Lundastudent

Hej allihopa, hoppas att ni mår allra bäst!

Nu har ju många av er skickat iväg er ansökan till universitetsstudier och väntar säkert ivrigt på första antagningsbeskedet! Jag tänkte att jag kunde berätta lite hur det gick när jag fick mitt antagningsbesked, och lite svar på många av de frågor som blivande studenter har om antagningen!

Jag började universitetet direkt efter gymnasiet 2016 (som i princip känns som att det var för 20 år sedan vid det här laget), och jag hade väldigt goda betyg – mest A och B med ett enstaka C. Det må låta lite kaxigt, men i mitt huvud så fanns det ingen tvekan om saken, jag skulle bli antagen utan några som helst problem, eftersom att min betyg var bra och jag hade inte haft några problem med det när jag sökte gymnasium tidigare. Vad jag dock glömde att överväga var att universitetet är ju en helt annan grej än gymnasiet och många olika individer med mycket bättre betyg och Högskole-resultat kommer att söka in på samma utbildning som du.

Det som hände var att mitt första antagningsbesked meddelade mig om att jag stod som reserv och fick i princip vänta på att någon annan skulle tacka nej till mitt förstahandsval. Nu i eftertanke, och med den erfarenhet som jag har fått från universitetet så hade jag inte oroat mig för ett öre, men som en nybliven student och utan praktiskt någon som helst kunskap om hur dessa grejer funkade på universitetet så var jag väldigt bekymrad om vad detta betydde för min framtid. Skulle jag komma in, eller skulle jag behöva läsa några kurser tills dess? Räckte inte mina betyg till, varför då – jag som trodde att jag hade pluggat och gjort ett bra jobb på gymnasiet?

Alla dessa funderingar var otroligt jobbiga, eftersom att jag inte visste riktigt vad en reservplats betydde. I grund och botten så innebar det att det fanns personer med mycket bättre resultat (kanske alla A och ett mycket bättre HP-resultat än vad jag hade) och hade valt mitt förstahandsval som sitt tredje eller kanske andra val. Detta betydde att jag skulle få vänta tills personerna som stod i kön före mig fick tacka nej och välja en annan utbildning. Ironiskt nog så var situationen kanske liknande för just dessa individer som också kanske väntade på sin drömutbildning. I mitt fall så hade jag ju bra betyg och bra HP-resultat så jag var typ femte i reservkön.

När det andra antagningsbeskedet kom så blev jag ju såklart antagen, och nu håller jag på att avsluta mitt första år på min master utbildning och mitt femte år överlag. Min poäng är dock att jag trodde att jag inte skulle komma in enbart för att jag var placerad som reserv. Det kändes som om allt jobb som jag hade lagt ner min tid och energi på under gymnasiet inte var tillräcklig, men det var inte fallet, utan det är många som söker det som intresserar en själv. Istället för att ha oroat mig över det så borde jag bara ha slappnat av och tagit det lugnt tills det andra antagningsbeskedet kom, för det fanns ju ingenting jag kan göra tills dess. Det finns personer som hade blivit placerade i kö som reserver och fått sitt svar dagen innan utbildningen skulle börja, så håll ut och försök att tänka positivt. I fall att det också blir så att du inte blir antagen så finns det medel för att du ska komma in på din drömutbildning, det kanske inte blir just när du har planerat det, men det kommer – Lunds universitet kommer att vara kvar och vänta på dig.   

Hoppas att detta hjälper och ger lite insikt på hur antagningen kan vara! Har ni några frågor så lämna en kommentar  så ska jag försöka svara på dem så gott jag kan!

Lycka till med era ansökningar – det kommer ju gå hur bra som helst!

//Ismar, masterstudent i rättssociologi

Hej på er! 

Jag minns hur många frågor som snurrade i mitt huvud inför anmälan till Lunds universitet denna tiden för några år sedan. Det var nog dock först efter att jag hade skickat in min ansökan som hjärnkontoret verkligen satte fart. HUR ska detta gå? 

Jag har därför samlat tre av de absolut vanligaste frågorna kring universitetsstudier. Dessa ville jag ha svar på och nu får jag istället väldigt ofta svara på dem!  

Hur vet jag om jag har valt rätt?
Det är få jag känner som från start varit 100% säkra på vad de vill plugga, det är snarare så att det växt fram under utbildningens gång. Därför är det viktigt att komma ihåg att a) det enda sättet att förstå om du tycker om en utbildning är att faktiskt TESTA den! Då vet du om det passar just dig, annars b) går det att byta! Ingenting är slutgiltigt med valen som görs, i princip alla jag känner har påbörjat en utbildning eller läst en kurs för att sedan ändra sig – vissa efter några veckor och andra efter två år.  

Kommer jag hitta vänner?
Alla studenter är i samma situation, vi befinner oss i studentbubblan! Utgå från att alla kommer vara nyfikna och öppna inför nya bekantskaper. Det finns så många olika sammanhang du kan och kommer att möta nya ansikten, jag skulle säga att det i princip är oundvikligt. Det finns någonting för alla i Lund! 

Är det omöjligt att hitta bostad? 
Som ni kanske förstår har jag har hört oändligt varianter på boendelösningar men inte en endaste gång har jag hört om någon som det inte har löst sig för! Det är helt sant! Det kommer det göra för dig också. Till en början kanske det blir en tillfällig lösning men du kommer inte behöva stå utan tak över huvudet. Det finns goda möjligheter att bo i studentbostad, korridor, tillsammans med andra och i andra hand då många varje termin är ute på utbyte eller praktik i annan stad! 

När du är mitt i något är det väldigt svårt att se men när det passerat blir det i efterhand väldigt tydligt att allt löser sig!

Vi hörs snart igen! 

/Bisera 

För många studenter börjar vägen mot att bli vuxen ta fart under universitetstiden. Att äntra universitetslivet innebär dock inte automatiskt att man bli vuxen. När blir man egentligen vuxen? Vad jag vet helt säkert är att man utvecklas enormt mycket under åren man studerar vid universitetet, dels på ett personligt men även på ett professionellt plan. Från dag ett när man sätter sin fot på universitetet till att man tar sitt sista kliv ut från studentbubblan händer det otroligt mycket. Det är verkligen en resa att leva som student, en resa som både har sina upp- och nedgångar. Man förväntas ta ansvar både över sig själv och för sina studier, något som studenter som nyligen flyttat hemifrån till en början kan uppleva som ett omöjligt pussel. Hur mycket tvättmedel ska man använda? Hur ofta ska man byta dammsugarfilter? Men det man inte får glömma är att man inte är ensam i detta utan att man har en hel del personer i sin omgivning som ställs inför ungefär samma dilemman. Sharing is caring. 

Hej igen alla läsare,

Hoppas ni har det bra och att ni är taggade på helg!

Idag tänkte jag dela med mig om mina bästa dejtingtips jag har från mina år i Lund, allt från mysiga restauranger till promenader.

Det absolut bästa enligt mig är att gå på promenad. Varför då inte göra det samtidigt som man är på dejt? Stadsparken är ett väldigt hett tips enligt mig. Väldigt mysigt på sommaren. Ett annat promenadtips är runt sankt hans backar där man kan gå upp för kullen och se hela Lund men även bort till Malmö och Köpenhamn.

Det finns även många väldigt mysiga restauranger och cafeer i Lund. Jag gillar framförallt en restaurang nära Lundagård som heter Mat & Destillat , dessa serverar väldigt goda drinkar bland annat. Finns också väldigt många bra caféer i stan så blir lite svårt att välja ut en favorit 😉

Om man vill åka lite utanför Lund, kanske till stranden, är Lomma ett perfekt ställe att åka till. Ett hett tips är att bege sig dit för att se solnedgången och kanske köpa sig en glass i den lokala glasskiosken. 

Hoppas ni blir lite inspirerande till att hitta på något av dessa förslag nästa gång ni ska ut på dejt!

Vi hörs!
/Filiph

Många av er har säkert redan sökt utbildning på antagning.se (glöm inte att deadline är 15 april), men jag är säker på att det finns personer som sitter i ångest och inte riktigt har bestämt sig. Hur vet man egentligen att det man väljer att plugga är det “rätta”? När någon frågar mig varför jag valde att läsa till systemvetare brukar jag säga att jag halkade in på det på ett bananskal. Det var inget jag drömt om att bli, jag hade alltid tänkt att jag skulle bli typ artist när jag blev stor. Nu ska jag dock inte ljuga för er, jag har ju såklart haft stunder då jag undrat varför jag pluggar överhuvudtaget och om jag valt rätt utbildning. Men detta är normalt och jag lovar att alla känner så till och från, speciellt under tuffa tentatider.

“Okej cool story Fridmer men varför berättar du detta?”

Jo, för jag vet hur svårt det är att välja utbildning och jag tänkte att om jag delar med mig av hur jag halkade in på min kanske pressen av att man måste veta vad man vill bli när blir stor släpper lite. Jag tror inte att man måste veta men man måste vara öppen till att prova saker. 

/Fridmer 

Hej allihopa, hoppas att ni mår allra bäst!

Nu närmar sig sista ansökningsdagen för att ansöka om en utbildning under höstterminen på Lunds universitet! Många av er kanske redan vet exakt vad ni vill läsa, men har kanske funderingar på hur universitetet skiljer sig från gymnasiet så jag kommer att ta upp några av de största skillnaderna mellan studier på gymnasienivå och plugg på universitetet.

1.) Färre lektioner, mer eget ansvar!

Till skillnad från gymnasiet så brukar du inte ha så många lektioner eller timmar där någon kommer att föreläsa ett ämne till dig, utan oftast blir typ två eller tre föreläsningar under veckan som varar 1 timme och ca 45 minuter. Resten av tiden är till för att läsa din kurslitteratur på egen hand och för att förbereda dig inför seminarier under veckan.

2.) Mindre press, (kanske) mindre stress

Jag minns att det kändes väldigt stressigt att försöka balansera alla ämnen i gymnasiet, särskilt under sista perioden innan studenten. Nu efter alla år på universitetet så kan jag verkligen inte fatta hur jag lyckades klara av det så väl. Men missförstå mig inte, det finns stunder där du känner att det kan bli lite mycket på universitetet. Anledningen dock till varför jag tycker att det känns “enklare” eller mindre stressigt, är för att du har hur många “försök” på dig att klara en kuggat prov eller ett prov som du inte hann med. Du lägger lite upp ditt egna schema och det är verkligen inte något som man hade lyxen att göra under gymnasiet. 

3.) Fler personer som du!

På ett universitetsprogram eller kurs så pluggar du med personer som oftast delar många av ens egna värderingar och intressen. Det betyder att du oftast kommer att knyta bekantskap med människor som kommer att bli dina bästa vänner och personer som du verkligen kommer att trivas med under din studietid. 

4.) Din karaktär formas främst!

Under din studietid på universitetet kommer du också att upptäcka många nya aspekter om dig själv och se vem du egentligen är som person, hur mycket du orkar med, och vad du vill syssla med i framtiden. Dessa kommer att vara dina mest formgivande år!

5.) Så många möjligheter!

Praktik, utlandsstudier, nationer, studentorganisationer, och mycket, mycket mer – allt detta kommer du att få bekanta dig med och se vad som intresserar dig. Det är en mycket större och spännande värld än den som gymnasiet har att erbjuda, och i början kanske den kan kännas som lite läskig eller som att du inte vet hur du ska handskas med allt nytt som du får bekanta dig med, men det kommer att funka. Det gäller bara att ha is i magen och våga pröva på nya saker. Ta en fika eller drink med några av dina studiekamrater, pröva att gå på en sittning eller bal, testa och se hur nollningen ser ut, hör av dig till studentorganisationer och kika vad de håller på med. Pröva nya saker och du kommer att se hur många nya möjligheter som väntar dig!

Hoppas att detta gav er en liten inblick i hur universitetslivet skiljer sig från gymnasietiden, men ifall att ni vill få hela bilden, så rekommenderar jag att ni söker en utbildning i Lunds universitet för att testa själva! Sista ansökningsdagen är 15 april, så gå in på antagning.se och kika på de många utbildningar som vi erbjuder – jag kan garantera er att det finns något som kommer att intressera er! 

Lycka till och jag hoppas att du också väljer att bli en Lundastudent!

//Ismar, masterstudent i rättssociologi  

Hallå i stugorna! 

Snart närmar sig sista anmälningsdagen inför studier höstterminen 2021 (15 april). Passa på att hänga med oss på vårt digitala öppna hus! 

Idag tänkt jag ägna inlägget åt att visa Lund från sin absolut bästa sida. Omgivningen här är nog en stor bidragande faktor till varför jag trivs så bra. Vackra gator, färgglada hus och fina parker. Det finns nog ingen annanstans jag känner så hög mysfaktor! Bara kolla: 

Hoppas att bilderna förmedlar det drömska som inte riktigt går att beskriva. Tänk att få plugga i en stad med denna tillvaron, det är någonting jag uppskattar väldigt mycket!! 

Vi hörs snart igen! 
/Bisera

.. var något som många i min klass på läkarprogrammet hade fått under gymnasiet. Många gick från att vara bäst i klassen på gymnasiet till att vara en i mängden. Vi var vana vid att få massvis med beröm för våra prestationer i skolan, för vi hade utmärkt oss i våra klasser. Nu var vi alla på samma nivå. Vi fick inte längre beröm från lärarna för våra inlämningar, utan snarare ett ”godkänt/icke-godkänt”. Många hade under sin gymnasietid drivits och stimulerats av all beröm som man hade fått, och trivts väldigt bra av att vara duktig i skolan. Väl på universitetet tyckte flera att det till en början var tufft att “bara” vara en i mängden. Nu var man ständigt omgiven av personer som hade presterat på topp i skolan, precis som en själv, men dessutom var många duktiga på annat. Någon hade tagit VM-guld, någon drev företag och en annan kunde 10 språk.

Det fina som till slut kom ut av allt det här var att vi blev otroligt starka som grupp när vi började samarbeta. Vi slog samman våra kloka hjärnor och blev riktigt vassa. 

Det mönstret som genomsyra alla mina klasskompisar är att alla är otroligt strukturerade och ambitiösa, därav tror jag att en god struktur och att lägga mycket tid på en syssla kan göra en riktigt vass och göra att man förhoppningsvis kan nå sina drömmar, oavsett om det är inom en tävlingsgren eller ett ämne i skolan. 

/Isabella