Dagens inlägg markerar även början på min första tentaperiod för terminen. För er som inte vet vad en tentaperiod är så kan man förklara det som 1-2 veckor innan en tentamen (prov) där man vanligtvis använder denna tiden endast åt att studera inför tentamen. Jag tänkte därför ge er en liten inblick i hur förberedelserna inför en sån här vecka kan se ut om man är student:
1. Matlådor i määäängder
Min absoluta standard matlåda under en tentaperiod är utan tvekan köttfärsås. Det är gott, mättande, smakrikt och något jag aldrig verkar tröttna på. Jag gör en enorm sats och slipper därmed tänka på kommande veckas luncher. På kvällarna är man oftast väldigt trött och då brukar jag utnyttja Lunds fantastiska utbud av falafelställen och ta en rulle de kvällar man helt enkelt bara vill slänga sig i soffan och inte bry sig om matlagning.
Handling inför matlådor!
2. Lagom bra serie
När huvudet är fullt av paragrafer eller vad man nu pluggar kan det vara otroligt skönt att bara slå på en serie på kvällen för att koppla av. Detta tips får man dock ta med måtta eftersom det får inte vara en för bra serie så att du spenderar dagarna med att längta hem eller är uppe alldeles för sent. Hitta en lagom bra serie helt enkelt.
3. Städa och tvätta allt innan
Din lägenhet kommer inte vara i ett vackert skick när du är klar med tentan, därför är mitt tips att städa den skinande ren och tvätta all din tvätt innan denna tentaperiod börjar.
Detta var en inblick blandat med lite tips för hur en tentaperiod kan se ut. Jag hoppas ni får en underbar vecka och håll tummarna för mig!
Hejsan alla läsare! På söndag den 19 oktober är det dags för höstens högskoleprov i hela landet. Om du inte har anmält dig till denna omgång men vill skriva provet på våren kan du göra det här sen.
Om högskoleprovet och antagning till universitet
Högskoleprovet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för att plugga på högskolenivå. Det består av fem provpass med totalt 160 uppgifter inom olika kunskapsområden. Provtiden för varje delprov är 55 minuter. I grova drag kan man säga att hälften av högskoleprovet är kvantitativt (matematik) och hälften är verbal (svenska och engelska).
Provet ger dig även ytterligare en chans att komma in på det program eller den kurs du vill bli antagen till på Lunds universitet eftersom en tredjedel av platserna i regel tas från denna urvalsgrupp. Alltså en tredjedel av dem som kommer in på ett program eller en kurs är personer som skrivit högskoleprovet. Ditt provresultat från högskoleprovet gäller i åtta år, vilket innebär att du kan sitta lugnt i båten om du inte vill börja plugga direkt.
Även om du är relativt säker på att du kommer in på ditt program eller kurs kan det vara en fördel att göra högskoleprovet eftersom du hamnar i en till urvalsgrupp. Om det skulle stå mellan dig och en annan person som har likadana gymnasiemeriter kan högskoleprovet vara det som gör att du kommer in. Om du har skrivit högskoleprovet och den andra inte har gjort det så är det du som blir antagen. Samma gäller om du skulle ha ett högre resultat på högskoleprovet, trots att den andra också har skrivit högskoleprovet.
Paradisområdet som börjar förvandla sig till höst! Här kan även du vandra när du blivit antagen till Lunds universitet.
Vad ska du tänka på inför att skriva provet?
Jag har skrivit högskoleprovet tre gånger totalt: i gymnasiet, precis efter gymnasiet och tre år efter gymnasiet. I gymnasiet skrev jag det mestadels för att se vilket resultat jag kunde få. Jag pluggade inte inför provet på förhand, vilket man kan göra. Du kan till exempel göra tidigare högskoleprov innan och ta tid på sig själv. Det är bra att ta tiden för att kunna veta hur man ska disponera sin tid och vilka uppgifter som man fastnar mest på. De två andra gångerna övade jag på flera gamla högskoleprov och studerade även matematik innan. Då gick det lite bättre!
Mina sista tips!
Läs igenom alla regler och vad du får ta med dig innan du ska till högskoleprovet. Kom ihåg att ta med dig dryck, snacks och mat att äta på rasterna. Kom i god tid och försök att sova så bra som möjligt natten innan!
Stort lycka till om du ska skriva provet på söndag!
Snart stänger anmälan till vårens kurser. Om du inte anmält dig, passa på att gå in och göra det nu! Om du är osäker på om du vill studera kan det fortfarande vara en bra idé att ansöka; man kan alltid tacka nej senare, men då har du åtminstone öppnat den dörren.
Att vara student kan vara riktigt kul. Nya vänner, frihet, fester, kunskap, få växa upp “på riktigt” … Men ibland känns det också som att alla har en åsikt om vad du borde göra med ditt liv. Släktingar på middagar, gamla klasskompisar, främlingar på fester, alla är experter på vad som är värt att plugga, hur snabbt man borde ta examen, och varför man borde “passa på” att göra ALLT. Samtidigt.
Så här kommer en lista med några av de mest tröttsamma kommentarerna studenter får höra, och varför de faktiskt inte alltid håller.
“Är det verkligen lönt att studera det där?”
Det här är klassikern. Den dyker upp när du berättar att du pluggar konsthistoria, genusvetenskap, litteratur, kultur, filosofi, språk … eller i princip vad som helst som inte är direkt kopplat till en titel som “civilingenjör” eller “läkare”.
Svar: Ja, det är lönt. Kunskap är alltid värdefull, och arbetsmarknaden är inte så svartvit som vissa vill få det att låta. Många jobb kräver inte en viss utbildning, utan snarare kompetens, analysförmåga, kommunikation, och ett engagemang för det du gör.
Så om du gillar det du pluggar? Kör. Det är inte slöseri med tid att bli smartare.
Svenska som andraspråk är ett ämne som ofta hamnar i “är det värt att lägga ner tid på?”-facket. Men att analysera språkfel och förstå varför de begås, inte bara se att de begås, är en viktig del när det gäller att lära invandrare att tala svenska och på sikt bidra till integrationen.
“Kommer du få jobb efter examen då?”
Nej, jag tänkte faktiskt göra exakt noll med min examen och flytta till en öde ö. Skämt åsido, den här frågan stressar många. Men ingen utbildning garanterar jobb. Inte ens de “trygga”. Det viktiga är att du gör något du är intresserad av och att du under tiden bygger på din profil, kanske med extrajobb, ideellt engagemang eller praktik.
Och faktiskt: många som pluggar “luddiga” ämnen hamnar i roller de älskar, ibland på oväntade sätt.
“Är du inte oroad att AI ska ta ditt jobb?”
Jo, och ibland att en meteorit ska krascha jorden också. AI är en stor förändring, men det betyder inte att alla mänskliga jobb försvinner, men att de förändras. Så istället för att ha panik över framtiden är det ofta bättre att vara nyfiken, lära sig nytt och tänka: vad kan jag bidra med som en maskin inte kan? Och det är faktiskt en hel del.
“Passa på att engagera dig!”
Absolut, det är ett jättebra tips. Men ibland känns det som att folk glömmer att studierna faktiskt är på heltid. Man behöver inte vara med i tre utskott, stå i bar på nation, sjunga i spex, jobba 50 %, ha toppbetyg och samtidigt träna till maraton. Det räcker om man vill göra något, inte allt.
“Borde du inte jobba lite också vid sidan om?”
Vissa orkar och har möjlighet att kombinera studier och jobb, och andra inte. Det är ingen karaktärsbrist att vilja fokusera på plugget. Och många utbildningar är tunga. Det syns bara inte alltid utåt, för det finns inga schemalagda lektioner 8–17 varje dag. Men att läsa 100 % på universitet är ofta tuffare än folk tror.
“Kommer du hinna bli klar i tid då?”
Den oskrivna lagen att man måste ta sin examen på exakt X antal terminer? Den kan vi slänga. Många pluggar i sin egen takt; vissa tar sabbatsår, byter program, läser om kurser eller tar extra poäng. Det viktigaste är inte att bli “klar i tid”, det är att du mår bra under tiden och hittar något du vill göra efteråt.
“Är det inte onödigt med ett sabbatsår?”
Nej. Ett sabbatsår kan vara det smartaste du gör. Du kanske reser, jobbar, andas lite, byter miljö, tänker efter, hittar motivation eller bara kommer ikapp dig själv. Det är inte slöseri, det är investering.
Folk kommer alltid ha åsikter. Men det är du som pluggar, du som lever ditt liv, och du som vet vad som känns rätt för dig. Alla vägar ser olika ut. Och bara för att någon annan inte förstår din, betyder det inte att den är fel.
Stå på dig, ta det i din takt, och plugga det som känns rätt för dig.
Att läsa till civilingenjör är ett femårigt program – två år längre än gymnasiet – och det är inte alltid lätt att hålla motivationen uppe under dessa åren. Jag har precis börjat mitt fjärde år, och tänkte idag dela med mig av mina bästa tips för hur man kan behålla motivationen genom universitetslivet!
Engagera dig i studentlivet
Detta är nog något man hört många gånger förut, men det funkar verkligen!
Många nya studenter oroar sig för att inte “passa in” i studentlivet, men det behöver man inte alls göra. Studentlivet handlar inte bara om att festa eller delta i nollningen (även om det kan vara kul det med), utan det finns massor av andra sätt att engagera sig.
Man kan till exempel gå med i ett hockeylag, laga mat med vänner och ha spelkvällar, eller delta i företagsevent som ofta anordnas av andra studenter. Man kan också bli aktiv inom nationer, engagera sig i Lundakarnevalen eller besöka ett språkcafé – det finns verkligen något för alla!
Kick-off med Elektra (förening för kvinnor och icke-binära som pluggar elektroteknik på LTH) på Prison Island i Malmö.
Förstå varför du pluggar
Att plugga handlar inte bara om att räkna uppgifter eller memorera teorier – det är faktiskt grunden till det du kommer arbeta med i framtiden.
Som civilingenjör läser man mycket matte och teknik, och ibland kan det kännas tungt. Men varje gång jag sitter och skriver en labbrapport tänker jag: “Det här är ju faktiskt något jag kan komma att göra i mitt framtida jobb!” Det gör att pluggandet känns mer meningsfullt och roligt.
Fokusera på det roliga
Det är helt okej att inte tycka om alla kurser. Jag tycker verkligen om min utbildning, men det finns några få kurser (av typ 25 som jag läst hittills) som jag inte är särskilt förtjust i och det är helt normalt.
Mitt tips är att försöka hitta de delar som faktiskt är intressanta, och fokusera på dem. Jag gillar till exempel de praktiska momenten, som laborationer (något som jag får pilla på) och presentationer. Datorlaborationer däremot… inte min favorit. Men då försöker jag göra det roligare, till exempel genom att sitta tillsammans med en kompis en hel dag, snacka skit (det roliga) och jobba på uppgiften (det tråkiga…) samtidigt!
En laboration från förra veckan!Ultraljudsmaskin som jag ska hålla en presentation om på tisdagChecklistan som jag och min vän skrev på tavlan när vi skulle skriva vår labbrapport
Käka god mat
Man ska verkligen inte underskatta maten i Lund. Allt från asiatiskt till italienskt till kebab! För mig: God mat = extra motivation!
I detta inlägg tänkte jag skriva lite till er som oroar er över om ålder spelar någon roll på universitetet och hur det känns att vara yngst eller äldst. Kort svar: inget av det spelar någon roll.
Jag började min första utbildning direkt efter gymnasiet, då var mitt stora problem att jag var yngst i föreläsningssalen. Jag tyckte nästan det var pinsamt så oerfaren jag var. Jag hade varken backpackat, jobbat 2 år i matbutik eller pluggat något annat och börjat om – jag hade helt enkelt bara gått gymnasiet och sen pang bom börjat universitetet. Det visade sig såklart inte vara några problem alls, för efter någon månad är alla i klassen på exakt samma nivå (alla vet lika mycket och lika lite om Lund och hur det är att vara student – oavsett ålder!). Åldern glöms, för är du ny student i Lund är du lika ny som 19 åring och 30 åring.
Jag hann inte backpacka efter gymnasiet, men en resa till Lissabon fick jag till!
När jag började min andra utbildning är jag definitivt inte längre yngst, och jag var absolut lite nervös över hur det skulle kännas. Det visade sig att det spelade exakt lika lite roll som hur det var att vara yngst. Första terminen på juristprogrammet är precis lika spännande, roligt, svårt och nervöst oavsett ålder.
Sammanfattning: tänk mindre på din ålder och tänk mer på om utbildningen känns rätt för dig!
Nu har oktober månad börjat och det innebär att det officiellt är höst! I och med detta tänkte jag ge lite tips på vad man kan göra i Lund under hösten, särskilt som student.
Gå på nation!
Nationer är några av de första att ha tematiserade evenemang när det kommer till högtider och årstider. Ett tips är att titta i Studentlunds evenemangskalender och på nationers sociala medier för att se vad de har på gång! Möjligen en klubb eller pub med halloween-tema? Skära pumpa-aktivitet?
Gå på café!
Nu när det börjar lite kallare kan det vara trevligt att dricka något varmt och äta något gott! Caféer finns det inte brist på här i Lund! Ett tips är att kanske ta dig till ett café för att plugga med lite höstkänsla eller ta en fika på eftermiddagen efter en föreläsning. Såhär års brukar det komma lite höstiga drycker och bakverk.
Brunchställe som ligger nära Helsingkrona nation!
Gå på bio!
Ibland kan det bli lite för kallt att hänga i parken under hösten, men då kan man till exempel gå på bio! Nyttja att det finns flera biografer i Lund och se om det finns någon film som du är intresserad av att se med dina kompisar eller kanske till och med själv? En solo-dejt!
Gå på promenad!
Nu när höstens färger kommer fram kan det vara mysigt att ta en liten prommis! Det kan vara skönt att pausa från plugget och fokusera på naturen istället eller ett bra snack med en kompis.
Universitetsbiblioteket i Lund!Palestra i Lund som börjat konvertera sina löv till röda färger!
Nu börjar höstvädret dra in ordentligt, åtminstone här i Lund! Och med hösten kommer ju anmälningen till vårens kurser. Om du är osäker på om du vill börja plugga till våren eller till hösten, så kan du kika på mitt tidigare inlägg där jag diskuterar just fördelarna och nackdelarna med respektive terminsstarter.
Anmälan till vårens kurser är öppen till den 15 oktober.
Men hur är det ifall du inte ens vet om du vill börja plugga, eller vad? Det känns kanske ofta som att man omges av kompisar som redan har en solklar plan: “Jag ska börja på läkarprogrammet direkt efter studenten.” “Jag har drömt om att bli journalist sedan jag var liten”. “Jag ska ta ett sabbatsår, sedan ska jag börja på juristprogrammet och jag ska resa utomlands på min valfria termin”. Vissa människor verkar bara ha hela sin studieplan … klappad och klar.
Men för oss som inte har det, då? Som inte riktigt vet vad vi vill, eller vilka program som finns, eller hur vi vill lägga upp vår studiegång?
Det är fler än man kan tro som har provat sig fram, famlat sig rundor lite och bytt program. Alla har inte en färdig skiss i huvudet, utan många behöver tid att tänka, tid att ändra sig och tid att pausa. Anledningen till att det inte känns som att många behöver det, är nog för att de sällan är lika högljudda om det. (Ja, ni som studerar femåriga program direkt efter studenten, jag tittar på er).
Ett sätt att få lite mer klarhet är att boka ett studievägledningssamtal, ofta kallat SYV-samtal. Och det är faktiskt helt gratis och väldigt värt det.
Vad kan man prata om på ett SYV-samtal?
Du kan i princip ta upp vad som helst som rör dina studier eller framtid. Här är några exempel:
“Jag vet inte vad jag vill plugga.”
“Jag vet vad jag vill plugga, men vet inte hur jag ska komma in.”
“Jag går redan ett program, men funderar på att byta.”
“Hur funkar utbyte inom mitt program?”
“Kan man kombinera de här kurserna?”
“Vad kan jag jobba med efter det här?”
Det kan vara stort eller litet. Rörigt eller tydligt. Du behöver inte ha en färdig plan – du får komma dit och säga “jag vet inte”. Vägledarna är vana vid det, och ofta är det så samtalen börjar.
Allmän eller programspecifik – vad är skillnaden?
På Lunds universitet finns det två typer av studievägledare:
Allmänna studievägledare – för dig som inte riktigt vet vad du vill än, eller vill ha hjälp att hitta rätt utbildning, få koll på urval, behörighet eller hur man gör om man vill börja plugga någon gång i framtiden.
Programspecifika studievägledare – för dig som redan går (eller planerar att söka) ett visst program och vill ha hjälp med detaljer: hur du lägger upp dina studier, hur valbara terminer funkar, vad som gäller för praktik, utbyten, tillgodoräknanden osv.
Det är till exempel helt okej att börja med en allmän vägledare om du är i funderar-stadiet, och sen boka en programspecifik när du väl har kommit in eller vet mer om vad du vill.
Så här bokar du SYV-samtal i Lund
På Lunds universitets webbplats finns en sida för studievägledning.
Där kan du:
– Kontakta de allmänna vägledarna (via mejl, telefon eller drop-in). De allmänna studievägledarna kan du hitta här.
– Leta upp kontaktinfo till de programspecifika vägledarna (de ligger ofta under respektive fakultets eller programs sida). De programspecifika studievägledarna kan du hitta här.
Vissa har drop-in-tider, andra vill att du bokar ett möte via mejl. Det är också möjligt att samtalet sker digitalt, så du behöver inte ens ta dig till campus om du inte vill.
Ett samtal kan förändra mycket
Även om det känns som att ett samtal inte är så viktigt, eller som att du har “för lite” att komma med för att kunna boka ett samtal, så vill jag ändå säga att det är värt att gå. Kanske till och med om du redan känner dig säker på vad du vill studera, så kanske du kan få lite tips och idéer på hur man kan lägga upp sin programstruktur eller vad man kan läsa på den valbara terminen.
Lycka till med era ansökningar och kom ihåg att det är helt och hållet ditt val!
Idag tänkte jag berätta lite om hur jag har kombinerat mina studier på universitetet med extrajobb.
Många studenter lever enbart på CSN (studielån och studiebidrag) medan de pluggar, och det fungerar oftast jättebra. Men ibland vill man kanske käka något extra gott under veckan eller göra någon specifik aktivitet som kan kosta lite mer – då är extrajobb ett sätt att tjäna lite extra cash! Under mina hittentills tre år på universitetet har jag haft flera olika extrajobb, både utanför och på universitetet.
Utanför universitetet har jag bland annat jobbat som tränare och domare i badminton, vilket jag skulle säga är väldigt chill eftersom det är något jag tycker om. Som tränare jobbar jag ungefär en gång i veckan, medan som domare kan det vara några ligamatcher i månaden.
Såklart ser man aldrig bra ut på TV.
Mina extrajobb på universitetet har jag däremot haft fler av! Jag har jobbat som lärarassistent, eftersom kurserna är stora och läraren ofta inte kan undervisa ensam. Just nu jobbar jag bland annat som labbhandledare i en kurs jag själv har gått, och jag är även SI-ledare där jag håller i SI-övningar (tänk lektioner med roliga övningar och lekar).
Labbet när jag gick min kurs.
Jag jobbar även med mässor på LTH, där jag höll kick-off för LTH:s studentambassadörer och organiserar vilka av dem som ska åka på de stora mässorna Saco Studentmässa och Kunskap & Framtid i november och december. Jag är dessutom central studentambassadör för Lunds universitet, vilket innebär att jag åker på mässorna under vårterminen, tar omslagsfoton till LU:s utbildningskatalog och det jag gör just nu: skriver Lundabloggen!
När jag och Nicole jobbade som central studentambassadör på Öppet Hus!
Jag tycker att det är så spännande att arbeta på universitetet – man får inte bara värdefull erfarenhet, utan även en inblick i hur arbete fungerar i verkliga livet.
Då var det allt jag hade att dela med mig idag! Glöm inte att vårterminens anmälan stänger den 15:e oktober, så se till att söka kurser/utbildning på Antagning.se. Vet du inte ännu vad du vill plugga? Läs Tildes senaste inlägg – du kanske får lite inspiration där!
Nu när ansökan är öppen för vårterminen 2026 kan jag tänka mig att många funderar över vad nationerna i Lund egentligen är för något och varför man vill vara en del av dom.
Bakgrundsbilen till inlägget är på min bästa vän, som jag faktiskt träffade första gången jag jobbade på en nation! Bilden är dock tagen kanske 150:e gången vi jobbade där… Men nu till vad nationer är för något: Nationer är olika byggnader runt om i Lunds innerstad som huserar både boende för studenter (korridorsrum eller lägenheter) samt verksamhetslokaler. Enligt Lunds universitets hemsida så är nationers främsta uppgift den sociala verksamheten utanför studierna – och den beskrivningen tycker jag stämmer utmärkt!
Min kompis som arrangerade en bal!
Förr i tiden var tanken att man valde den nation vars namn tillhörde det området man kom ifrån – så var du från Lund blev du medlem i Lunds nation exempelvis. Idag fungerar det inte så, utan det är fritt fram att välja vilken nation man vill. Idag präglas nationerna av olika evenemang som de är kända för. Går du med i en nation och engagerar dig hamnar du verkligen i en liten bubbla som är svår att lämna- för det är så roligt! Det är på nationen man lär sig laga mat för 300 personer, arrangera sittningar och baler och framförallt – lära känna massa olika människor som inte pluggar det du gör.
Bal i AF-borgen
Mitt bästa tips för er som i framtiden kommer att välja nation är att gå runt och prata med folk på nationerna första veckan för att få ett hum om det är någon som passar er! Ska man inte engagera sig eller exempelvis bo där spelar det inte någon större roll vilken man väljer, eftersom man har tillgång till alla nationers evenemang ändå!
Hoppas ni fick ett litet hum om vad nationer är för något och att det väckte ett intresset för att engagera sig!
Nu är ansökan öppen till Lunds universitet för våren 2026 fram till den 15 oktober!
Möjligtvis har du redan en idé om vad du vill plugga eller så är du fortfarande i valet och kvalet. Kanske har du funderingar såsom “Vad är jag intresserad av? Kan jag tänka mig jobba med detta resten av livet? Vad kommer jag få för lön? Vad ska jag välja för universitet?”.
Jag tänker att jag kommer skriva lite om vad jag själv funderade över och vad du också kan tänka på.
Vad är jag intresserad av?
När jag skulle välja min utbildning tänkte jag på de ämnen som jag var intresserad av i skolan men också i livet generellt. Jag är intresserad av andra människor och hur de fungerar, och jag har tyckt om att försöka stötta andra i mitt liv. För mig kändes det kul att arbeta med behandling och samtal. Det gjorde att jag började fundera på att bli psykolog. Däremot kan ett intresse för människor också mynna ut i andra yrken och utbildningar, till exempel human resources, socionom eller socialantropologi.
Kan jag jobba med detta resten av mitt liv?
Det är ju såklart en svår fråga att besvara innan man ens har börjat studera eller arbeta med det. Ett intresse för något behöver ju inte nödvändigtvis betyda att man vill jobba med det. Bara för att jag tycker det är kul att ge råd till kompisar behöver det inte innebära att jag vill jobba som psykolog. Däremot hjälper det nog att tycka om sitt arbetsliv om det finns en genuin nyfikenhet bakom. Vissa behöver känna en stor passion över sitt jobb, medan för andra räcker det att övriga delar av livet bidrar med passion. Det är helt individuellt!
Ett tips är att se om du kan arbeta med något liknande innan du börjar studera, intervjua personer inom yrket eller göra studiebesök på potentiella arbetsplatser. Även om du påbörjar en kurs eller program så kan du alltid hoppa av om det inte känns rätt.
Vad kommer jag få för lön?
Vissa kan tycka att lönen är viktig när det kommer till att välja utbildning och framtida yrke, exempelvis om man vill kunna ha en viss livsstil. Om det går att kombinera sitt intresse och en framtida hög lön kan det vara en bonus för en själv. Ett tips är att söka på medellön och löneutveckling inom olika yrken och branscher för att få en bättre överblick på hur det ser ut.
Varför välja Lunds universitet?
Om du vill ha ett rikt studentliv vid sidan av studierna, samt känna att det universitetet du väljer kommer ge dig en högkvalitativ utbildning. Det finns flertalet möjligheter i Lund! Du har även nära till storstäder såsom Malmö, Helsingborg och Köpenhamn (det är bara max en timme bort med tåg)! Vissa av universitetets utbildningar finns även i Malmö och Helsingborg.
Jag hoppas detta gav någon klarhet eller stöd i hur du kan tänka.
Tiden går snabbt och anmälan till vårens kurser öppnade igår, den 15 september. Oroa er inte, ni har en månad på er att ansöka, så ni har lite betänktetid.
Men när man väl har bestämt sig för att plugga vidare kommer nästa stora fråga: när ska man börja? För många känns det självklart att söka till höstterminen, det är liksom “standard”. Men det finns faktiskt fördelar (och nackdelar!) med att börja på våren också. I det här inlägget går vi igenom skillnaderna mellan att börja plugga på hösten eller våren – så att du kan ta ett beslut som passar just dig.
Höststart – det klassiska valet
Att börja plugga på höstterminen (i slutet av augusti/början av september) är det vanligaste. Många program startar bara då, så urvalet är störst. Det innebär också att konkurrensen kan vara hårdare: högre antagningspoäng, fler sökande, och ibland svårare att få studentbostad.
Samtidigt är hösten full av liv. Det är då de flesta novischaktiviteter och insparkar sker. Perfekt om du vill träffa nya människor, lära känna campus, och komma in i studentlivet ordentligt. Och vädret är oftast rätt varmt de första månaderna, vilket gör hela uppstarten lite härligare.
Höstterminen innebär också ofta större klasser, vilket vissa gillar. Fler nya ansikten, fler studiegrupper att haka på. Men om du föredrar mer lugn och mindre grupper, kanske vårstart passar dig bättre.
Vårstart – ett underskattat alternativ
Vårterminen (som startar i januari) är inte lika populär, vilket i sig kan vara en fördel. Lägre antagningspoäng och färre sökande gör att du kan ha bättre chans att komma in, särskilt på kurser eller program med höga krav på hösten.
Men! Det är ju januari, alltså kallt, mörkt och allmänt… mindre peppigt. Det är också vanligt att novischaktiviteterna är färre, så om du hade hoppats på sittningar, fester och overall-premiär, kanske det inte blir riktigt samma upplevelse som på hösten. Men de aktiviteter som väl sker kan ju å andra sidan vara mycket mysigare och intimare eftersom man ofta är färre och är inomhus.
Samtidigt är vårklasserna ofta mindre, vilket kan betyda mer närhet till föreläsare och en lite tajtare studiegemenskap. En bra grej om du gillar att känna dig sedd och ha nära kontakt med kurskamrater.
Såhär mysigt kan det vara vid universitet på våren.
Tänk på din studieplan
Något som är lätt att missa när man väljer termin, är hur det påverkar resten av studierna. Vissa program går att börja både vår och höst, andra bara en av terminerna. Även om du kommer in, kan det påverka hur valbara kurser, utbytesmöjligheter eller praktikperioder lägger sig.
Exempel: om du börjar i januari kanske din utbytestermin hamnar under regnperioden i det där landet du sett fram emot. Eller så kanske extrakursen du ville läsa inte ges den terminen, vilket kan påverka hela upplägget. Kolla gärna upp programmets struktur i förväg!
Sammanfattning
Det finns inget rätt eller fel här – det handlar mest om vad som passar dig bäst. Vill du ha maximal studentfeeling, många kompisar direkt och massor av aktiviteter? Då kanske hösten är för dig. Vill du smyga in lite lugnare, slippa hög antagningspoäng och plugga i mindre grupper? Då kan våren vara en bättre start.
Och kom ihåg: många, men inte alla, utbildningar har starter både vår och höst – så kolla upp det i god tid innan du bestämmer dig.
Lycka till med ditt beslut, hejdå och hoppas vi ses på campus!
Hoppas att ni har haft ett fantastiskt sommarlov! För oss universitetsstudenter brukar det mer officiellt kallas för ett sommaruppehåll (3 månader ish) från all undervisning, men oavsett vilket namn vi använder, så är en sommar alltid lika välbehövlig!
Direkt efter min sista salstenta i juni åkte jag och en kompis raka vägen till ett shoppingcenter och shoppade massor. Därefter träffade vi andra vänner i Helsingborg för en trevlig middag och avslutade kvällen med att fira en födelsedag.
Förutom att käka god mat och träffa vänner, har jag även rest en hel del utomlands. Jag åkte tillsammans med min familj till Kina i cirka tre veckor för att hälsa på släktingar och såklart äta massor med god mat. Efter Kina, blev det en veckas resa till Kroatien med mina vänner, där vi njöt av sol, hav och ännu mer god mat. För min del har det därför varit en fullpackad sommar med resor!
Hotpot bufféSolnedgång i Kroatien
Men förutom att resa med familjen och vänner, finns det många andra saker man kan göra som universitetsstudent. Själv har jag jobbat lite med planering inför gymnasiemässorna och gått utbildningar som SI-ledare och labbhandledare. Jag har även skrivit en omtenta (mer om det i ett annat blogginlägg).
Många av mina vänner har gjort summer internships på olika företag, vilket fungerar som ett heltidsjobb under sommaren med möjlighet att ta ut semesterdagar. Detta är ett jättebra tillfälle att ta sitt första steg in i arbetslivet. Vissa har läst sommarkurser på universitetet, både på plats och på distans. Och vissa har till och med passat på att skriva sitt kandidatarbete under sommaren.
Som ni märker finns det väldigt många alternativ man kan göra under sommaren som en universitetsstudent – allt från resor till jobb och studier.
Och nu är det dags för ny termin och nya tag! Äntligen ska jag börja mitt fjärde år och läsa specialiseringskurser – det ska bli så spännande!
Kommentarer