Hittills har jag skrivit om hur det är att bo i Lund och hur det är att vara aktiv i samband med studierna. Idag tänkte jag berätta om varför jag valde att plugga vid just Lunds universitet.
Jag har vuxit upp i Grekland och jag visste att jag ville plugga i Sverige efter gymnasiet. Jag visste inte vart jag ville plugga någonstans, det enda jag var säker på var att jag ville plugga något kopplat till biologi. Under andra året på gymnasiet hämtade familjemedlemmar utbildningskataloger från olika universitet till mig. Direkt började jag kolla på biologiprogram på universitet i hela landet men jag blev fascinerad av programmet i Lund. Med tanke på att jag har familj i Skåne blev valet ännu lättare. Efter jag flyttat till Sverige pluggade jag först på komvux för att komplettera mina betyg och sen började jag plugga på Lunds universitet.
Det jag gillar med Lunds universitet är den höga kvaliteten på utbildningen och hur engagerade lärarna är under föreläsningarna. Man träffar många intressanta personer och skapar ett nätverk inom akademin som kan vara viktigt för framtiden. Jag har också träffat min vängrupp som jag absolut älskar.
Det är två år sedan jag gjorde min ansökan till Lunds universitet på antagning.se och hade inte kunnat vara gladare än var jag är idag med mina studier och med alla mina vänner som jag har träffat här!
När vi har vart ute på mässor och pratat med folk som funderar på att söka till universitet är många osäkra över hur det sociala livet förändras när man börjar studerar, speciellt om man måste flytta långt. Det är en helt normal oro! Det är klart det kan kännas svårt att försöka hitta nya vänner på universitetet men det finns såklart goda möjligheter att göra det. Många hittar nya vänner inom sitt program eller sina kurser medan andra gör det på nationer eller helt utanför universitetet.
Personligen har jag träffat mina vänner på massa olika sätt. En av mina vänner träffade jag till exempel genom att han ville låna en stol på ett café vi var på! Sen ska man också komma ihåg att lyckas man skaffa sig en kontakt lyckas man ofta skaffa sig flera genom att en social relation ofta kommer med fler sammanhang där man kan träffa folk.
Om man oroar sig mycket eller tycker det är svårt att träffa nya människor skulle jag dock rekommendera att så fort som möjligt börja engagera sig i något. Det kan vara en nation, en sport, en teatergrupp, en orkester, en tidning, radio eller studentutskott. Det finns exempelvis massa tips på Lunds universitets hemsida om olika studentföreningar! Viktigast tycker jag dock är att inte ge upp om man känner sig lite rotlös och har svårt att hitta en ny social kontext i början, det kommer med tiden!
Glöm inte att ansökan stänger 15 april och att man söker till kurser och program på antagning.se!
Som ni säkert redan vet har man till och med den 15 april möjlighet att söka sig till kurser eller program för antagning på universitet eller högskola (via antagning.se)! För exakt tre år sedan satt jag i samma sits.
Jag är därför mer än medveten om att detta är en överväldigande process för väldigt många. Ett moment jag tyckte var särskilt jobbigt var hur det skulle vara att flytta till en helt ny stad – helt själv.
Det var nästan för exakt snart tre år sedan det var dags för mig att ansöka till universitetet. Egentligen hade jag ett hum om vad jag ville studera, men att välja var någonstans var betydligt svårare. Lund fanns alltid med i bakhuvudet som nummer ett, men det var ett gäng faktorer som påverkade mitt val. Den största; att flytta hemifrån.
Att flytta hemifrån var varken en fördel eller någon nackdel för 19-åriga Hugo. Jag ville personligen flytta ut – dels på grund av att jag delvis tröttnade på Stockholm under pandemin, dels för att jag kände att jag ville bli mer självständig. Samtidigt var jag tvungen att beakta det jag skulle gå miste om jag faktiskt skulle flytta hemifrån. Exempelvis skulle ingen tvätta mina kläder, ingen skulle kunna göra mammas goda Oumph-mackor och ingen skulle ha koll på allt det där man alltid tar för givet.
Efter en samvetsgrann övervägning blev det förstås en flytt till Lund, och det är jag oerhört glad över idag. Jag ska inte sticka under stolen med att man är i en slags övergångsfas där man inte riktigt förstår att man ska flytta från sitt hem och familj. Det slog mig faktiskt inte förrän de första veckorna som lundastudent att jag faktiskt inte bor hemma längre – tryggheten hade plötsligt försvunnit.
Hemlängtan som jag hade försvann väldigt fort – och jag slängdes direkt in i det roliga studentlivet! Här är jag och min vän Mimmi på vår första sittning. Kan ni gissa tema?
Denna trygghet ersattes dock väldigt snabbt av en ny form av trygghet. I Lund finns det en annan trygghet – nya vänner, möjligheter och ett helt nytt kapitel i mitt liv som bara väntade på att få skrivas. Lund har gett upphov till en otrolig personlig tillväxt och jag är så nöjd att jag valde Lund och inte valde att bo kvar hemma.
Och visst… mammas Oumph-mackor kanske inte är lika lättillgängliga nu när jag bor i Lund – men de är ju bara en tågresa bort!
Det är nog ingen hemlighet att psykologprogrammet är en av de svårare programmen att bli antagen till på grund av dem höga antagningskraven. Möjligtvis beror den ökade antagningsgränsen på grund av att psykologi och mental hälsa har blivit ett mer synliggjort och populärt ämne med åren.
Jag tog studenten 2018 och hade en tanke under gymnasiet att jag ville bli psykolog. Däremot hade jag inte kollat upp vad antagningspoängen var på psykologprogrammet förrän i slutet på gymnasiet och då var det lite sent att påverka de gymnasiebetyg som jag redan hade fått.
Med vilka meriter kan man komma in på psykologprogrammet?
För att komma in på psykologprogrammet så finns det lite olika vägar. De urvalsgrupper som finns just nu är gymnasiebetyg utan komplettering (BI), gymnasiebetyg med komplettering (BII), folkhögskolebetyg (BF) och högskoleprovet (HP). Här kan du läsa mer generellt om betygsurvalen och här om urval med högskoleprovet! Minst 1/3 av platserna går till betygsurvalen och minst 1/3 av platserna går till högskoleprovet!
Hur kom jag in?
Jag kom in genom att jag kompletterade mina betyg på komvux genom prövningar! Jag skrev även högskoleprovet totalt tre gånger, men endast en gång efter att jag bestämde mig för att komplettera mina betyg! Jag gjorde nio stycken prövningar i olika ämnen, bland annat inom matematik 1b och 2b, geografi 2 och naturkunskap 1b. Det blir möjligtvis tydligt att jag inte hade varit som en fisk i vattnet på naturprogrammet (jag gick samhällsprogrammet). Det tog ca 1,5 år för mig att komplettera mina betyg tillräckligt för att kunna komma in på psykologprogrammet i Lund. Detta är dock högst individuellt beroende på vad du har för meritvärde i betyg sedan innan och vilka betyg du har i dem individuella ämnena som du gör prövning inom. Ditt meritvärde höjs till exempel mer om ditt betyg går från ett E till ett A, än ett B till ett A.
Varför valde jag att göra prövningar?
De flesta som jag personligen har hört om skriver oftast högskoleprovet för att kunna komma in på olika program som de inte har tillräckligt med merit för. Men för mig kändes det bättre att skriva prövningar för att jag då delade upp det i mindre steg. Högskoleprovet är på många sätt bra, men för mig kändes det lite överväldigande att “allt” skulle bero på ett prov som jag skriver en gång per termin. Men vissa kan såklart tycka att det är skönt att ha en sak att fokusera på istället för flera. Jag valde dock, som sagt, ändå att skriva högskoleprovet en gång för att försöka höja mitt resultat lite. Detta för att öka mina chanser att komma in.
Detta behövde jag göra till en labbrapport som var en del av min prövning inom naturvetenskap 1b.
Mina vitlöksklyftor som marinerade i olika mängder koncentrat på min fönsterbräda i min f.d. studentbostad Proto i Lund.
Hur motiverar jag mig till att göra prövningar/skriva högskoleprovet?
Det är en bra fråga! Jag kände mig inte så motiverad förrän cirka 2,5 år efter gymnasiet. Det kändes jobbigt när jag tog studenten att behöva öka dem betyg jag nyss hade fått från gymnasiet. Jag började studera på ett annat universitetsprogram som kunde leda till ett liknande yrke. Men efter cirka 2 år på det programmet så valde jag att försöka komma in på psykologprogrammet eftersom jag fortfarande väldigt ofta tänkte på att bli psykolog. Men jag var inte helt säker när jag gjorde prövningarna på hur lång tid det skulle ta att bli antagen till psykologprogrammet, vilket gjorde att jag inte hoppade av det programmet jag redan studerade på.
Men mitt tips är våga satsa på att höja dina meriter om du verkligen vill komma in på ett särskilt program! Det finns inte alltid en självklar väg in på ett program, men om du har möjligheten att försöka så tror jag inte att det kan gå alltför fel! Det är ett maraton och inte en sprint!
Jag hoppas att detta gav dig något hopp eller inspiration om du är i den positionen som jag var i!
Anmälan är öppen!
Anmälan till hösten 2024 är öppen nu och kommer vara öppen fram till 15 april. Det är alltid värt att söka! Om det inte går vägen denna gång, så finns alltid nästa gång!
Hej! Jag tänkte att det är dags för ett inlägg om hur det kommer sig att jag pluggar i Lund och min väg till att välja geologiprogrammet. Jag kommer även att dela med mig av mina bästa tips för att hitta rätt utbildning! Nu under vårterminen skriver jag min kandidatuppsats i geologi, och till sommaren tar jag examen som geolog. När jag började plugga vid Lunds universitet hade jag ingen aning om att det skulle bli så. Detta är faktiskt andra gången jag skriver en kandidatuppsats vid Lunds universitet! Första gången var vårterminen 2020 när jag läste kandidatkursen i barnlitteratur. Men hur gick jag från att plugga litteraturvetenskap till att vilja bli geolog? Vi tar det från början!
Varför valde jag Lunds universitet?
Till en början var det ett ganska passivt val. Jag är uppvuxen i en by utanför Lund och gick gymnasiet i Lund. När jag inte visste vad jag ville göra efter studenten var det ett lätt val att söka några kurser och prova på studentlivet i Lund som jag bara hade sett på håll och hört talas om. Första terminen gick jag med i ett av Lunds alla studentspex, lärde känna nya vänner och provade på att jobba på nation. Det blev en termin till, men med ett nytt studieämne. Jag blev mer aktiv på min studentnation och fick en lägenhet där efter sommaren! Jag började plugga barnlitteratur, en inriktning inom litteraturvetenskap. Jag trivdes väldigt bra med ämnet, kursarna och lärarna, och fortsatte. Plötsligt hade åren gått; jag hade flyttat till en ny studentlägenhet, var inne i studentlivet och skulle skriva kandidatuppsats i barnlitteratur. I samma veva slog coronapandemin till. Allt stod lite på paus efter kandidatkursen och jag var osäker på vilken riktning jag ville fortsätta i. Jag läste några distanskurser under pandemin för att kunna bo kvar i min studentlägenhet, men framförallt jobbade jag som lärarvikarie.
Från humaniora till naturvetenskap
Inför hösten 2021 stod jag inför ett vägval: läsa en master i litteraturvetenskap eller plugga ett naturvetenskapligt basår? Efter noga överväganden visste jag att jag ville jobba inom något naturvetenskapligt. Under basåret hade jag en tydlig målbild: läkarprogrammet. Redan under gymnasiet hade jag drömt om att bli läkare och det var en återkommande tanke: någon gång längre fram skulle jag börja läsa till läkare. Men varför blev det inte så?
Varför började jag läsa geologi istället för läkarprogrammet?
Under basåret växte min nyfikenhet på naturvetenskap. På sätt och vis halkade jag in på geologi. Veckan innan ansökan till höstterminen stängde åkte vi på naturbasåret ut på en exkursion till en mosse med Geologiska institutionen. Då fick vi ta upp en fem meter lång borrkärna med sediment från den senaste istidens slut till idag. Det blåste och snöade horisontellt i sann aprilanda, men det var ändå fantastiskt roligt och intressant! Jag har alltid varit intresserad av naturen och trivs i skog och mark. Jag bestämde mig för att skjuta upp tankarna på läkarprogrammet en extra termin och prova på geologi. Nu sitter jag här, nästan färdig geolog, och är så glad att jag halkade in på geologiprogrammet. Det var verkligen ingen rak väg, men det blev helt rätt för mig. Geologi är ett fantastiskt ämne som jag kanske aldrig hade upptäckt ordentligt om jag inte hade vågat byta riktning och prova en termin.
April 2022: Geologiexkursion till Nöbbelövs mosse med det naturvetenskapliga basåret. På provbordet ligger fem meter borrkärna med sediment från den senaste istiden till idag. April 2023: På väg för att sikta sedimentprover från stranden i Falsterbo. Bilden är tagen i sedimentlabbet på Geocentrum II.
Hur ska man veta vilket yrke som passar en?
Att välja utbildning och yrkesväg kan kännas nästintill omöjligt. Hur ska man veta vad som blir rätt? I mitt fall har jag funderat på många olika yrken: barnmorska, bibliotekarie, biolog, biomedicinsk analytiker, brandman, författare, ingenjör, kemist, läkare, lärare, marinbiolog, matematiker, musiker, sjuksköterska, skådespelerska, tandläkare. Det kan också vara lätt att fastna i en plan och få lite av ett tunnelseende. Det finns dock så många alternativ som kan bli helt rätt för en, utan att man kanske visste det från början.
Mina bästa tips för att välja utbildning
–Läs på om olika kurser och program
–Våga utmana dig själv
–Kom ihåg att det är okej att prova sig fram och byta utbildning senare
–Välj något som är intressant och roligt för just dig
–Ta hjälp av studievägledare
Vad gör jag i min utbildning just nu?
I skrivande stund är jag på tåget från Lund till Stockholm. Jag ska nämligen träffa två forskare i marin geofysik på Stockholms universitet, som en del av mitt kandidatarbete i geologi! Förra veckan började jag läsa kandidatkursen i geologi, så resten av terminen skriver jag kandidatuppsats. Det är ett projekt som löper över nio veckor. I mitt fall har jag redan smygstartat med fältarbete och datainsamling på ett forskningsfartyg i vintras. Ämnet för min uppsats är föroreningar från pappersbruk i Hanöbukten. Jag kommer att berätta mer om projektet här på bloggen senare under våren.
Januari 2024: CTD-provtagning pågår. Här ska vattenprover tas med fokus på konduktivitet, temperatur och djup. Rosetten, som den kallas, skickas ner till exakt bestämda djup och kommer tillbaka med vattenprover.
Några avslutande ord
Lund är en fantastisk stad att vara student i. Det finns något för alla. Det gäller bara att våga prova sig fram, så kommer man hitta sammanhang som man trivs i och kurser som passar en. Under mina år på Lunds universitet har jag träffat fantastiska människor som inspirerar mig dagligen. Anmälan till höstterminen är öppen fram till 15 april. Lycka till med ansökan! Jag hoppas att du hittar rätt utbildning för just dig. Ha det fint! Glad påsk! 😀 /Malin, geologistudent
Jag hoppas att ni har haft en bra start på veckan och att ni har vågat söka en kurs eller utbildning nu när antagningen har öppnat! Min vecka kommer att vara fylld av föreläsningar och studier, men det gör ingenting eftersom det nämligen är dags för bal i helgen! Jag tänker därför att detta inlägg ska handla om hur en bal går till!
De allra flesta baler i Lund anordnas i Akademiska föreningens borg, även kallad AF-borgen! Denna pampiga byggnad ligger mitt i Lundagård och är ett måste att besöka om ni har vägarna förbi.
Klädkoden är högtidsdräkt, vilket innebär att man antingen bär en frack eller långklänning. Baler är dessutom perfekta tillfället att vädra sina medaljer om man har några. Medaljerna är något du kan få vid lite olika tillfällen, antingen får du det som tack för en prestation eller så får du det som ett sorts minne av ett evenemang. Du får exempelvis en medalj om du är engagerad och arbetar i Lundakarnevalen, men det kan också vara så att du får en genom att du själv köper den i samband med att du är gäst på en bal. Jag och min vän Julia bär en halsmedalj i bilden nedan, vilket är något vi fick när vi blev husförmän på vår nation. Varje husförman (oavsett nation) har alltså en sådan medalj.
Kvällen brukar börja med ett mingel där man tar bilder och kikar på bordsplaceringskartan. När det väl är dags beger man sig in i Stora salen där står massor med långbord prydligt dukade. Kvällen fortsätter sedan med en tre-rätters middag kombinerat med tal, sång och roliga uppträdanden! Vid baler är det förbjudet att lämna salen för att exempelvis gå på toaletten när det inte är paus. Du kan självklart lämna i nödfall, men då får man snällt stå och vänta utanför tills pausen börjar och dörrarna öppnar. Det kan se ut såhär!
När taffeln bryts (detta betyder avslutning av en formell middag), beger man sig till det som kallas sexa! Den anordnas i en annan sal i borgen. Här dansar man till ett liveband och äter kvällskäk samtidigt som man väntar på att salen man precis var i städas och förvandlas till ett dansgolv istället.
Hoppas att ni fick en någorlunda bra bild av hur en bal i Lund kan se ut!
En stor del av Lundalivet är att engagera sig i olika saker parallellt med studierna. Spex, kör och orkester är några exempel på vad du kan göra, men du kan också alltid bli aktiv i din kår eller studieråd (eller båda).
Inom kåren, som jag är aktiv i, finns det många olika poster som du kan välja mellan som t.ex. festkommittén och sportkommittén. Ofta innebär det att organisera olika events men man kan även sitta i kommittéer som engagerar sig i utbildnings- eller jämställdhetsfrågor. Du kan alltid välja ifall du vill ha en position man behöver lägga mycket tid på eller en lite mindre krävande. Det finns något för alla!
Man måste dock tänka på att inte ta på sig för mycket. Det är lätt att glömma att man samtidigt måste plugga och inte gå in i väggen. Nyckeln ligger i en jämn balans mellan studier och studentliv. Personligen tycker jag att det man får ut av att engagera sig i kåren är värt det i slutändan. Det är ett bra sätt att träffa kompisar men även knyta kontakter inför framtiden (och det ser snyggt ut på CV:t).
Förresten om du inte har märkt så är antagning.se nu öppen för att söka kurser och program på universitetet.
Idag tänkte jag berätta lite om varför jag valde att plugga i Lund! Mitt fall kanske är lite speciellt då jag var ganska säker väldigt tidigt vad och vart jag ville plugga. Jag hörde först talas om Lunds universitet i mellanstadiet och bestämde mig vid 12 års ålder att det var där jag skulle plugga och att jag ville plugga litteratur! Jag var helt såld från början. Det som lockade 12 åriga Smilla mest var nog att det var ett så anrikt och högt ansett universitet. Jag tyckte det var något som lockade med att studera på en så historisk och internationellt framgångsrik institution.
Det ska dock sägas att man absolut inte behöver veta från början vart eller vad man vill studera, det kan till och med vara en fördel att bestämma sig senare i livet när man fått fundera lite och hitta fotfästet. Såklart har det inte varit en helt rak resa för mig heller, även om målet alltid var Lund. När det väl var dags att välja valde jag nämligen kandidatprogrammet i historia då jag hade fått höra att man inte får något jobb om man läser litteratur. Jag fick dock senare reda på att många får jobb relaterade till sin examen efter en master i litteratur-kultur-media och valde därför att byta till att läsa fristående kurser i litteratur och följa min dröm!
Det bästa såhär i efterhand med att läsa på Lunds universitet har varit både den höga kvaliteten på utbildningen, de duktiga föreläsarna men också alla människor man mött och kontakter man skaffat. Även om alla funderar över om de valt rätt och över framtiden känner jag ofta att det jag gör är det roligaste möjliga och att jag valt helt rätt! Jag skulle vilja avsluta med att påminna om att man nu kan söka till Lunds universitets kurser eller program på antagning.se och att ansökan stänger den 15 april!
På kandidatprogrammet i modevetenskap får vi studenter många möjligheter att skaffa arbetslivs erfarenheter genom programmet. Under programmets gång kan våra föreläsare ge oss möjligheten att hjälpa till med projekt som är relevant för utbildningens innehåll. I fredags höll Mitt Möllan tillsammans med programmet en klädbytardag. Evenemanget var arrangerat av studenter på modevetenskap i samarbete med Mitt Möllan. Forskare kom för att berätta om deras forskning och gav tips på hur vi som konsumenter kan konsumera mode på ett hållbart sätt. Detta är ett tema genom hela utbildningen och det var riktigt kul att höra om ny forskning kring detta problemområdet som fördjupade förståelsen man redan hade från våra föreläsningar och kurslitteratur.
Här kommer forskarnas tips och bilder från dagen!
Här är informationsbladet om evenemanget.Detta är en visuell tidslinje över hur våra garderober växt sen 1900 till nutid.
Eventet gav modestudenterna, som var med och arrangerade, erfarenheter som till exempel marknadsföring och eventplanering som är nyttiga när de kommer ut i arbetslivet . Detta var ett exempel av många sådana möjligheter vi blir presenterade inför under utbildningens gång och hjälper oss studenter få erfarenhet som är relevant för arbetssökande inom modebranschen.
Något som många oroar sig över innan de börjar universitetet är om de kommer klara pressen som kommer med studierna. Personligen oroade jag mig mycket för svårighetsgraden på kurserna, om jag skulle nå mina mål och hur jag skulle hantera pluggstressen. Dessa funderingar kan kännas avskräckande, speciellt med tanke på att man ofta saknar en referensram eller inblick i hur stor arbetsbördan kan vara och då ofta antar det värsta.
Såklart kommer studier med viss press och ett visst mått av disciplin är nödvändigt, man ska dock akta sig för att förstora upp det för mycket för sig själv. Ofta upplever jag att stressen och pressen studenter upplever kommer inifrån snarare än utifrån och att man klarar av mycket mer än vad man tror bara man vågar ta steget och pröva. Bara tänk på hur många som läst på universitetet — alla kan omöjligen ha varit underbarn, världens mest stresståliga personer eller superstudenter!
Det är heller ingen skam i att få underkänt på en tenta, skriva en dålig uppsats eller missa ett seminarium, det gör de flesta någon gång och man lär sig av även dessa erfarenheter. Man ska alltså inte avstå från att söka sig till universitetet för att man är rädd för att misslyckas. Det svenska utbildningssystemet är nämligen upplagt på så vis att du i de flesta utbildningar kan göra om saker och försöka igen flera gånger, vilket gör att vad vi studenter upplever som misslyckanden sällan är permanenta.
Det ska dock sägas att det finns vissa tips och tricks för att göra studierna enklare för sig själv och minska den upplevda stressen och pressen. Jag tänkte dela med mig av några saker som har funkat för mig i perioder då jag har mer att göra eller känner en ökad stress inifrån.
Tips för minskad stress som student:
Skaffa en bra planer eller kalender och skriv upp både deadlines och när du ska plugga i den
Börja i tid! Du känner dig mindre stressad och när man väl satt igång brukar saker flyta på ganska bra
Ta pauser, man gör inget bra jobb om man alltid arbetar trött
Skaffa en pluggkompis så kan man motivera och stödja varandra
Glöm inte göra det du tycker ä-r roligt, gör man bara tråkiga måsten hela tiden blir man omotiverad
Gör pluggandet roligt! Du kan exempelvis göra en extra god kopp kaffe, använda en fin penna eller lyssna på en podd i bakgrunden om du är en sån som jobbar lika bra med ljud som utan
Ge dig själv belöningar när du gör ett bra jobb, kanske ett nytt klädesplagg du velat ha, en lunch ute eller bara en lite längre paus
Försök att inte vara rädd för att misslyckas, det är enklare sagt än gjort men allt löser sig faktiskt i slutändan och man kan alltid göra bättre ifrån sig nästa gång
Glöm inte att ta hand om dig själv! Sov ordentligt, glöm inte äta, isolera inte dig själv och prioritera inte bort alla nöjen — man gör inget bra jobb om man inte mår bra!
Var snäll mot dig själv. Utbildning är viktigt men det är inte allt och du definieras inte av dina prestationer!
När jag kom till Lund hade jag faktiskt ingen aning om hur internationellt präglat Lunds universitet var. Jag förstod snabbt att man som student i lilla Lund kommer att studera vid ett av de mest internationella universiteten i Europa och världen. Till exempel:
Lunds universitet är det första valet för internationella studenter i Sverige
Det lockar studenter från mer än 130 länder
Har 60% internationella studenter på masterprogram
En av de mest spännande aspekterna av universitetets internationella miljö är möjligheten att träffa och interagera med utbytes- och masterstudenterna från olika delar av världen. Personligen har jag haft förmånen att träffa många sådana studenter.
Men hur träffar man på de internationella studenterna?
Genom nationslivet
Det var genom en av Lunds nationers novischvecka jag fick chansen att träffa internationella studenter för första gången i Lund. Här fick jag träffa människor från exempelvis Argentina, Kina och Australien! Eftersom de flesta studenter, både svenska och internationella, är väldigt taggade på det studentlivet som väntar en när man är ny i Lund är det en lätt ingång att få träffa folk från både Sveriges och världens hörn. Det kan dock nämnas att vissa nationer är mer internationellt präglade än andra!
Genom att vara internationell fadder
Här är min grupp jag tog hand om som internationell fadder. De får bygga ett pepparkakshus för första gången!
För de som vill engagera sig ännu mer i den internationella gemenskapen finns det flera möjligheter. En populär möjlighet är att bliinternationell fadder genom Lunds universitet. Som internationell fadder får du chansen att välkomna och hjälpa nya internationella studenter när de anländer till Lund. Det är ett fantastiskt sätt att skapa fina relationer och hjälpa till att skapa en välkomnande miljö för personer som inte satt en fot i Sverige tidigare.
Genom att gå med i föreningar
Utöver att bli fadder finns det också möjligheter att gå med i internationella föreningar. Till exempel finnsErasmus Student Network (ESN) som jag är engagerad i. Föreningar som dessa är dedikerade till att hjälpa internationella studenter att trivas och integreras i Lund och Sverige. Genom att delta i aktiviteter och evenemang som arrangeras av föreningar som ESN kan du lära känna människor från hela världen och skapa minnen för livet!
Sammanfattningsvis är Lunds universitet en plats där möjligheterna att träffa och lära känna människor från olika kulturer är oändliga. Genom att engagera sig i internationella aktiviteter och föreningar kan du uppleva en rik och berikande studietid som kommer att forma ditt liv långt efter att du lämnat universitetet.
Eftersom ansökan om antagning till universitetet öppnar den 15 mars vill jag därför slå ett slag för att ansöka till Lunds universitet!
Vad väntar du på?! Gå in på antagning.se och sök!!
Hej! Idag hade jag tänkt skriva lite om hur det är att vara med i de mer musikaliska delarna av studentlivet i Lund! Det finns ju en hel del att engagera sig i så länge du känner dig intresserad av det! Det finns till exempel studentkörer, studentorkestrar och även spex där det finns möjlighet att sjunga, spela i bandet eller i orkestern.
Personligen har jag inte varit så aktiv inom musiklivet, men därför tänkte jag fråga en av mina närmaste informationskällor som jag har tillgång till. Nämligen min kompis, kursare och korridorkamrat (hon har många titlar) Katja!
Katja som spelar på sin tvärflöjt på orkesterresa!
Katja och jag träffades när vi började i samma klass på psykologprogrammet. Vi blev kompisar efter några veckor och några månader senare tipsade jag henne om att flytta in i min korridor på Delphi. Hon sökte den via AF Bostäder och flyttade in någon månad senare. Sedan dess har vi blivit ännu närmare! Hon är med i studentorkestern Bleckhornen som grundades 1956! Oftast kan man se orkestern lite här och var i Lund när de spelar i vita “uniformer” med röda detaljer och påhittiga hattar! De spelade till exempel på psykologprogrammets Siegvaldsbal 2023.
En intervju med Katja om studentorkestern Bleckhornen:
Hur länge har du varit med i orkestern?
– Jag har varit med i orkestern i drygt två år!
Varför valde du att gå med?
– Jag valde att gå med för att jag älskar musik och alltid har spelat i orkester. Trots att jag slutade i orkestern som hörde till Kulturskolan kunde jag fortfarande spela tillsammans med andra!
Vad får man gör som aktiv i en studentorkester?
– Som aktiv i studentorkester får man göra massa kul saker, såklart gå på rep (repetitioner) vilket är väldigt kul i sig, men spelningar är också väldigt roligt! Särskilt kul är det att spela på baler, då publiken är extra taggad! Utöver att spela och repa har vi sittningar, åker på orkesterfestival, utomlandsresa och mycket mer!
Vad är det roligaste med att vara med i din studentorkester?
– Det roligaste med min orkester är att jag får ett tillfälle att träffa massa folk som också är intresserade av musik! Jag älskar även att det inte är så seriöst, vi spelar för att det är kul!
Vad krävs för att gå med?
– Det krävs ingenting! Vissa som kommer på rep har aldrig tidigare spelat ett instrument. Det som krävs är ett intresse av musik eller dans (om du är sugen på att gå med i Balettenbaletten)!
Engagera dig!
Katja i sin orkesterutstyrsel!
Utöver Bleckhornen finns även andra studentorkestrar i studentstaden som exempelvis Alte Kamereren som är några år yngre och grundades 1964! Likt Bleckhornen spelar de på flertalet tillställningar och ger mycket liv till Lund!
Om du känner dig peppad och spänd på att gå med i något musikaliskt sammanhang i Lund så uppmanar jag dig starkt att göra det! Det finns, som sagt, många roliga och fina sammanhang att ta del av oavsett om du vill ha en mer kravlös eller avancerad fritidsaktivitet!
Kommentarer