Hej! Idag tänkte jag ge er en snabbkurs i det du behöver veta om universitetsstudiers och dess olika begrepp. Senast förra veckan googlade jag själv skillnaden mellan en magister och en master; och ni skall icke behöva googla allt själva utan jag sammanställer det jag anser viktigast åt er!
Vi börjar med det roligaste: – Sexmästare/Sexmästeri; Inte så roligt som det låter, men det en person/personer som är ansvariga för fester,klubbar eller programmutskott inom nationer eller föreningar – Sjön-Sjön; Den konstgjorda Sjön vid LTH som har den fin fina Ön-ön –> Ofta förekommande i studentaktiviteter och nollningar att bada i – Akademisk kvart; Står det 9.00 är det ofta en akademiskkvart på när lektionen börjar; vilket betyder att lektionen egentligen drar igång 9.15. Traditionen började på den tiden då inte alla studenter inte hade en egen klocka utan fick lita till kyrkklockans slag. När den slagit timman hade studenten en kvart på sig att hinna till föreläsningen – Dubbelkvart; likanande den akademiska kvarten men; Efter klockan 18 tillämpas dubbelkvart eftersom man då förväntas behöva byta om till aftonklädsel. Klockan 19 betyder då alltså egentligen 19.30. Brukar stå 18 dk inbjudningar. Det betyder att du kan dyka upp från kl.18, men att eventet drar igång 18.30. – Kandidatprogram: Kandidatprogram omfattar 180 högskolepoäng och varar tre år, om du studerar på heltid. – Magistersprogram; Magisterprogram kan du läsa efter avslutad kandidatutbildning. Efter 60 högskolepoäng (1 år) kan du ta ut en magisterexamen. – Master program; Masterprogram kan du läsa efter avslutad kandidatutbildning. Efter 120 högskolepoäng (2 år) kan du ta ut en masterexamen. – Parran; Studentboendet Parantesen. – UB: Universitetsbiblioteket i Lund (den mest fotogeniska byggnaden kanske i hela Norden om jag får säga det själv).
Två av mina glada studentambassadörskollegor utanför UB!
Som ni ser, det finns massor av olika akademiska och studentikosa begrepp; men räds ej, du lär dig, annars googlar man.
Trots att jag ligger hemma i min säng med en slående förkylning, tänkte jag idag tala om något som flertalet av mina medstudenter redan nämnt, utbyte.
Jag har haft turen att få åka på två väldigt olika utbyten under det senaste 1,5 åren. Hösten 2021 åkte jag till Svalbard, en ö i Arktis som inhyser människor från världen över. Det är en fantastiskt plats, med otrolig natur. Här finns inte mer än några tusen människor, men oräkneliga mängder berg och djur. De mest kända är såklart renarna, isbjörnarna, valarna och fjällrävarna.
Under hösten 2022 åkte jag till Mocambique, ett av världens fattigaste länder. Det är en plats med otroligt välkomnande människor, varmt klimat, oändliga stränder och vackra djur. Här är det istället zebror, elefanter, giraffer och lejon som gäller.
Solnedgång utanför Xai-Xai, Mocambique.
Solnedgång utanför Longyearbyen, Svalbard.
Tidsskillnaden mellan dessa två utbyten är inte så stor (endast 1h), men avståndet är (över 11 500km). Ländernas ekonomiska och politiska situation är lika olika varandra som deras klimat och landskap. Svalbard tillhör Norge, men har många internationella residenter, vilket gör att det talar både god engelska och norska. I Mocambique talar man officiellt det vackra språket portugisiska, med en del slangord från diverse lokala språk.
Utöver mina utbyten har jag fått chansen att uppleva flera platser i Sverige och Portugal tack vare fältarbeten som ingått i min utbildning. Jag hade förmodligen inte fått uppleva majoriteten av dessa platser om det inte vore för Lunds universitet, därför tänkte jag skriva mer om dessa framöver! Kommentera gärna om det är något ni undrar över (då kan jag inkludera det i dessa inlägg).
tentamenperioden närmar sig på LTH och generellt sett är tentamenperioden på tekniska högskolor både intensiv och krävande för oss studenter.
Under tentamenperioden förväntas vi studenter att genomföra flera prov, inlämningar eller tentor, och det kan vara en utmaning att balansera tidskraven och stressen från studierna. För att hantera tentamenperioden på bästa sätt är det viktigt att planera sin tid noggrant, prioritera sin hälsa och välbefinnande och söka hjälp från lärare och studievägledare om det så skulle behövas.
Lunds tekniska högskola är känt för att vara en välrenommerad teknisk högskola i Sverige och Europa, med höga akademiska standarder och krav på studenterna. Det är därför LTH också är intensiv och ganska höga krav på oss studenter, men det kan också vara en bra utmaning som kan hjälpa oss att växa som student.
Att förbereda sig inför tentamenperioden på högskolan kan vara en utmaning, det vet jag , tro mig! Men det finns några steg du kan ta för att göra processen enklare och mindre stressig:
Skapa en tydlig studieplan: Skapa en studieplan som inkluderar dina studievanor, scheman och deadlines för varje tentamen. En studieplan kan hjälpa dig att hålla dig organiserad och fokuserad på dina studier.
Gå igenom kursmaterialen: Gå igenom dina kursmaterial noggrant och se till att du förstår alla koncept och idéer. Om det är något du inte förstår, ta kontakt med dina lärare och be om hjälp eller ställ frågor under föreläsningarna.
Öva på tidigare tentamen: Gå igenom tidigare tentamen eller prov och öva på dessa. Detta ger dig en uppfattning om vilka typer av frågor och uppgifter du kan förvänta dig på tentamen.
Studera med andra: Studera med andra studenter i din klass eller skapa en studiegrupp. Detta kan hjälpa dig att få nya perspektiv och öka din förståelse för kursmaterialet.
Ta hand om dig själv: Säkerställ att du tar hand om din hälsa och välbefinnande. Se till att du får tillräckligt med sömn, äter hälsosamt och motionerar regelbundet. Att ta hand om dig själv kan hjälpa dig att hantera stressen och oron som kan uppstå under tentamenperioden.
Sök hjälp: Om du kämpar med en viss del av kursmaterialet eller känner dig överväldigad, tveka inte att söka hjälp från dina lärare eller studievägledare. De finns där för att hjälpa dig att lyckas.
Glöm inte att den 15 mars öppnar webbanmälan för höstterminen 2023! Runt kl 13 kommer alla utbildningar att gå att hitta på antagning.se!
Lund brukar sägas vara en rätt liten stad. Detta till trots vet jag inte hur många gånger jag hamnade fel inne i stadskärnan på de parallella gågatorna och de snirkliga kullerstensgatorna mitt första år i Lund.
För att lära mig hitta började jag gå promenader runt om i stan, många gånger utan något specifikt mål. Ofta var det “hmm, var hamnar jag om jag svänger höger här?”, “juste – här var vi på novisch-aktivitet för några veckor sen”, “nämen, så fint – hit vill jag tillbaka!”.
När jag väl kände att jag kunde hitta till de viktigaste platserna i stan började jag jobba mig utåt. Vad händer om man går västerut? Eller kanske norrut?
Efter snart tre år och hundratals promenader senare är fortfarande en del av staden outforskad, men lokalsinnet har blivit betydligt bättre och Google maps används endast i nödsituationer.
Här kommer mina promenadtips för den som vill utforska Lund!
Norrut: Sankt Hans backar och Klosterängshöjden
När jag mitt andra år bodde i norra Lund besökte jag ofta Sankt Hans backar och Klosterängshöjden. Det är inte bara natur som man kanske annars saknar i centrala Lund, men det är också fin utsikt! Har man tur med vädret ser man ända bort till Malmö och mot Köpenhamn.
Sankt Hans backarKlosterängshöjden på våren!
Österut: Hardebergaspåret
Hardebergaspåret som går österut är populärt för att springa, promenera och till och med spela frisbeegolf. Går du längst ut mot Östra Torn möts du till slut av fält och öppna landskap, fint!
Söderut: Knästorp
Senast i helgen upptäckte jag en ny favoritrunda. Inte långt från studentområdena Ulrikedal och Studentlyckan går en slinga som vätter ner mot Knästorp. Man går förbi fält och bäckar, riktigt fridfullt.
Fullt med vintergäck och snödroppar längs med vägen – riktiga vårtecken!
Västerut: Rinnebäcksravinen
Vill man västerut är Värpinge och Rinnebäcksravinen aldrig fel! Det ligger nära studentområdet Vildanden och köpcentret Nova. Ibland ser man till och med kor där, mysigt! (Bilderna är från April förra året, tyvärr inte så blomstrande året om)
Utanför Lund: Skrylle
Vill man lämna Lund en stund finns vackra Skrylle endast en kort busstur bort! Här finns mycket skog och natur som Lund annars till stor del saknar. (För den intresserade skrev jag ett blogginlägg om min senaste utflykt dit i höstas: https://lundastudent.blogg.lu.se/en-lundastudents-basta-utflyktstips/ )
Det var mina tips på det som jag upptäckt hittills! Har ni någon favoritplats att besöka i eller utanför Lund?
Hej! Jag vill börja det här inlägget med att säga tack till Anthony som gav mig inspiration till det här inlägget! Det brukar ändå vara ganska vanligt att jag får frågor om hur det är att läsa på läkarprogrammet, är det verkligen så mycket plugg som ryktena säger? Är det svårt att komma in? Är det mycket praktik och fixar man praktik själv? Kan man jobba samtidigt? En frågestund så att säga!
– Är det svårt att komma in på läkarprogrammet Ryktena säger att det är svårt att komma in på läkarprogrammet och tyvärr så stämmer det till viss del. Såklart varierar antagningspoängen från termin till termin och beroende på vilken studieort men generellt är det högt. Det jag kan säga för att ge dig lite mer hopp är att jag inte kom in på betyg, utan fick göra högskoleprovet 6 gånger. Så ge inte upp, om det är något du verkligen vill.
– Vad behöver jag för behörighet Grundläggande behörighet samt Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (eller äldre kurs Matematik D) (kopierat rakt av från information om läkarprogrammets sida) Urvalet är 66% på betyg och 34% på högskoleprovet.
– Är det så mycket plugg på läkarprogrammet Här kommer jag med lite dåliga nyheter igen och måste säga att ibland är det verkligen det. Det är svårt att sätta en exakt siffra på hur många timmar, men de tidiga terminerna är nog de största bovarna när det kommer till mängden plugg. De senare terminerna är det mer praktik och därför mindre tid till plugg.
– Hur funkar det med praktik De flesta i Lund brukar dela upp läkarprogrammet i två delar. Preklinska och kliniska. De prekliniska är de terminerna som är mest teori minst praktik och brukar räknas från första terminen till femte terminen. Här är det inte så mycket praktik men man har enstaka dagar här och där. All praktik fixas av utbildningen och det är inget man behöver tänka på. När man väl börjar termin 6 börjar man de kliniska terminerna och har väldigt mycket praktik och lite mindre teori (såklart har man fortfarande teori). Dessa är huvudsakligen förlagda på sjukhus i en av tre städer som alla är kopplade till Lunds universitet. Dessa är Malmö, Lund och Helsingborg. Men detta är inget du behöver tänka på förrän det börjar närma sig.
– Kan man jobba samtidigt som man pluggar Självklart går det att jobba under plugget. Det kanske inte är lika lätt som på många andra utbildningar men jag har själv jobbat med olika saker under mer eller mindre hela utbildningen. Vissa perioder mer och andra perioder mindre.
– Kommerjag behöva göra (äcklig sak) Detta är en fråga som alltid beror på den som frågar men de vanligaste är “kommer jag behöva ta blodprov”, “kommer jag behöva dissikera och/eller obducera”. Svaret på de flesta av dessa frågor är ja. Man ska ta blodprov, man ska vara med på en obduktion. Bara för man behöver vara med, betyder inte att man måste jobba med det framför. Mycket av det vänjer man sig också vid! Jag har fått en mycket starkare mage efter jag började läsa läkarprogrammet och det beror inte på alla sit-ups jag gjort.
– Vilka böcker/saker borde jag köpa Innan du börjar läsa tycker jag inte du borde köpa några böcker. Det är bra att vänta tills man har börjat av flera olika anledningar såsom att ens äldrekursare har en bok de inte använder som du kan få billigare, att man kan låna böcker när man börjar med mera. Även stetoskop och liknande tycker jag också man kan vänta med, eftersom det är något som först behövs lite senare under utbildningen.
– Hur lång är utbildningen Utbildningen har ju nyligen förlängts till 6 år från 5.5 år. Man har lagt till en termin och du kan läsa mer om vad skillnaden är på läkarprogrammet som är 11 terminer och 12 terminer här!
Om du har fler frågor så rekommenderar jag starkt att du kollar här! Skulle det vara så att du inte får svar där, så skriv en kommentar här eller vänta tills jag har Instagram v15!
Det var fascinerande många gymnasieelever som kom fram under mässorna i höstas och frågade om programmet jag själv läser; socionomprogrammet. Det var av ren slump jag valde det, eftersom jag aldrig innan vetat vad en socionom är. När jag läste på om det här så insåg jag att det nog hade passat mig ganska bra. Idag är jag glad över mitt val, eftersom hittills trivs otroligt bra. Jag befinner mig nu på termin 5, och nedan har jag sammanställt lite svar på de vanligaste frågorna om programmet. Även information om vart exempelvis skolan ligger och vilket bibliotek som du ska gå till för hitta den mest relevanta kurslitteraturen.
Bilden ovan visades på en föreläsning under termin fem, och säger väl en del om vad man kan göra som socionom.
Socionomprogrammet är 3,5 år och alltså 7 terminer (210 hp). Vi skriver C-uppsatsen under sjätte terminen precis som på många andra program. När den är godkänd har man en kandidat, i detta fall inom socialt arbete. För att bli färdig socionom behöver du dock även läsa den sjunde och sista terminen som innehåller valbara kurser.
Efter sju terminer är du socionom. Du blir inte legitimerad socionom- det är alltså inte en skyddad titel (än, diskussionen har varit uppe länge huruvida det ska bli ett legitimerat yrke eller ej) som sjuksköterska eller läkare är. Om man vill ha en legitimation som socionom går det att plugga vidare till exempelvis psykoterapeut eller hälso-sjukvårdskurator. Måste man bli legitimerad? Absolut inte! Enda sättet att bli socionom är att läsa programmet, du kan alltså inte själv plocka ihop fristående kurser och på det sättet bli socionom. En legitimation hävdar många “ger lite tyngd” i yrket, men socionom är fortfarande en profession.
Jag älskar att plugga på sambib, gärna vid ett fönster (och sms:a tydligen)
Kort info om terminernas upplägg:
Termin 1-3: kallas för basblock och går igenom det mest grundläggande. Termin ett och två liknar varandra och blandar allt från psykologi och socialt arbete till politik och lite ekonomi. Tredje terminen innehåller däremot bara juridik. Det är en termin som har ett rykte om sig att vara väldigt svår. Enligt mig var den terminen intensiv och krävde mycket studietid. Föreläsningarna var många och långa, men jag lärde mig mycket som jag har stor användning av under bland annat min VFU (termin 5). Jag blev inte avskräckt av juridiken, utan fick snarare mersmak. Termin 4: hade vi mycket rollspel, där vi övade på kommunikation och att exempelvis hålla professionella samtal. Vi diskuterade etiska dilemman, och det var en termin som bjöd på många skratt i våra basgrupper. Vi hade så roligt under rollspelen! Jag utvecklades mycket under termin 4, eftersom vi även reflekterade om allt.
Termin 5: innebär VFU, vilket står för verksamhetsförlagd utbildning. Den kan man göra i Sverige eller utomlands. Det går bra att önska land och intresseområde, men det är aldrig en garanti var man hamnar. Man får inte själv välja VFU-plats i Sverige, men önska går självklar bra.
Termin 6: skrivs en C-uppsats. Vi har kravet att skriva tillsammans med en kursare, men ämnet är valfritt! Termin 7: är den sista terminen och innehåller valbara kurser inom det man behagar fördjupa sig inom.
Socionomstudierna innebär en hel del läsning, skrivande och självklart föreläsningar. Upplägget har enligt mig varit bra och varierat. Jag skulle säga att studierna inneburit en hel del personlig utveckling också. Det krävs, eftersom det är sig själv man har som främsta arbetsredskap i jobbet senare. Därför behövs en god självkännedom samt ett reflekterande förhållningssätt och intresse för samhället och människan. Mentalisera, härbergera, reflektera… är något du blir expert på som socionom!
Avslutningsvis ger jag klarhet i dessa välbesökta platser för oss samhälls/beteende/socionom-studenter:
Sopis; är smeknamnet för Socialhögskolan. Det är socionomernas egen skola, beläget på Paradisområdet.
Kvarter Paradis; alltså Paradisområdet. Det ligger mitt i Lund, granne med Lundagård. Här pluggar alla samhällsvetare, som exempelvis psykologer och kriminologer. Här ligger inte bara Socialhögskolan, utan även Gamla Kirurgen, Eden och Psykologen.
Sambib; är det vackra biblioteket som ligger bredvid Socialhögskolan. Hit går du för att plugga eller låna kurslitteratur.
Det är både utmanande och meningsfull upplevelse att vara en civilingenjörstudent. Nu när jag har tagit mig en bra bit in på utbildningen har lärt mig att det verkligen kräver hårt arbete och dedikation att lära sig tekniska begrepp och lösa komplexa tekniska problem, men det är också belönande att se resultaten av ens ansträngningar.
Som civilingenjörstudent lär man sig om en mängd olika tekniska områden beroende på vilken inriktning man väljer. Men de flesta ingenjörsutbildningarna innehåller matematik, fysik, mekanik, elektronik, datavetenskap, teknisk design osv. Dessutom får man även en förståelse för kommersiella och samhälleliga aspekter av teknik och man lär sig att använda sina tekniska kunskaper för att lösa praktiska problem.
Studierna på LTH är ofta kursbaserade, men det finns även projekt där vi studenter kan arbeta i team och tillämpa våra tekniska kunskaper på verkliga problem. Dessa projekt är en viktig del av utbildningen eftersom de ger oss studenter möjlighet att få hands-on erfarenhet och förståelse för hur teknik används i verkligheten.
Som en civilingenjörstudent, lär man sig att vara självdisciplinerad, noggrann och detailorienterad. Man blir beredd på att lära sig nya saker hela tiden och vara nyfiken på ny teknik och dess utveckling.
Sammantaget är det en spännande och utmanande resa att vara en civilingenjörstudent, men det är också en värdefull investering i din framtid. Du kommer att få en solid grund i teknik och färdigheter som kommer att hjälpa dig att bli en framstående yrkesverksam person inom det område/inriktning du väljer att specialisera dig på.
Häromveckan skrev Axel ett upplyftande inlägg om studentekonomi. Precis som han skrev klarar man sig rätt långt på CSN (344 stycken falafelrullar per månad om man så vill). Ändå väljer många studenter att jobba vid sidan av studierna, jag och alla andra studentambassadörer inkluderade. Det finns goda möjligheter till extrajobb om man är intresserad av det, både inom universitetets väggar och utanför. Jag tänkte berätta om några av de jobb jag har och har haft, varav de flesta cirkulerat kring att hjälpa andra studenter. På så vis får ni även en inblick i det stöd som finns för universitetsstudenter – Fiffigt va?
Studentambassadör
Som studentambassadör representerar man universitetet. Vi berättar om utbildningar, studentlivet och svarar på frågor. Vi åker på mässor och till skolor för att informera och inspirera, håller i vår instagram, och några av oss skriver för den här bloggen. Det är ett väldigt givande jobb, då det är superkul att få träffa personer som är intresserade av Lunds universitet och få berätta om hur det är att plugga här. Tveka därför inte att ställa frågor till oss – Vare sig i person, på instagram eller här!
SI-mentor
Många av universitetets kurser har SI-verksamhet. SI står för Supplemental Instruction, och är kort och gott tillfällen för studenter som redan gått en kurs att hjälpa de som går den nu. Som SI-ledare lär man inte ut, utan är snarare en diskussionsledare som ska få studenterna att prata om kursens innehåll och tillsammans hitta svar på frågor. Jag är SI-ledare för grundkursen i historia. För mig har det jobbet inneburit att den kunskap jag fick under kursen hålls vid liv, och att jag får lära känna de nya studenterna. Dessutom är vi väldigt duktiga på att fika.
Anteckningsstöd
Som anteckningsstöd delar man sina anteckningar från föreläsningar och seminarier med en student som har beslut om pedagogiskt stöd. Pedagogiskt stöd kan man få av en rad olika anledningar, vilket ni kan läsa mer om här. Jag märkte att jag kände ett större behov av att ta bra anteckningar när jag var anteckningsstöd, eftersom jag visste att fler än jag själv behövde dem. Dessutom är det inte direkt dåligt för ens studier att gå tillbaka och renskriva sina anteckningar, då det betyder att man läser dem noggrannare. Lätta pengar för att hjälpa en kursare och samtidigt sig själv, helt enkelt.
Mentor
En annan del av pedagogiskt stöd är att man kan vara mentor för en student som har fått beslut om det. Vad man gör som mentor beror väldigt mycket på vad studenten i fråga behöver för stöd. Jag hjälpte främst till med att bryta ner större uppgifter för att få dem att kännas mer hanterbara, sätta upp mål, och planera studierna. Att träna på de sakerna är såklart även givande för ens egna studier.
Som guide på Pufendorfinstitutet under kulturnatten förra året fick jag lära känna den här figuren.
Utöver de jobb jag listade ovan har jag även haft mindre extraknäck som att sitta som tentavakt under salstentor och hålla guidningar under Lunds kulturnatt. Det finns helt enkelt många möjligheter, stora som små, att få in lite extra inkomst. Ett jobb leder såklart till mer pengar, men jag vill vara tydlig med att det inte behövs för att rent ekonomiskt klara av att ha ett roligt studentliv. För mig är extrajobben roliga möjligheter, sätt att träffa nya människor, bra saker att ha på CV:t, och mer pengar till sparkontot (för er som läst Lyckoslanten som barn har jag alltid relaterat väldigt starkt med Spara). Man kommer långt med CSN-bidrag och lån, särskilt i en studentstad som Lund där många priser är anpassade för oss. Känn därför ingen stress över att behöva ha ett extrajobb, men var medveten om att möjligheten finns om man vill och har tid.
Här kommer en varm rekommendation att engagera sig vid sidan av studierna. Möjligheterna till det är enorma här i Lund där några nämnvärda exempel på vad man kan engagera sig inom är nationer, studentkårer och akademiska föreningen. Vidden av allt man kan engagera sig inom är extrem så det är bäst du trycker på länkarna i förra meningen själv för att skapa dig en egen bild av allt man kan göra och vad som skulle passa dig. Alla tre förslag är perfekta för dig som vill lära känna nya människor och ägna dig extra mycket åt dina intressen och talanger. Ett engagemang öppnar dörren till nästa nivå av studentliv.
Utöver att vara med i en studentförening skulle jag personligen varmt rekommendera att göra något som är helt okopplat till universitet. Till exempel att vara med i en idrottsförening eller att ha ett givande extrajobb. Det är skönt att ibland få prata med människor i andra åldrar än man brukar och som inte pluggar på universitet. Det ger en inblickar i livet utanför studierna och en paus från den bubblan man är en del av under sin studietid i Lund.
Plugget är viktigt såklart och det är dumt i längden att fylla kalender till bristningsgränsen så att man inte längre klarar av att få godkänt på sina kurser eller inte har tid till återhämtning. Trots denna risk att man tillfälligt kan råka ta sig vatten över huvudet så kommer engagemang vid sidan av plugget med stora fördelar. Det ger en ofta värdefulla erfarenheter och lärdomar både inför sitt framtida arbetsliv men också saker man har nytta av i andra sammanhang. Det kan också ge en insikt i vad man absolut inte vill göra i framtiden, inte dumt det heller.
Jag själv avvaktade med att signa up mig på saker under min första termin här i Lund. Eftersom jag flyttade hemifrån för första gången och till en helt ny stad visste jag inte hur mycket tid varken plugget, disken eller jordfelsbrytaren skulle ta. Jag ville känna efter först hur mycket jag skulle ha tid till andra nöjen vid sidan av mitt program. Den planen fungerade fint men jag hade nog inte behövt vara så försiktig, såhär i efterhand. De allra flesta studenter känner nog att det finns utrymme i kalendern att fylla och det är en viktig dörröppnare till nya kompisgäng tidigt i ens studentliv när man ofta inte känner så många. Så jag tycker man kan satsa på att säga ja till ett engagemang som man tycker låter roligt och som kan ge en ett skönt avbrott i studierna redan första terminen.
Hej på dig som läser detta! Inatt när jag cyklade hem från nation slog det mig att jag har lite saker jag önskar jag visste innan jag började plugga i Lund. Här kommer min lista av 5 fakta (faktor?) om Lund som studentstad.
1. Lund är inte en stad med ett universitet utan det är ett universitet med en stad. Campus är inte bara på ett ställe, utan det är lite varstans i hela staden, och det är studenter ÖVERALLT.
2. Att googla campuskartor är ett måste. Ska ge er ett exempel:
Området på EC området är alltså i helt och hållet rimlig ordning när det kommer till byggnader. 1,3,2 är ju den självklara ordningen. Inte alls förvirrande. Den logiska förklaringen lyder; 1 byggdes först, sen tvåan, sen byggde de EC3 (emellan?, jättekonstigt) och byggnaderna fick behålla tidigare namn. Lite värdelöst, men jag antar att jag kommer hunnit lära mig lagom tills min master är avslutad vilken byggnad som är vilken.
3. Cykelavstånd till alla delar av Lund= köp en cykel! Det är ingen överdrift när du läser om att det är cykelavstånd överallt. Det är det verkligen. Ibland är det kanske inte lika trevligt att cykla, ex uppförs i snålblåst och regn. Men jag kan garantera att det inte är mer än 25 min cykeltur någonstans – så det är en smidig stad att ta sig runt i!
vroom vroom i utkanten av Lund!
4. Nationer liknar elevhemmen i Harry Potter I alla fall tycker jag så, och det är mysiga organisationer som är av studenter, för studenter. De anordnar allt från pub till klubb till idrott! Nationerna är också utsprida lite över Lund, några är mer i centrum medan andra är en bit bort.
5. Finns många vackra platser att hänga på Ex finns både Stadsparken och Botaniska att hänga i antingen under luncher, ströplugg eller under kvällen med vänner.
Bild på mig ifrån förra hösten under en lunchpromenad i Botaniska!
Under denna vecka har jag hand om ett av LUs instagramkonton (lundsuniversitet). Här har jag fått en del frågor om studieteknik osv., därför tänkte jag att dagens inlägg skulle handla om just detta. Trevlig läsning!
Det går så klart att ha ett rikt socialt liv samtidigt som man studerar, men jag valde att ta det lite lugnt när jag började på LU 2019. Jag hade läst på lite om studietekniker innan och kände att jag hade koll på läget, men det visade sig svårare än vad jag förutspått. Jag tänkte därför ge lite tips om både studieteknik och vad jag såg som hälsosamma, rimliga mål just då. Vill även tipsa om att CSN brukar vara lite mildare med hur många högskolepoäng som behöver vara godkända första terminen.
Idag har jag som mål att göra väldigt bra ifrån mig på mina kurser (VG/high pass), men i början kände jag att godkänt var ett rimligt mål för mig. Känns saker stressigt finns både Studenthälsan och Studieverkstan samt andra medel för att hjälpa studenterna, nya som gamla.
SCHEMA
Det absolut bästa är att vara ute i god tid, ha bra framförhållning och planering över dina studier. Ladda ner kursschemat från TimeEdit till din egna kalender och markera de olika momenten i olika färger:
Tentor/inlämningar: Stark färg (röd, orange, rosa)
Seminarier/labbar/diskussioner: En färg du tycker om (för mig är det ofta lila)
Exkursioner/utflykter: En färg du tycker om (här brukar jag välja grönt)
Glöm inte att ha med tid för egna studier! Att plugga på 100% är att plugga på 100%. Om du bara har schemalagda aktiviteter 10h i veckan är det bara 1/4 av vad du förväntas lägga på dina studier!
ANTECKNINGAR
Skriv anteckningar för hand på föreläsningarna som grundar sig på vad föreläsaren säger. Gör inte en kopia av vad som står på skärmen, det kan du titta på senare. Renskriv sedan dessa på en dator medan du tittar på föreläsningen på Canvas (läroplattformen där lärarna lägger upp allt kursmaterial). Ha ettdokument för hela kursen för att lättare länka föreläsningar och de olika delarna av kursen till ett och samma ämne. Att ha allt på samma ställe är alltid en fördel.
Att göra sammanfattningar från det material ni fått är också en god ide. Det krävs sällan att ni ska läsa en hel bok och kunna den utantill, men nyckelbegrepp och helhetsperspektiv på saker som nämnts i litteraturen är bra att ha med sig.
UNDERHÅLL OCH UTBYTE
Diskutera så mycket som möjligt med dina klasskamrater, ställ varenda lite fråga som poppar upp i huvudet på dig EFTER att du själv försökt hitta svaret. Du är på en föreläsning för att lära dig vad läraren säger, om det är otydligt, ställ frågor och gör det tydligt.
Du och dina kursare kan låna ett klassrum som inte är bokat (se TimeEdit) och ha era egna studiestunder. Detta är ett av de absolut bästa sätten att förbereda sig för en tenta, men det kräver att ni har ett utbyte sinsemellan. Det blir alltså bäst om ni alla hjälps åt.
GAMLA TENTOR
Titta på gamla tentor. Gå igenom frågorna och svara på dessa i ett dokument som du delar med dina kursare. Om ni diskuterar frågorna tillsammans kommer du lättare ihåg svaren. Jag har aldrig gjort en tenta där det inte kommit minst en fråga från en gammal tenta på samma kurs.
TA PAUSER
Visst ska man lägga tid på studierna för att lyckas, men pauser är väldigt viktiga, små som stora. Att festa varje kväll kanske inte är att rekommendera, men en och annan fika, pubquiz, filmkväll, utflykt eller liknande är viktig för att du ska känna dig motiverad och tillfredsställd socialt.
Jag hoppas att detta hjälpte er. Ha en superfin dag! //Lovisa
Glad alla hjärtans dag på dig! Hoppas du får en dag full av kärlek – oavsett om det är från din partner, dina kompisar på en Galentines-fest, eller från dig själv med en massa geléhjärtan på soffan.
Tanken med det här inlägget är inte att jag ska skriva om alla rosafärgade chokladaskar i matbutikerna, om att se alla par vara så där lagom gulliga-på-gränsen-till-sliskiga på sociala medier eller om var det bästa dejt-stället i Lund är. Det finns tillräckligt många som uttrycker glädjen över att ha hittat sitt livs kärlek eller sin bitterhet över att sitta dejt-lös 14:e februari.
Som student får man ofta höra att det är här i Lund man kommer hitta sin livspartner. “Jag träffade min man när vi jobbade i nationsköket tillsammans” och “min fru och jag träffades när vi engagerade oss i Festmästeriet i kåren” är några typexempel av de saker man får höra när man pratar med gamla Lunda-alumner.
Så har du inte hittat någon än – hoppet lever!
Tricket för de äldre generationerna verkar ha varit att engagera sig i studentlivet. Idag har dejtingappar i alla dess former kanske tagit en större plats på dejtingarenan, men det är inte för sent för lite old school-dejtande heller. Vem vet, kanske springer du in i ditt livs kärlek i kebabkön en fredagnatt? Eller när du krigar om att få värma din matlåda på kårhuset en regnig torsdag?
(Vet inte varför min idé om meet-cutes nu bara verkar involvera en massa köande till mat – men man vet aldrig, säg aldrig aldrig).
Känns allt fortfarande hemskt är Alla hjärtans dag trots allt bara tisdag 14:e februari. Det behöver inte vara märkvärdigare än så. Imorgon är det 15:e februari och då slipper vi lite av dejting-pressen. Håll i håll ut.
Kommentarer