början. Tempot är högre än på gymnasiet och jag hade inte läst någon juridik innan, så det var en ganska stor omställning för mig. Det tog ett tag för mig att komma in i det juridiska tänket. Men man får stöd och hjälp på termin 1-2 genom övningar med studentlärare som är studenter på högre terminer. Man kommer in i det efter ett tag och det blir lättare, man får bara hålla ut! 🙂  

Har ni mycket undervisning på engelska?

Nej, faktiskt inte! Hittills har vi bara haft två böcker som varit på engelska – en om mänskliga rättigheter på termin 1 och en bok i folkrätt på termin 6. Då det är en svensk juristexamen är det störst fokus på svensk rätt och därmed svensk litteratur.  Vi läser en hel del EU-rätt också och då kan vissa rättsfall vara på engelska, men det är inte alltför avancerat!

Så är du inte bäst på engelska behöver du inte oroa dig, det löser sig!

Hur är stämningen i klassen? Har hört att det är väldigt hetsigt och att folk river ut sidor i böckerna för varandra?

Det här är dessvärre en myt som sprids om att alla ska vara så tävlingsinriktade och att det är en hetsk och jobbig stämning i klasserna.

Det jag har upplevt är att folk är ambitiösa, men delar generöst med sig anteckningar när någon missat föreläsningar till exempel! Mina vänner och jag stöttar och hjälper varandra. Ingen vinner på att sprida negativitet och stress runtomkring sig. Sen kommer det alltid finnas vissa som absolut ska högsta betyg programmet igenom och stressar upp sig själva, men det är nog ett mer individuellt problem. 

Hur är tentorna?

Vi har få kurser som sträcker sig en hel termin, och det är endast på termin 2 som vi har en tenta för hela terminen. Under övriga terminer har vi ungefär 2-3 tentor. Jag tycker att det är väldigt skönt, det blir mindre press på varje tenta då. 

Den vanligaste formen av tenta är salstenta, då man sitter allihop i en stor sal och har 5-6 timmar på sig att lösa juridiska problem. Det brukar vara 3-5 längre frågor med delfrågor som man ska svara på, ibland är det även fler kortsvarsfrågor. 

Vad kan man jobba med efter examen?

Det finns en bred arbetsmarknad för jurister och man kan jobba lite varsomhelst! Jurister arbetar på företag, i domstolar som åklagare, försvarsadvokater och domare, på byråer med affärsjuridik, på kommuner och myndigheter, med lagstiftning inom regeringen, som diplomater på ambassader utomlands, inom internationella organisationer såsom FN och EU.  

Så – det var allt jag hade för nu! Har ni några fler frågor kan ni läsa mer om Juridiska Fakulteten här eller så är det bara att skriva dem i kommentarerna ska jag försöka svara på dem så bäst jag kan! <3

Ha det bäst!

/Ebba, student

Att Lund är en riktig studentstad är svårt att undgå. Med både nationer, studentkårer och studentföreningar finns det något för alla – Vare sig man vill engagera sig i något specifikt för sitt intresse, träffa studenter från universitets alla håll och kanter, vara del av en förening med hundratals medlemmar, eller en med bara några tiotal. När jag började plugga var jag rätt nervös över hur jag skulle hitta vänner; dels för att jag gick fristående kurser och inte visste om jag skulle kunna ta del av den gemenskap man får av ett program, och dels för att jag började när nästan all undervisning fortfarande skedde på distans. Eftersom jag då gick grundkursen i historia valde jag att delta i den historiska studentföreningens novischperiod, en slags välkomst som organiseras av de flesta föreningar just för att hjälpa de nya studenterna att hitta vänner. Jag blev snabbt mer aktiv, och gick med i styrelsen samma termin.

Min roll har sedan dess varit att vara redaktör för vår populärhistoriska tidning. Jag har skrivit artiklar, korrekturläst, och roligast av allt – Gjort den grafiska formgivningen av varje nummer. För mig har detta inneburit ändlösa timmar spenderade på att brottas med public domain-bilder och konstverk, men också ett nyfunnet intresse för layout. Dessutom har det öppnat upp för mer möjligheter att nörda ner sig i specifika hörn av historien. Att jag skulle få göra något så roligt och utvecklande vid sidan om mina studier var inte något jag förväntade mig när jag började plugga.

Som del av styrelsen har jag även varit med och organiserat våra aktiviteter, sittningar och en bal. I det arbetet inkluderas allt mellan att skicka mail till möjliga gästföreläsare, koka kaffe, designa medaljer, anordna spelkvällar, och organisera evenemang som ska underhålla omkring hundra andra studenter. Att vara aktiv i en förening, stor som liten, ger helt enkelt en möjlighet att testa på saker man aldrig annars hade tänkt på eller kanske ens vågat göra, samtidigt som man blir del av en gemenskap. Man blir trots allt rätt nära de man träffar på styrelsemöte varje måndagseftermiddag.

/ Fanny, student

Konststycket att lyckas träna regelbundet, 1–2 gånger i veckan under en längre sammanhängande period har jag aldrig lyckats med i hela mitt liv. Det känns som att det ligger utanför människans natur att ha en normal och sund relation till träning. Att hitta en plats där man har inställningen att träning är något man gör för att må bra fysiskt och psykiskt och för att ha kul en liten stund då och då är inte lätt.

För mig har det alltid varit antingen allt eller inget, 0 eller 100, soffan med 3 påsar chips eller 2 träningspass om dagen och naturell kvarg till mellanmål. Ja måste erkänna: jag är en periodare, träningsperiodare. Först en treveckorsperiod med den ena ytterligheten tätt följt av 2 veckors intensiv och uppenbart ohållbar träningsperiod i den andra ytterligheten. Med det sagt har jag nu några tips på budgetvänliga träningsalternativ för studenter, periodare samt icke-periodare:

En sista hyllning kommer här till vardagsmotionen! Cykla gör jag varje dag och jag går till affären till fots så det känns överskattat att tvinga sig till gymmet massa gånger i veckan. Jag kan ha fel men tror inte det finns något enormt värde i att träna varje dag, jag tränar då och då för att undvika att få ont av allt stillasittande mitt studerande innebär.

Tipsen är det enkla och inget fel på, det är utförandet och balansen som är det svåra. Lycka till!

 

/Axel, student

Hej på er! Som ni kanske vet öppnar ansökan till universitetet imorgon den 15:e mars – så spännande! Tänkte passa på att dela lite tankar jag hade när jag ansökte, som ni kanske känner igen er i. 

När det för snart tre år sedan var dags för mig att ansöka hade jag ett hyfsat bra hum om vad jag ville plugga men att välja var var lite svårare. Lund fanns alltid med i bakhuvudet som nummer ett, men det var ett gäng faktorer som påverkade. 

Absolut att Lund är ett av Sveriges bästa universitet och studentlivet är nästintill oslagbart, men det ligger en bra bit hemifrån och jag var rädd att jag skulle drabbas av en massa hemlängtan. 

“Men Stockholm är ju bara 5 timmar bort??” 

Jo jag vet. Nu i efterhand känns det inte allt för långt men där och då kändes det ovant att flytta till en ny del av Sverige. Jag kände knappt någon i Lund och jag var rädd att jag skulle bli ensam utan både familj och vänner, tryggheten som fanns hemma. Men jag var samtidigt trött på att bo hemma och längtade efter att få skapa något nytt och eget, så det blev Lund som mitt förstahandsval. 

Och det löste sig galant. Mina vänner jag träffat på juristprogrammet är som min nya lilla Lundafamilj – vi ses på middag och aktivitet flera dagar i veckan så har en fin gemenskap med dem. Nu har jag inte gjort det själv, men hört att det också ofta blir så för dem som bor på korridor, ett naturligt sätt att träffa folk dagligen.  

Min riktiga familj har jag inte heller glömt bort i studentlivets all fart och fläng. Jag hörs av med familjen någon eller några gånger i veckan men det är individuellt (har exempelvis en vän som ringer sin mamma flera gånger om dagen). 

Hemlängtan slås man av ibland, men jag trivs så mycket bättre här nere så det sker sällan numera. Och skulle det vara så är det bara att ta tåget hem över en långhelg.

Låt inte distansen stoppa dig från att göra det du faktiskt vill – det är inte så läskigt som det verkar. 

Jag är så nöjd att jag valde Lund, hade gjort om mitt val hundra gånger om.

Så summan av kardemumman: hemma bra men hemma (Lund) bäst. 

Lycka till med valet!

/Ebba, student 

Det är många som uttrycker ett intresse för att plugga på Lunds universitet men som är osäkra på hur man går tillväga. Så jag har valt att göra en liten guide!

Steg 1: Läs på om universitetet.
Se hur en vardag ser ut i just Lund och hur man kan leva som student. Jag har samlat alla möjliga resurser du kan använda för att få en inblick i olika studenters liv i ett tidigare inlägg, som du kommer till om du klickar här.

Steg 2: Hitta en utbildning som du vill gå på.
Det finns flera olika sätt att göra det på men de jag tycker är lättast är nog att läsa katalogen (som finns fysiskt eller digitalt), se om du kan hitta mig i katalogen. Andra alternativ är att söka på antagning.se, hitta oss på en mässa nära dig och prata med en av våra många studentambassadörer eller kontakta våra studievägledare, helt gratis!

Steg 3: Kolla din behörighet.
Kolla så du har rätt behörighet! Du kan läsa mer om vad behörighet innebär här! Numera finns det även ett grundläggande behörighetsprov som du kan göra om du är över 24 år, och som du kan läsa mer om här!

Steg 4: Kolla antagningspoäng för den utbildning du vill gå.
Vissa utbildningar och kurser har höga antagningspoäng medan andra tar in alla som söker. Så kolla vad du har för meritvärde eller högskoleprovsresultat, sen jämför med vad det varit tidigare år. Det kan du se om du klickar här. (Tänk på att antagningspoängen kan ändras från år till år.) Skulle det vara så att du inte har de poängen du önskade för att komma in på din drömutbildning, så oroa dig inte. Jag hade inte betyg eller högskoleprovsresultat, vilket gjorde att jag tog uppehåll för att plugga extra mycket till högskoleprovet. Jag har även vänner som valt läsa upp sina betyg.

Steg 5: Skriv ner allt du kommit fram till.
Om du är aningen lik mig, så glömmer man saker snabbt. Vad var nu antagningspoängen för socionomprogrammet? Vilken behörighet behövde jag för att läsa till civilingenjör? 
Skriv ner det så behöver du inte söka upp igen!

Steg 6: Vänta spänt till att dagen för ansökan öppnar. 
Förmodligen den lättaste delen av det hela. Bara fortsätt leva ditt liv som du gör! Njut av våren, knopparna som brister och fågelkvittret. Gör en liten anteckning i din kalender (digitalt eller fysiskt) om att antagning.se öppnar den 15:e mars.

Steg 7: Se till att utbildningarna i rätt ordning
Gör inte misstaget att ha en utbildning du kanske inte vill gå ovanför en utbildning du gärna vill gå. Se till att ordningen blir rätt helt enkelt.

Steg 8: Vänta… 
En otroligt jobbig period. Att bara vänta på att antagningen stänger den 17:e april, samt att vänta på att antagningsbeskedet kommer i sommar.

Steg 9: Att tacka ja.
12 juli kommer antagningsbeskedet. Du får ett mail och kan logga in och kolla på om du blivit antagen samt vilken eventuell reservplats du har. GLÖM INTE TACKA JA innan den 21:a juli!

Steg 10: Börja din utbildning
Grattis! Hoppas du kom in på utbildningen du vill gå. Lycka till i framtiden! 🥳

//Alexander, student

Känner ni också lyckan i kroppen när solen tittar fram och bokstavligt talat lyser upp tillvaron? Blommorna som ploppar upp lite här och var, uteserveringar som gör sig redo för nya gäster. Även om det efter en helg med vårsol blev snöstorm och iskallt, så går vi i alla fall mot ljusare tider. Sedan vi hördes sist har jag dels invigt uteservering och varit på spex, men också jobbat på gymnasiemässa i Karlshamn! Mässan påminde mig om att det inte är långt tid kvar till till universitetets öppna hus! Det är något jag verkligen ser fram emot- kommer DU och lyssnar på seminariet och ställer frågor till oss studenter den 19:e mars? Hoppas det! Vi håller till i AF-borgen, Lundagårds stolthet och studenternas egna byggnad. I AF-borgen händer alltid något, beroende på vilken tid på dygnet man besöker denna grandiosa byggnad.  

Kvällstid hålls allt från bal, nattklubb och spex. Dagtid går det att köpa Lunds universitets-merch, plugga eller äta lunch.  

Förra veckan var jag på Boelspexarnas uppsättning av ”Napoleon”, och jag gillade det jag såg! Jag blir alltid lika imponerad av hur duktiga alla är. Om ni helt missat vad ett spex är, så hade jag enkelt förklarat det som en humoristisk musikaluppsättning av studenter. Studenter som skådespelare, men även gör dekoren på scenen och syr kläder och masker. Helt otroligt med tanke på hur proffsigt det är! Spexen är ofta gamla men har skämt och inslag som är moderna, vilket gör det hela väldigt roligt. 

Njut av den tidiga våren och hoppas vi ses söndag den 19:e mars! 

/ Sara 

Om en vecka och en dag, alltså 15 mars, öppnar anmälan till höstterminens utbildningar! Vare sig man söker till universitetet för första, andra eller femte gången kan det kännas som ett rätt omvälvande beslut. Många frågor kan dyka upp i huvudet kring vad som är rätt val för en själv, hur man egentligen ska veta det, och vad som händer om man ångrar sig. Jag, som väntade ett år med att börja plugga mycket på grund av just den osäkerheten i vad jag faktiskt ville läsa, hoppas idag kunna ge lite tips och några lugnande ord.

Ta dig tid att bekanta dig med utbudet

Utbudet av kandidatprogram är långt mycket större än de gymnasieprogram som man kunde välja mellan i nian. Bara Lunds universitet har över 270 program, varav flera är inom ämnen man kanske inte ens tänker på att de existerar. Att bläddra genom vår fina utbildningskatalog kan därmed vara väldigt givande. På 130 sidor får du en sammanfattning av studentliv, alla program och ämnesområden som erbjuds, och viktig information gällande anmälan. Katalogen går att få tag på i tryckt format antingen genom besök i Lund (förslagsvis under Öppet hus den 19 mars), på någon av de mässor vi åker till, eller genom att beställa ett exemplar. Dessutom finns den i digitalt format, där man lätt kan klicka runt bland dess olika kapitel.

Ett besök på universitetets hemsida är också väl värt, där man kan söka sig genom hela utbudet och läsa mer ingående om vad varje program och kurs faktiskt innehåller. I vänsterspalten kan man välja mellan en mängd filter om man vet mer exakt vad man letar efter (eller så tar man sig tappert genom allt, som jag gjorde en gång under ett väldigt lugnt nattpass).

Testa fristående kurser

Trots det enorma utbudet av program är det inte säkert att man hittar ett som känns helt rätt, eller att man ens vill gå ett program. Själv sökte jag till kandidatprogrammet i historia två gånger, men tackade nej båda gångerna då jag inte visste om det var just historia jag ville läsa. Istället började jag med fristående kurser i en mängd olika ämnen, och uppskattade det så fria systemet så mycket att jag har fortsatt på samma spår. Trots min oro kring om historia skulle vara rätt val har det blivit mitt huvudämne, men genom att läsa fristående kurser insåg jag att jag ville rikta in min utbildning till att handla om Central- och Östeuropa – Kurser jag kanske inte hade läst om jag hoppat på programmet. Jag kan därför med värme rekommendera fristående kurser som ett sätt att antingen testa de ämnen man är intresserad av, eller helt enkelt bygga sin egen kandidatexamen. För den som är intresserad av hur det går till att bygga en egen examen går det att läsa mer om det i ett tidigare inlägg jag skrivit.

Var inte för rädd för att göra “fel” val

Som jag redan nämnt var jag själv väldigt osäker kring vad jag skulle läsa. Osäkerheten fick mig att vänta ett år med att börja plugga. Det är ingenting jag ångrar eftersom jag hann resa och få en skön paus från plugget, men i efterhand kan jag känna att jag inte behövde oroa mig så mycket över att välja fel kurs eller program. Jag har vänner som läst en termin, ett år, eller nästan en hel kandidatutbildning för att sedan ångra sig och byta till något helt annat. Med detta menar jag inte att alla som pluggar byter hej vilt mellan utbildningar, men snarare att det inte är något konstigt eller svårt att byta riktning om det inte känns rätt. Oftast kan man dessutom få användning av det man läst tidigare på något sätt – Antingen inom det man byter till eller i ens vardagsliv. De poäng man tagit kan också i många fall tillgodoräknas i ens nya utbildning, vilket innebär att man kan ta ut sin kandidatexamen snabbare.

Med detta sagt hoppas jag att du som läser hittar en utbildning som passar just dig, och att vi ses i höst!

/ Fanny, student