Lundastudent

Hej alla! 

Idag tänkte jag skriva lite om en fråga som jag ofta har fått, nämligen hur det är att skaffa vänner på universitetet och då främst om hur det är att träffa andra personer än de en pluggar med. Det finns en uppfattning om att när du börjar på universitetet kommer du att träffa massor av nya människor, men kanske mest bli vän med de som du umgås med varje dag i skolan!

Jag har haft turen att ha med mig många vänner ner från min gymnasietid till Lund som har valt helt andra utbildningar vilket gör att det är en ganska stor spridning. Jag har vänner som studerar läkarprogrammet, juristprogrammet och naturvetenskapliga ämnen vilket inte är inom den samhällsvetenskapliga fakulteten där jag läser. Genom detta har jag också lärt känna många fler!

I vanliga tider har vi våra fantastiska nationer som är öppna med flera olika evenemang där du får möjlighet att träffa många nya människor vilket är ett hett tips! 

En annan sak som jag har märkt under min studietid är att när jag började involvera mig i den samhällsvetenskapliga kåren (vilket är ungefär som elevrådet fast enbart för samhällsvetenskapliga fakulteten) har jag lärt känna många personer som också är engagerade i andra kårer och knutit kontakter därigenom!

Alltså, det går att umgås med folk som du inte träffar varje dag och du kommer hitta vänner!! Om det är något som Lund har så är det många olika människor med tusentals olika intressen, det kommer alltid finnas någon som har samma intresse som du, oavsett om ni studerar samma ämne eller inte! 

/Angelica

Högskoleprovet närmar sig med stormsteg och min kollega Ismar skrev tidigare lite tips på hur man kunde göra för att skriva bra på provet. Jag tänker att jag fortsätter på ämnet då högskoleprovet är viktigt. Jag vet att det kan kännas lite läskigt och nervöst – men lugn i båten, du är inte ensam. 

För att just DU ska få så bra hjälp så möjligt tänkte jag att jag intervjuar en barndomskompis som kom in via högskoleprovet (Läkarprogrammet). Han fick nämligen 2.0, dessutom på första försöket! Det som är mest chockerande är att han inte är skrytsam om det. Han nämner det sällan och så fort någon tar upp det svarar han “äsch jag hade nog lite tur också”. Jantelangen när den är som bäst skulle jag kalla det, hade jag fått 2.0 hade jag skrutit om det, väldigt mycket – men sen är jag en rätt oskön person också. 

Jag hittar Björn långt hemifrån, i Smålands djupa skogar vid en tätort (Eksjö) där han gör sin AT.

Okej Björn, vad är AT?

AT, eller allmäntjänstgöring, är en anställning man söker efter läkarexamen och som man behöver göra för att få legitimation. Det är på 18 eller 21 månader beroende på sjukhus. AT’n är uppdelad i fyra “block” som brukar komma i ordningen: internmedicin, kirurgi, psykiatri, och allmänmedicin. Under AT jobbar man på akuten, avdelning och mottagning och har hand om patienter men stämmer av de viktiga besluten med en mer erfaren kollega. Det ingår också en del utbildning och föreläsningar. Längs vägen sker bedömningar så att du uppfyller målen, och det avslutas med ett skriftligt prov för att få sin läkarlegitimation. Det som är roligt med AT är att man får ett smakprov av många olika delar av sjukvården, så det blir lite enklare att välja specialisering sen. Obs att AT kommer ersättas med “BT” (bastjänstgöring) för de som börjar läkarprogrammet nu. BT blir som jag förstår det samma sak men kortare (bara ett år).

Saknar du Lunds universitet?

Ja, även om jag trivs bra där jag är nu finns det en del jag kan sakna. I Lund fanns det alltid så mycket som hände, det fanns så mycket events som spex eller studentaftnar att gå på. Så den kulturella biten kan jag sakna här i en lite mindre stad. Sen kunde man vara spontan och flexibel som student. Du kan ta en kväll och umgås med kompisar och gå till någon nation, på ett sätt som inte blir av lika naturligt när du jobbar och ska upp tidigt varenda dag. Så det är verkligen värt att ta vara på den tiden!

Vad är dina tips inför högskoleprovet?

1. Träna på gamla prov. Det går inte att överdriva betydelsen av detta. Vill du bli bra på något så ska du träna på just den saken.

2. Lägg dig i tid kvällen innan, ställ dubbla väckarklockor, ät en ordentlig frukost och ta med mellanmål så du fyller på med energi.

3. Uteslutningsmetoden är bra. Du kommer inte lista ut det exakta svaret på alla frågor men om du kan välja bort några alternativ som är uppenbart fel har du ökat sannolikheten för att välja rätt alternativ.

4. Läs några böcker på engelska och börja följ en engelskspråkig nyhetskälla. Det blir bra övning för den engelska delen av provet.

5. Försumma inte det vanliga skolarbetet för att fokusera på högskoleprovet. På universitetet kommer du ha stor hjälp av att ha med dig förkunskaper från gymnasiet. I slutändan tror jag det viktiga för att klara av en lång utbildning inte är hur bra poäng man får på ett prov, utan att man är motiverad och beredd att lägga ner tid och energi för att ta sig genom utbildningen.

Jag vill slutligen påpeka att inte alla kan få 2.0 och man behöver inte få det heller. Min utbildnings antagning ligger kring 1.2 (Systemvetenskap) och en utbildning jag länge funderade på (Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik) har antagning på 0,8. mer info hittar ni här: 

https://www.lu.se/studera/anmalan-och-antagning/antagningspoang

När jag ändå är igång kan jag passa på att ge en länk till gamla högskoleprov, Björn sa ju att det var en bra idé. 

http://www.hogskoleprovet.nu/gamla-hogskoleprov/

Lycka till på högskoleprovet!

//Fridmer 

Hej allihopa, hoppas att ni mår bra!

Högskoleprovet – något som sätter fasa och skräck hos många. Det är så klart olika för alla, vissa hatar nationella proven medan andra verkligen inte har något emot dem. Personligen hade jag en liten blandning. Jag tyckte verkligen om proven i den språkliga biten – kanske för att jag tyckte om ämnena generellt och ansåg att de var “enklare” för mig – medan jag avskydde proven i matte.

Jag fick alltid A i engelska och svenska, medan betyget i matte ibland var A och ibland D. Men jag vet att den stora anledningen till att mitt betyg kunde skifta i matte, var för att jag hade en annan mindset i jämförelse med proven i engelska och svenska. Det är förmodligen många av er som tror att ni är “dåliga” på ett visst ämne, men faktum är att de alla är i princip likadana, så om du klarar ett kommer du klara ett annat, så länge som du pluggar rätt och inte nedvärderar dig själv!

Därför tänkte jag dela med mig av lite tips som kan hjälpa er när ni skriver era högskoleprov och förbereder mot plugget efter gymnasiet.

1.) Plugga genom terminen/året!
Detta gäller även på universitetet – läs ditt kursmaterial lite åt gången så att du inte överbelastar dig med allting precis några dagar innan provet ska skrivas.

2.) Inga mer självnedlåtande kommentarer – detta klarar du!
Bestäm dig för att inte säga saker som; “jag klarar inte detta”, eller “jag kommer garanterat att faila”. Ofta säger vi sådana saker för att “minska fallet” så att det inte kommer att göra så ont om vi misslyckas, men faktum är att vi inte försöker trösta oss själva ifall att det inte går bra utan på så sätt förbereder vi oss själva på misslyckande i förväg. Börja varje dag istället med att säga högt ut att du kommer att klara detta och att du kommer att lyckas. Det låter otroligt klyschigt, men det funkar så himla bra. Känner du dig obekväm med det så kan du börja med att sluta säga negativa saker istället och jobba dig fram till det positiva.

3.) Kombinera plugg och det sociala!
Det är otroligt viktigt att inte se plugget som en börda eller en syssla som måste göras. Det är ju trots allt din framtid du skapar och något som kan öppna upp så många dörrar för dig. Därför bör du kombinera plugget med något som du gillar och som ger dig glädje. Plugga i 30 min utan att telefonen är på eller att några som helst distraktioner existerar och gör sedan det som du gillar i 15 min. Sen fortsätter du plugga i 30 min och upprepar denna rutin. På så sätt associerar du plugget – något som kanske skapar en nojig känsla inombords – med något som du uppskattar!

4.)  Sov ordentligt och ät nyttigt!
Väldigt viktig punkt som ofta förbises – ät frukt och drick vatten eller te istället för att käka choklad eller dricka energidrinkar. Det du äter kommer att visas på din uthållighet och energi. Försöker du skriva ett prov eller göra något som kräver din koncentration under en längre period så måste du få i dig rätt bränsle. Se också till att sova ordentligt och återhämta kroppen. Ingen Netflix till 03:00 utan skapa ett bra schema som du kommer hålla dig till. Det leder till mer ordning och struktur, och irritation och nojighet kommer inte längre vara en faktor för dig.

5.) Fira dina bedrifter och vinster!
Du kommer märka att denna punkt är otroligt viktig när du börjar universitetet, men också i andra aspekter av ditt liv. När du gör något bra så är det viktigt att belöna sig själv för sitt hårda arbete. Köp en riktigt smarrig bulle eller en härlig bok eller något annat som ger just dig glädje och en känsla av att du kan fira din bedrift! Och glöm inte att ta det lite lugnt och slappna av efter att provet är skrivet – tänk inte på det utan försök att göra något annat. 

Hoppas att detta hjälper alla er som får klumpar i magen varje gång ni ska skriva ett högskoleprov eller prov överhuvudtaget! Jag var också i exakt samma sits som ni, men tro mig när jag säger att det går över så fort man ändrar sin inställning och sitt tankesätt!

Lycka till!

//Ismar, masterstudent i rättssociologi

Hej i vårsolen! 

Denna veckan började min andra halva av första delen i kandidatkursen – marknadskommunikation! Så här i början när ett ämne introduceras är tempot aningen lugnare, vi har haft två föreläsningar om dagen men endast varannan dag vilket inneburit mycket egen planering. 

Fritid i överflöd?

Så är det förstås inte riktigt! Ni har antagligen redan koll på att det är viktigt att planera sin tid, se plugget som en arbetsdag och göra det som ska göras. Det är dock viktigt att också tillåta sig själv göra det som känns bäst i stunden och möjligheterna till det är ännu större nu när vi har distansundervisning.  

I förmiddags när jag pluggade lös solen in och värmde upp rummet och jag kände hur jag stegvis tappade fokuset. Jag pausade det jag gjorde för en stund och gick ut på en långpromenad och sen stickade jag en stund ute i solen (min nya hobby sedan pandemins start för ett år sen!!). Jag kom då att tänka på hur lyxigt det var med den friheten, så där går det inte riktigt att göra på en arbetsplats… 

Det varierar såklart från vecka till vecka när det gäller möjlighet till flexibilitet, men en sak mina vänner som nu arbetar efter att ha tagit examen påminner mig om är att man antagligen aldrig kommer att ha så mycket tid över som under studietiden. För mig gäller det att passa på och för dig som blivande student: något att se fram emot! 

/ Bisera 

“Vilket är ditt framtida drömyrke?”

Det är en fråga som man har fått ställas inför sedan barnsben. Men hur ska man egentligen veta vad man vill blir när man som liten inte har upplevt eller sett så mycket. Som liten snappar man upp olika yrken dels från sociala medier men också från ens föräldrar, det är inte sällan omgivningen som färgar en till många av de beslut som man tar i livet. Vad ville du bli när du var liten? Prinsessa? Lastbilschaufför? Doktor? Delfinskötare? 

När man blir lite äldre, lite mer erfaren och behöver ta beslutet om vad man ska ge sig in på så kan det kännas svårt. Jag minns att jag själv tyckte att det var jobbigt att välja gymnasieprogram när man ställdes inför det valet. “Ska detta avgöra min framtid?” tänkte man. Sen efter gymnasiet insåg man att det inte var så avgörande som man först hade trott. Likadant är det med universitetsutbildning, det är väldigt många utbildningar som är breda och som öppnar dörrar för flera olika yrken. Det är inte heller hela världen om man till en början väljer fel, då är det helt enkelt bara att hoppa av och hoppa på något annat. 

Hej alla läsare,

Hoppas allt är bra med er denna fredag. Det är nog inte bara jag som ser fram emot en skön helg!

Jag har det senaste året sökt en massa olika jobb nu när exam närmar sig, tänkte därför prata lite om hur denna process går till och mer specifikt hur viktiga betygen man fått under universitetstiden verkligen är.

Innan jag började processen att söka arbete var jag väldigt nervös att mina betyg kanske inte räcker till för att väcka rekryterarens intresse. De arbetsgivare jag sökte mig till gillade att på sina arbetsannonser skriva vilket snitt eller hur bra betyg man “borde” ha för att vara kvalificerad. 

Vissa av arbetena jag sökte till uppfyllde jag inte riktigt de betygskraven men jag chansade ändå och sökte. Till min förvåning blev jag kallad till många fler intervjuer än vad jag först trodde jag skulle bli. Det var då jag började inse att betygen kanske inte alls var så viktiga som jag alltid trott.

Nu säger jag såklart inte att man ska strunta vilket betyg man får så länge man klarar sig. Betygen är såklart viktiga men jag skulle vilja påstå att det är så mycket mer som spelar roll än just betygen. Jag tror att mina sidoåtaganden och internship etc kompletterade mina betyg och visade på mina intressen, vilket jag tror gynnade mig mycket.

Slutsatsen är att jag önskade att jag inte oroade mig så mycket för mina betyg och sökte fler arbeten jag inte var “behörig” att söka. Fortsätt fokusera på att få bra betyg men tro inte att karriären är över bara för att man inte fick ett så bra betyg som man hoppats på.

Trevlig helg!
/Filiph

Hej allihopa, hoppas ni har det bra i vinterkylan!

Jag tänkte skriva om min bostadsresa. Jag har tidigare skrivit ett liknande inlägg här men tänkte att jag skulle fräscha upp detta lite. 

Jag har bott i Lund sen augusti 2017. Har under denna tiden “bara” flyttat två gånger. Det är ganska vanligt att studenter flyttar runt faktiskt! Finns många anledningar, kanske vill en flytta ihop med någon, eller pröva på “Korrelivet” (att bo i en studentkorridor) eller helt enkelt så kommer världen möjlighet upp som en inte kan tacka nej till!

Jag började min resa med att bo inneboende hos en kompis släkting. Det var faktiskt bara en vecka, eftersom jag redan hade fått studentboende. I den lägenheten bodde jag mitt i stan, och det var så himla mysigt! 

Efter detta flyttade jag ju som sagt till ett studentboende, ett korridorsrum på 23 kvadratmeter. Där lyckades jag få plats med en soffa, en säng, klädhängare, hylla, skrivbord och kylskåp. Ja, det var supertrångt men så himla himla mysigt. I en korridor delar en kök med andra studenter och har ett gemensamt utrymme med t.ex TV och soffor. Där kunde vi sitta och hänga tillsammans men en hade också sitt privata utrymme! Det var ett bra sätt att kombinera ensamtid med studentliv!

Här nedan har ni en video på mitt korridorsrum!! 🙂 Som ni ser får rätt mycket plats!

Efter detta hittade jag då “Lunds finaste lägenhet” som jag kallar den. Här bor jag fortfarande kvar! Det är från en privat hyresvärd och jag bor längst norrut i Lund. Först bodde jag med en klasskamrat och det var väldigt mysigt. När jag åkte till Toronto (Missat det? läs här!) hyrde jag ut ett rum, och efter det flyttade min sambo in. Så nu bor jag här tillsammans med min sambo.

Vad vill jag säga med det här då? Jo, det finns väldigt många olika studentboenden och alla har sina fördelar och nackdelar, såklart. För mig har lägenheten varit min favorit men jag har flera vänner som verkligen har uppskattat sina korridorsboenden! Har även vänner som bor i kollektiv och uppskattar det väldigt mycket. Det finns så många möjligheter! Vill ni läsa mer så har vi samlat lite tips på vår hemsida; kolla här
Ha det så bra!!! /Angelica

Igår var det alla hjärtans dag och jag tänkte hålla mig kvar vid ämnet. Det där med kärlek kan vara klurigt ibland. När jag gick i gymnasiet frågade min lärare (shoutout Martin) vad jag skulle göra efter jag tagit studenten.

“Eh kanske plugga vid Lunds universitet, om jag kommer in” – svarade jag nervöst. 

“Wow, Lunds universitet… kul! Jag pluggade religionsvetenskap där, som ung. Förmodligen kommer du hitta ditt livs kärlek där också. Det var där jag träffade min blivande fru trots allt. Det är vanligare än vad man tror!”

Även om jag viftade bort hans (för mig) banala påstående kan jag idag förstå hans resonemang. Tänker man statistiskt har han rätt. Redan efter första månaden i Lund skaffade jag fler vänner än vad jag hade under min gymnasiegång!

Lund har +40 000 studenter vilket gör det till Sveriges största universitet. Nästintill alla studenter bor i en “liten” stad med ca 100 000 invånare – det borde väl öka oddsen för att hitta fler bekanta, vänner och till och med… kärleken? Varannan eller var tredje person är ju student i denna staden! Sen tycker jag personligen att staden ger lite romantiska vibbar –fina äldre byggnader och vackra parker. Här finns inga höga skyskrapor och bilarna är istället utbytta till cyklar.

Kanske var denna text lite av en clickbait (fy Fridmer) då det inte handlade så mycket om kärlek eller tips på hur du ska få till den där perfekta tinderdejten – utan om hur Lund kommer att öppna upp en ny värld. Kanske inte likt Narnias garderob, eller Aladdins smöriga låt. Men en helt ny värld i form av: vänner, kunskap och erfarenhet! Och kanske studenttiden blir precis så bra som alla snackar om.

Ett par år in i studentvärlden har jag fortfarande inte hittat min blivande fru – eller har jag? Jag återkommer om ett par år. 

/Fridmer