Våren i Lund är fantastisk på många sätt. Det är varmt och dagarna blir längre och ljusare (dvs mer timmar för studier alltså). Stadsparken fylls på med kaffedrickande studenter och festerna och evenemangen avlöser varandra. Ett överhängande problem med denna tid är dock pengarna. Men vill ju gå på allt, göra allt, dricka gokaffe i solen och äta burgare på Tugg. Efter snart tre år i Lund har jag fortfarande inte riktigt lärt mig att hålla i pengarna men några tips och trix har jag snappat upp. Här kommer därför….
…Mina bästa budgettips!
Bästa och svåraste tipset: Försök göra en budget. Hjälpmedel: ICA student. Bra grej.
Baka ditt egna bröd och försöka laga så mycket som möjligt från grunden. Du tjänar på det i längden. Plus att folk blir imponerade.
Gör alla typer av grytor du kan komma på (inte bara tråkiga linsgrytor).
Käka mycket vegetariskt! Bönor är billigt.
Gör matlådor. OBS inte för en hel vecka då detta ofta resulterar i att man blir svintrött på matlådan och istället köper något annat, glömmer bort matlådan i kylen och maten blir gammal.
Käka tillsammans med dina kompisar! Nudlar blir mycket godare om det avnjuts tillsammans i sann solidarisk anda.
Jag lyckades med åtminstone 4 av dessa punkter idag då jag lagade vegetarisk böngryta med hemmagjorda tortillas tillsammans med en kompis. Vi hade till och med inlagd rödlök! Väldigt instagramvänlig måltid om ni frågar mig. Vi var dock hungriga så det hanns inte med. Men här kommer en bild på min kompis och lite tomma tallrikar iaf:
De här två veckorna har verkligen rusat förbi. Igår stannade dock tiden upp.
EU-kommissionen var på besök i Lund igår och annordnade en dag full med seminarier för oss studenter.
Tre olika ämnen diskuterades: klimatfrågor, att göra karriär inom EU och migrationsfrågor.
EU-kommissionen hade bjudit in några personer som agerade panel under dagen och var med och besvarade olika frågor kring de olika ämnena som vi studenter hade. Det var verkligen jätteroligt att de gjorde dagen till ett diskussionsforum.
Tycker att det är så coolt att EU-kommissionen kommer till just vårt universitet och delar sin erfarenhet med oss. Det här är verkligen inte något man är med om varje dag.
Panelen för migrationsfrågorna på EU-dagen.
Våren är i Lund!
Solen är framme ganska ofta nuförtiden och det blir allt för många pluggpauser i solen. Men vi behöver ju D-vitamin, eller hur?
För en vecka sen hade Lund besök av International food market där flera olika matstånd från olika nationaliteter kom och erbjöd utsökt mat. Staden är levande och studenterna minglar runt på gatorna. Nu är Lund som bäst!
Jag tänkte tipsa om ett bra extraknäck som student:
Jag själv har under hela min studieperiod haft ett deltidsjobb för att kunna slösa lite extra pengar varje månad, men jag känner väldigt många som inte vill ha det så och vill satsa fullt ut på studierna ( som är ett heltidsjobb i sig ).
Förra lördagen extraknäckte jag som högskoleprovvakt i Malmö. Perfekt extraknäck!
Det är en heldag, en lördag, varje termin där man som provledare jobbar i 8h och vaktar salerna där högskoleprovet hålls i. Det är rast mellan varje pass så du hinner ta en kaffe och fika. Bästa jobbet! Och man tjänar väldigt bra i timlön!
Perfekt extrapengar för dig som inte vill ha något jobb under terminens gång men som kan behöva lite extra pengar inför sommaren eller vintern 😀
P.S. glöm inte bort att sista ansökningsdagen inför höstterminen är idag! In och sök!
15 april idag mina vänner. Vi vet alla vad det innebär. Om inte så är det extremt hög tid att få reda på det nu.
Det är alltså idag anmälan till höstens program och kurser senast ska skickas in. Dom flesta av er har säkert redan hunnit med detta. För er eftersläntare så fort in nu på antagning.se och skicka in.
Detta gäller för alla universitet och högskolor i hela Sverige, inte bara Lund (även om vi såklart hoppas att Lund är ert förstahandsval 🙂 ).
Jag har fått iväg min anmälan nu. Vill gärna läsa vidare på en masterutbildning till hösten och då är det precis samma procedur som för er förstagångssökare.
Så här ser min anmälan ut. Vad har ni sökt?
Så nu håller vi alla tummar och tår för att vi kommer in. Beskedet kommer den 12 juli.
Det är alltid kul att plugga i Lund, men de senaste veckorna har varit extra roliga. Jag har gått på bal, druckit massa kaffe i solen, druckit öl i solen (med måtta såklart) och rest lite. För er som inte dricker kaffe, börja med det! De är kul och gott och man blir pigg.
Hoppas de gick bra på högskoleprovet i lördags så ni kommer in på Lunds Universitet. Nu är det bara att söka in till #förstahandsvalet också, sen är de klart. Jag har också skrivit högskoleprovet en gång, jag kan med egen erfarenhet konstatera att det är supertråkigt. Men jag kom ju in på universitet genom det, som man brukar säga: det finns ju alltid två sidor på myntet.
Hade ingen bild på när vi drack kaffe, men här vi påväg ner mot cafét
När man precis avslutat en kurs finns det alltid tid för att hitta på något utöver det normala. I vanliga fall brukar jag unna mig en extra festkväll, men denna gång testade jag något nytt. Jag hälsade på en vän i Nederländerna som jag träffade under mitt utbyte. Jag stack ner med några nära och kära vänner för att kolla läget i Amsterdam och Rotterdam. Det visade sig att läget var bra, mycket bra. Utbyte = nytta med nöje! Jag lärde mig supermycket samtidigt som jag skaffade bra polare som jag kan åka och hälsa på.
Här är jag med mina bytiskompisar
I lund har vi baler och baler är kul. Det bästa är att balerna äger rum i AF-borgen, så det är typ ett slott. Så man kan verkligen säga: vad är en bal på slottet? Men gör inte de, det är nog Lunds mest uttjatade skämt. Vill man visa sig lite småkul inför sina nya vänner bör man säga typ: Bal på AF låter ju kul AF(As Fuck). Eller nej gör inte det heller, bara var dig själv istället, du är fin som du är.
Men för att vara lite seriös, så är balerna i Lunds studentliv rätt maffiga spektakel. En av dem är den näst största fracksittningen efter Nobelmiddagen. Bara en sån sak! Man sitter och har en lång och trevlig middag samtidigt som det är tal och annan underhållning. Efter middagen är det eftersläpp och ännu fler studenter ansluter sig till festligheten för att slå klackarna i taket långt in på småtimmarna. En kväll med mycket trevligt folk, mycket skratt och det bästa är: alla är studenter. När man befinner sig på en bal händer det att man ställer sig frågan “Är jag i himlen?”. Svaret är “Nej, du är i Lund”.
En grej jag har tänkt på mycket under min utbildning, är att man väldigt lätt fastnar i teorins värld – framförallt inom juridiken. Efter genomsyn av juristprogrammets terminer och olika moment är det många som undrar; men, praktik då? Flera stora program har avsatt tid under utbildning för praktik, och det finns i alla fall enligt mig en stor lärandepoäng med att aktivt använda teoretiska kunskaper i “den verkliga världen”.
På juristprogrammet i Lund finns under femte terminen en obligatorisk praktikvecka inlagd. Så, är det all praktik man kan göra? Svar: Nej. Det finns faktiskt en hel del andra möjligheter att få praktisk erfarenhet av juridik redan under studierna. Som Kristin tidigare poängterat verkar det vara en genomgående egenskap hos oss på bloggen att vi diggar listor, så här kommer min tipslista för praktiska erfarenheter under juristutbildningen!
Att vara praktikant = att lära av de lärda. Bild: mxdwn television.
APU. Under fördjupningsterminerna (termin 7-8) finns det möjlighet att välja en kurs som heter APU, arbetsplatsbaserat utredningsarbete. Man kan gå kursen en halv eller en hel termin (15 eller 30 hp). Det som är lite spännande här är att man även kan förlägga en sådan praktik utomlands; kanske på en ambassad, ett FN:kontor, en byrå eller en organisation av något slag. FN har ju ett par av sina kontor i Köpenhamn, så vill man satsa på det ligger det bara en liten pendlingstur bort! Ta till exempel den här coolingen. Under kursen skriver man en rapport om ett ämne som anknyter till verksamheten på arbetsplatsen. I sin examen kan man “tillgodoräkna” sig max 15 hp från APU-kursen. Du kan läsa mer om kursen här.
Uppsatspraktik. Den nionde och sista terminen på programmet är helt och hållet avsatt för examensarbetet. Här finns dock möjlighet att göra något som kallas uppsatspraktik, vilket i viss mån liknar APU-kursen. Den största skillnaden är att du under tiden författar ditt examensarbete, och du har då tillgång till all den kunskap som finns på praktikplatsen för att få ihop det. Kul och utvecklande, kan jag tänka mig – och säkert kanon om man har svårt för att knåpa ihop en uppsats på egen kammare…
Ideella engagemang. I Lund kryllar det av studentföreningar med massvis av olika inriktningar. Vissa av dessa föreningar sysslar med att ge juridisk rådgivning ideellt, och utgörs av grupper av studenter som alltså på fritiden jobbar med att ge svar på verkliga, juridiska frågor. Ibland har föreningarna en särskild nisch, och kanske jobbar med t.ex. asylfrågor, medan andra jobbar bredare. Bland mina kursare har det förekommit alla möjliga engagemang: på juridiska skrifter, i större studentorganisationer, yada yada yada. Här är det bra att plugga i en av landets mest föreningstäta städer!
Sommarjobb. Som för de flesta andra studenter erbjuder sommaren juriststudenter möjlighet att sommarjobba. Många domstolar, byråer och myndigheter anställer sommarnotarier under säsongen, och vissa andra arbetsplatser erbjuder (ibland oavlönad) sommarpraktik. Tips från coachen är dock att inte jobba ihjäl sig över sommaren, och det är HELT OK att jobba med något som inte är strikt juridiskt över sommaren. Eller ta dedär välförtjänta sommarlovet medan man har chansen.
Jobba vid sidan av studierna. I Skåneregionen finns det gott om möjligheter att hitta ett extrajobb. Många byråer har studentpooler och kvällsassistenter som är just juriststudenter. Än en gång ska man dock tänka på att inte jobba ihjäl sig – plugget ska komma först, och det håller nog arbetsgivarna med om.
Med andra ord finns det alltså flera möjligheter att redan under utbildningen få ett praktiskt perspektiv på det man lär sig. Det ska också tilläggas att många kurser innehåller praktiska moment som rättegångsspel, författande av stämningar/svaromål/domar, muntliga presentationer och grupparbeten. Är du mer intresserad av att se vilka praktikplatser som typsikt erbjuds kan du kika in här.
Nu närmar sig sista ansökningsdag den 15april och det är hög tid för mig att presentera min utbildning, som jag dessutom läser min 6e termin på- nämligen Ekonomie Kandidatprogrammet, som det fint heter. På ekonomihögskolan finns även något som kallas systemvetenskap, och det har Johannes som läser det berättat om här!
Att jag valde ekonomi var en förvåning för många, inte minst mig själv. Jag har så länge jag kan minnas varit emot allt som har med ekonomi att göra. Efter otaliga livskriser och en otrolig beslutsångest kom jag över katalogen för Ekonomihögskolan i Lund och det som jag läste på första sidan var “Världen väntar”. Ni kan ju tänka er att det för en person som mig som just hade backpackat och haft mig i tre år såg det som ett tecken.
Efter mina terminer på programmet har mitt intresse för ekonomi bara växt. Jag har från den första stund som jag öppnade min första bok insett att ekonomi är allt och så mycket mer än det där stereotypa ekonomiska.
Bortsett från studier kan man engagera sig i olika utskott och föreningar- Här håller vi på inför slutspurten för Women’s Business Conference!
Men Lejla, vad blir du då? Bankman(kvinna) eller revisor? vill du det, trodde jag inte! Alltså fine, man kan bli bankman/kvinna, och revisor men jag kan bli allt annat. Jag kan bli marknadsförare, konsult av alla dess slag, börsmäklare, analytiker, controller, forskare, skatteman, chef, organisationsfantast, HR-människa som håller på med rekrytering och personalfrågor. Jag kan jobba med allt utom läkare brukar jag dra till med.
På ekonomi läser vi allt som har med världen att göra. Det är interna frågor som att se det från företagens perspektiv (Företagsekonomi) och sedan läser vi hur länder och människor påverkar varandra och i det stora hela, världen. Emellanåt läser vi lite juridik och statistik för de kompletterar det andra så väl. Vad gäller inriktning väljer vi det inte förrän i TVÅAN varför man, när man börjar kan vara förvirrad eller bara inte veta vad som är roligast, man vet ju inte förrän man har prövat helt enkelt!
Jag och Linnea är stolta Ekonomistudenter!!
En sista sak att tillägga, det här med matte? No worries vare sig du älskar matte eller hatar det och har panik över den där matte 3 kursen som behövs. Älskar du matte kommer du kunna välja massa ämnen i dina inriktningar som har med matte att göra och hatar du det kommer du läsa matterelaterade kurser (som är ganska basic ändå) i cirka 24 veckor totalt under dina tre år. Alltså, problem solved!
Vare sig du redan läser DagensIndustri varje dag eller älskar miljön eller vill hålla på med marknadsföring för något coolt bilmärke kommer ekonomi att passa. Ekonomi finns överallt och är något som påverkar (och styr) hela världen. Vill du kunna påverka är ekonomi något du bör välja alla dagar i veckan.
Men, det är med ditt val av studier som gör att dina drömmar kan bli verklighet. Ingenjörer bygger världen och som ekonom kan du påver ka och förändra världen. Naturvetenskapen söker att förstå och förändra världen hand i hand med medicinen som försöker hjälpa världen. Beteendevetenskapen vet hur människan och världen fungerar och jurister behövs för att knyta ihop säcken och få allt att gå rätt till i världen, samtidigt som lärare utbildar världen. Alla utbildningar har en betydande roll i världen och vad du tycker betyder mest för dig kan du bara veta om du testar. Kom igen, världen väntar på dig.
Nu har det blivit dags att berätta lite om Lunds Tekniska Högskola, eller LTH som det i folkmun kallas. Detta är en av fakulteterna på Lunds Universitet och om du är sugen på en bred utbildning och även är intresserad av den tekniska aspekten så är det hit du ska vända dig.
På LTH hittar du alla ingenjörsutbildningar, både civil- och högskoleingenjör. Du hittar även arkitektprogrammet, industridesign och trafikflygarhögskolan här.
Jag tänkte berätta om utbildningen genom att försöka besvara några vanliga frågor och påståenden vi hör ute på mässorna.
”Vad jobbar en ingenjör med egentligen?”Den frågan är inte så enkel att besvara eftersom ingenjörer kan jobba med 1000 olika saker. I grunden handlar det om problemlösning och att hitta lösningar till svårigheter i samhället.
”Vad är det för skillnad på en högskoleingenjör och en civilingenjör?”Största skillnaden är först och främst utbildningstiden då högskoleingenjörsutbildningen är 3 år medan civilingenjörsutbildningen är 5 år. En civilingenjörsutbildning är lite mer omfattande men i många fall kan du välja till en master till din högskoleingenjörsutbildning så du får samma kunskap.
”Jag vill bli arkitekt, men jag kommer aldrig komma in för jag har inte tillräckligt bra betyg”Något som alla inte vet är att det finns ett tredje sätt att söka till arkitektutbildningen, utöver högskoleprov och betyg. Detta kallas arkitektprovet. Ungefär en tredjedel varje år tas in med provet som urvalsgrund. Du kan läsa mer om provet här: http://www.arkitektprovet.se
”Det låter kul att jobba som civilingenjör, men jag är rädd att matten kommer bli för svår”
Visst känns det läskigt att börja räkna matte på universitetsnivå efter gymnasiet. De flesta känner likadant. Men många tror att man behöver sköta alla studier på egen hand utan stöd av andra. På LTH är det upplagt för att man ska få den hjälp man behöver, både av övningsledare, klasskamrater och professorer. Under det första året finns många schemalagda tillfällen där man kan sitta och räkna tillsammans i grupp eller dit man bara kan gå för att ställa frågor som har dykt upp. Professorerna och lärarna är ofta tillgängliga och öppna för att hjälpa till att lösa svårigheter, till och med i föreläsningspausen ser man alltid någon student som ställer frågor till professorn och ber om förtydliganden.
”Lund låter som en rolig studentstad, men jag känner ingen där så jag vågar inte flytta dit själv”Oavsett vilken utbildning du väljer på LTH så startar din tid där med 4 veckor av roliga aktiviteter som är utformade för att man ska lära känna folket i sin klass. Du hamnar i en mindre nollningsgrupp, där alla är lika nya, osäkra och ensamma i den nya staden. På LTH kan det snarare anses vara en bedrift om du INTE lyckas få vänner redan under den första veckan.
Hoppas ni fått lite tydligare bild om vad det innebär att plugga vid LTH. Nedanför hittar ni en länk till vilka utbildningar som erbjuds i Lund vid LTH. Där kan ni läsa mer om de olika inriktningarna och se vad de innebär.
Temaveckorna här på bloggen rullar vidare, bra tema tycker jag & – perfekt såhär i antagningstider!
Min utbildning….. Lika väl som det är otroligt roligt att man faktiskt har möjligheten att bli precis vad man vill bli, är det också stundvis svårt att ta just det beslutet. Det finns ju så mycket spännande att välja mellan och så många olika vägar att gå.
Jag har så länge jag kan minnas vetat vad jag vill göra i mitt liv. Hästar! Fram tills nionde klass var jag fast besluten om att jag i framtiden skulle rida på heltid. Men någonstans i mitt gymnasieval insåg jag att jag de facto nog inte ville leva på min livsstil. Däremot har jag alltid velat kombinera den med ett framtida yrke! Jag är urusel på matte och teknik men mina starka sidor har alltid varit att uttrycka mig i tal och skrift. Svenska, samhällskunskap, & entreprenörskap är mina bästa tillgångar! Juridiken fastnade jag redan i början av gymnasiet. Och genom egna erfarenheter i hästvärlden kom jag i kontakt med juridiken, närmare bestämt med hästjuridik och någonstans där hade jag bestämt mig!
Drömscenariot är såklart att ta en juristexamen hos LU, jobba några år på juristbyrå och sedan bygga upp min egna business inom hästjuridik! (bör tilläggas att en hästgård på Österlen är inkluderat i denna plan)… 😉
-Att Lund erbjuder en av Sveriges bästa juristutbildningar råder det inget tvivel om, (bara att läsa vad Hanne & Joacim skriver)… Men att en bra utbildning skapar stor konkurrens går också hand i hand.
Mitt mål är absolut att genom U-Jiken knipa en utav de 20 åtråvärda platserna och därmed bli student vid Juridicum. Något som jag jobbar på varje dag, 325km från Lund vid mitt skrivbord på landet. Inget är omöjligt men det är tufft…
Vissa pluggstunder är härligare än andra!
När jag började läsa kurser på EC i höstas påbörjade jag dessutom helt omedvetet en kandidatexamen i Handelsrätt. Att ha en backup känns skönt! Kandidaten innebär att man läser 180hp, varav minst 90hp är inom ett specifikt ämne. I mitt fall är det handelsrätt som är nära besläktat med juridiken men med ett mer ekonomiskt perspektiv kan man säga. På så vis kan jag alltså skräddarsy och bygga upp min egna examen inom Handelsrätt även om det inte går som tänkt med U-jiken!
Så när folk frågar vad jag läser för utbildning svarar jag i dagsläget sådär härligt svävande “juridisk inriktning”. Eftersom att jag just nu befinner mig lite mittemellan dessa två utbildningar. Eller rättare sagt så jobbar jag ju på båda eftersom att U-jik kan vara en del av mina hp i den handelsrättsliga kandidaten. Samtidigt som det är en väg till Juridicum. Låter det knepigt? Don’t worry, det finns mycket hjälp att få. Jag har fått ovärderlig hjälp och stöttning från Sofia, som är studievägledare på Institutionen för Handelsrätt. Tveka inte på att slå en pling till den fakultet ni har frågor kring, de kommer garanterat svara på dem med ett leende!! De är fantastiska!! Värdefullt att ha någon att bolla ideér och beslut med.
Hur fungerar det då att läsa en kandidat i Handelsrätt? Till att börja med så kan den se väldigt olika ut beroende på vilken inriktning man väljer att studera efter. Men jag har valt att ha höstterminen med kurser i handelsrätt och vårterminen kommer jag välja mina valfria kurser. (Filosofi, Statsvetenskap och Ekonomi lutar det åt att spetsa med just nu). Man söker sina kurser via antagning inför varje termin och “bygger” på så vis upp sin egen kursplan. Inför hösten har jag sökt Juristprogrammet som nr.1, Arbetsrätt 15hp som nr.2 och Företagsjuridik 15hp som tredjeval. Utbudet är väldigt stort men många av de kurser jag vill läsa i framtiden kräver ex. företagsjuridik som förkunskap. Så de första terminer går åt till att grunda upp med grundläggande kursbehörighet för att sedan spetsa in sig ytterligare.
Varje kurs ser olika ut men hittills har dem bestått av schemalagd undervisning ca 2h om dagen 4 dagar i veckan, seminarier i grupp och salstentamen efter 10 veckor (15hp).
Här på “EC” hålls min undervisning i Handelsrätt. Går under ekonomi och där är jag en del av Lundaekonomerna även om det är juridisk inriktning
Som den listälskare jag är (genomgående drag hos oss lundabloggare?) Tänkte jag ge er min pros/cons lista över min utbildning:
Handelsrättslig kandidatexamen
+ Fördelar
Skräddarsyr din utbildning
3 år & 180hp (klar tidigare än en juristexamen och kan ta de 1,5åren att jobba upp erfarenhet istället)
Lär känna fler härliga lundensare eftersom du hela tiden byter kurser och kursare. Ca jättemånga mer vänner och större kontaktnät!!
Kan inrikta mig tidigare och läser det som jag själv finner relevant för min framtida yrkeskarriär
Kan jobba inom juridik efter examen. Ex myndigheter, offentlig sektor, bolag osv.
– Nackdelar
Ingen klass att följa, mer ensamt?
Får inte göra notarietjänst, och kan inte heller bli advokat, domare eller åklagare
Cykla upp för Tornavägen i motvind (Juridicum ligger mer centralt)
VS
Nä hörrni, nu skall jag återgå till plugget. HP på lördag och 2 små hemtentor denna veckan. Hur många av er läsare kommer också sitta och skriva HP på lördag? Hejja oss!!
Jag läser kandidatprogrammet i Strategisk kommunikation. Den absolut vanligaste reaktionen jag får när jag berättar det är en smått glasartad blick, följt av frågan:
“… Och vad är det?”
Därför tänkte jag bena ut lite vad det faktiskt innebär, hur jag tänkte när jag valde utbildning och vilka vägar man kan ta efter examen.
Vad innefattar Strategisk kommunikation?
Institutionen för Strategisk kommunikation har en egen hemsida med nyheter från fältet och allmän info om programmen, samt en hurtig video på mig när jag berättar lite om programmet. Institutionen själva beskriver utbildningen såhär:
“Vill du utveckla organisationers varumärke och relationen till olika målgrupper? Vill du jobba med intern kommunikation och göra de anställda delaktiga i vad som händer på arbetsplatsen? Är du intresserad av opinionsbildning och politiska kommunikationsprocesser? Då är kandidatprogrammet i strategisk kommunikation något för dig.”
Utifrån kursplanen så innefattar Strategisk kommunikation:
År 1
Strategisk kommunikation i teori och praktik
Perspektiv på kommunikation
Kommunikation i organisationer
Varumärkeskommunikation
Språkstrategi och retorik
Kommunikationsdesign i digitala landskap i digitala medier
År 2
Contemporary public relations
Medier, makt och samhälle
Introduction to research methods and academic writing
Ekonomistyrning, finansiell analys och ekonomisk rapportering
Praktik
År 3
Valbara kurser vid svenskt eller utländskt lärosäte
Strategisk kommunikation i kris och förändring
Forskningsmetoder i strategisk kommunikation
Examensarbete för kandidatexamen
Nära oss ligger programmet i Strategisk kommunikation och digitala medier. Vi läser många av kurserna tillsammans, med skillnaden att deras utbildning helt enkelt är mer digitalt inriktad. Läs mer här!
Varför valde jag Strategisk kommunikation?
Att kolla på kursplaner och läsa beskrivningar av program kan lätt bli lite abstrakt. Personligen så valde jag Strategisk kommunikation av tre anledningar: 1. Det är en bred utbildning inom ett intressant och växande fält, med många yrkesvägar att gå 2. Det finns möjlighet till praktik och utbyte 3. Den tillhör Lunds Universitet.
Jag visste att jag ville plugga i en studentstad som Lund. Att studera ska ju (enligt mig) inte bara vara att trycka in fakta, utan även att träffa vänner, utvecklas, lära sig om livet och allt annat klyschigt. Detta var även anledningen till att jag tyckte att det var viktigt med utbyte och praktik!
Studier ska inte bara vara ångest och överkonsumtion av kaffe
Jag gillar Strategisk kommunikation för att det är en praktisk och teoretisk utbildning. Medie- och kommunikationsvetenskap, som är ett äldre kommunikationsområde, har en mer teoretisk utgångspunkt medan yrkesutbildningar som Berghs i Stockholm är mer renodlat praktiska. Jag gillade kombinationen av båda inriktningarna. Jag gillade även möjligheten att kunna skräddarsy min utbildning. Både genom de valbara kurserna man har under utbytesterminen, där jag läste bland annat genusvetenskap och konfliktvetenskap, men även genom genom val av praktikplats och vilket område man vill fokusera på i sitt examensarbete. Man kan rikta in sig på det område inom kommunikation som passar en bäst helt enkelt!
Vad kan man bli då?
Den absolut vanligaste frågan jag får när jag jobbar ute på mässor är vad man faktiskt BLIR efter en utbildning i Strategisk kommunikation.
Kanske en PR-guru som Samantha?
Tyvärr så har jag inget svar på det. Man blir inte ETT yrke. I min klass vill folk arbeta inom en mängd områden! Vissa är intresserade av internkommunikation och vill fokusera på personalfrågor, intranät och intern förändringskommunikation. Andra vill jobba på byrå och bli PR-konsulter (tyvärr inte helt som Samantha i Sex and the City pga att man faktiskt måste jobba ibland), copywriters, strateger, planners eller projektledare. Vissa vill arbeta med kommunikation på ett specifikt företag, inom ett område de är intresserade av – som miljö, film, mat, dryck, spel, IT, osv. Alla företag behöver ju kommunicera. The sky is the limit! (just a little comment for my international followers)
Om du är intresserad av att veta mer om utbildningen eller om Lund i allmänhet så är det bara att slänga iväg en kommentar! Trevligt tisdag!
Med anledning av att vi för tillfället befinner oss mitt i temaveckorna här på bloggen ska jag nu ta över staffettpinnen från Hanne och fortsätta att berätta om juristprogrammet. I Hannes förra inlägg hittar ni utmärkta exempel på vad en jurist är och vad man jobbar med. I detta inlägg ska jag fokusera på utbildningen som sådan, vilka vägar det finns in på programmet och sedan avslutningsvis försöka bemöta några av de myter som spinner kring detta populära universitetsprogram.
Juristprogrammet består av 9 terminer (man läser 2 terminer per år). De första 6 är grundterminerna där du och din klass alla läser samma kurser. Nedan följer en kortare beskrivning av grundterminerna:
När termin 1 (härefter T1 osv.) drar igång är det mycket som händer. Allting börjar med en stor novischperiod (nollning) som löper över nästan en månad med massor av olika roliga evenemang. Passande nog läser man under de första veckorna en kortare introduktionskurs till juridiken. Denna examineras genom ett icke-betygsatt rättegångsspel. Lagom till när novischperioden är över börjar nästa kurs som är allmän rättslära. Kursen ger en inledande skön mix av rättshistoria och rättsfilosofi. Denna kurs examineras genom en salstentamen. T1 avslutas med statsrätt: Europarätt, mänskliga rättigheter, offentlighet- och sekretesslagstiftning, konstitutionsrätt och en del komparativ rätt.
T2 (på flashback och bland vissa känd som ”väggen”) innehåller undervisning i allmän förmögenhetsrätt. En undervisningstät (många föreläsningar och seminarier där mycket rättsfall diskuteras) termin som innehåller b.la. avtalsrätt, köprätt, obligationsrätt, sakrätt och immaterialrätt. Man har under terminen två större rättegångsspel och en hemtentamen. En i mina ögon fantastisk termin med mycket duktiga lärare och intressanta ämnen. Man examineras genom salstentamen (när den är godkänd har man ”rivit” väggen).
På T3 läser man två olika kurser. Den ena är en kortare, rätt intensiv kurs i associationsrätt och konkurrensrätt. Den andra handlar om civilrätt i den sociala dimensionen (på juridicum-språk: sociala ”dimman”.) Under denna termin ändrar man lite på systematiken för undervisnngen. Större fokus läggs på interaktiva seminarium och studentens egna förberedelse blir kanske extra viktig under denna termin.
T4 innehåller också denna två kurser: en i offentlig rätt (miljörätt, tvångsvårdslagstiftning, förvaltningsrätt, migrationsrätt m.m) samt en annan i skatterätt. Detta är en termin som är mer lik T2 till undervisningssättet; mycket litteratur, många föreläsningar, många seminarier, färre övningar.
Under T5 läser man dels en kurs i civilrättskipning och internationell privaträtt samt en annan i straff- och straffprocessrätt. Terminen bjuder på en hel del igenkänningsbar juridik med mycket koppling till domstols- och åklagarväseendet. På denna kurs examineras man genom både hem- och salstentamen.
Den sista terminen på grundkurserna är T6. Kursen innefattar studier i rättshistoria och folkrätt. En termin som alltså präglas av internationella konventioner m.m. Här skriver man också en större uppsats (15 hp).
T 7-8 är fördjupningskurser. Här väljer man att fördjupa sig i dem kurserna som man har tyckt varit mest intressanta under grundterminernas gång. Inte sällan kombineras fördjupningskurserna med utbytesstudier – en fantastisk möjlighet där Lunds universitet erbjuder ca 600 partneruniversitet i ca 70 länder.
Huvuddelen av undervisningen sker på Juridicum, centralt beläget i Lund. Lokalen tillhörde huvudsakligen det gamla Televerket.
En av undervisningssalarna som används flitigt vid undervisning på juristprogrammet.
T9 är dedikerad fullständigt till examensarbetet. När detta är skrivet och din uppsats godkänd får du din juristexamen. Väl härefter står en hel värld öppen inför din expertis. Se några av ställena som jurister arbetar på i Hannes inlägg.
Vilka vägar finns det då in på juristprogrammet?
De traditionella genom att söka på antingen betyg eller högskoleprovsresultat står givetvis för majoriteten av de som blir antagna till programmet. Alla presumtiva juriststudenter som oroar sig för sina betyg bör emellertid uppmärksamma UJIKen. Kursen (som heter Utvidgad juridisk introduktionskurs) är en nätbaserad kurs som du läser på antingen hel- eller halvfart (3 eller 6 månader) med föreläsningar och övningar över nätet. Till studenternas hjälp finns hängivna nätkurslärare från Juridicum som ofta själva är studenter. Kursen avslutas med en salstenta och där de 20 studenterna med de bästa resultaten erbjuds en plats in på juristprogrammet. Kursen utgör alltså inte bara ett utmärkt sätt att testa sitt intresse för juridikstudier utan även en extra möjlighet att ta sig in på ett program som återkommande utstår högt söktryck. Alla som söker kursen och har grundläggande behörighet får gå den – de ni!
Mythbusteri
Det händer allt som oftast när jag besöker olika gymnasieskolor- och mässor runt om i landet att man träffar oroliga gymnasister som hört mycket negativa saker om juristprogrammet. Jag tänkte därför ägna slutet av detta inlägg till att bemöta några av de myterna.
”Det råder en orimlig konkurrens mellan eleverna och betygshetsen är ständigt närvarande”. Många av dem som söker sig till juristprogrammet är tävlingsmänniskor. Tävlingsmänniskor kan ibland tendera till att vilja sätta jaget framför laget och själva av detta skaffa sig fördelar. Jag tror att alla de, många gånger inspirerande, tävlingshjärnorna i min egen klass och säkerligen många andras har insett att deras egen chans att lyckas ökar om man också har en grupp som fungerar bra. När man inser det fina och givande med ett välfungerande gruppsamarbete inser man snart också att man får låta laget får vara större än jaget. Jag passar också på att en gång för alla döda den där myten om att folk rycker ut sidor i kurslitteraturen för varandra: något sådant existerar inte på juristprogrammet vid Lunds universitet. Gällande betygshetsen vore det lögn att säga att den inte existerar. Att den blivit uppförstorad på olika internetsidor och i diverse media är dock ett faktum. Betygshetsen är något som för egen del släppt i takt med att också den inbördes konkurrensen trappats av; troligtvis motiverat av studenterna senare förstår att betygen bara är ett riktmärke bland många andra.
”Man läser orimliga mängder litteratur”. Det är mycket läsa på juristprogrammet. Jag brukar dock trösta med att läsning är som vilken sport eller hobby som helst: desto mer du tränar, desto bättre blir du. Jag kan idag säga att jag läser otroligt mycket snabbare än vad jag gjorde när jag började. Likaledes har jag tränat upp en förmåga att kunna sålla och välja ut det jag tycker verkar relevant – en förmåga jag tror alla har användning av i dagens informationstäta samhälle.
”Man lär sig bara lagboken”. Att utbilda sig på juristprogrammet innebär långt mycket mer än att bara bläddra i lagboken. Undervisningen sträcker sig från föreläsningar och seminarier till rättegångsspel, rättsfallsseminarium, studentlärareledda övningar, interaktiva studentseminarier, studentledda övningar, debatter och mycket mer.
Det händer också att jag får frågan vilken människa som passar på juristprogrammet. Det finns givetvis inget ensidigt svar på detta. Tittar jag på min egen klass består den av en mycket mixad skara människor. Något jag kan sluta mig till är att jag tror att vi alla delar i någon liten mån ett visst samhällsintresse, har en gnutta intresse i att argumentera och diskutera och en viss portion av vetgirighet.
Om det är några frågor får ni gärna ställa dem i kommentarsfältet.
Nej det måste man såklart inte. Men om ni frågar mej så är det en väldigt trevlig livsstil 😉
Idag ska vi alltså prata naturvetenskap. Yaaaaay. Det absolut roligaste man kan läsa tycker jag, och jag är så glad att jag hamnade på naturvetenskapliga fakulteten. Det passar mej som handen i handsken.
Läser du en naturvetenskaplig utbildning i Lund kan du vara säker på att du får en utbildning av högsta klass och som står sej bra internationellt. Av den anledningen väljer också många internationella studenter att läsa sina naturvetenskapliga utbildningar i Lund och du kan få klasskompisar från hela världen (på ett par program, inte alla).
Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Själv läser jag på kandidatutbildningen som heter Naturgeografi och Ekosystemvetenskap. Där märker jag inte riktigt av dom där 2000 studenterna. Vi är 14 personer i min klass och vi har sällan föreläsningar eller övningar med andra. På gott och ont såklart.
Jag är nu inne på min sista termin av kandidatprogrammet och kandidatuppsatsen (även kallad C-uppsats) börjar ta form, åtminstone i mitt huvud. Under utbildningens gång har jag fått lära mej mycket om klimat- och miljöfrågor, hur ekosystem samspelar i naturen, hur vindar och vatten formar vårt landskap, meteorologi, statistik och hur man kan använda kartor för att visa allt från spridning av föroreningar till kostnader för vägunderhåll i Kenya (Det fanns vissa planer på att döpa det grupparbetet till ”Ken ya feel it”, men vi skippade det.). Med andra ord, en bred utbildning som ger mej en bra grund för fortsatta studier eller jobbsökande.
Mycket praktiskt
Det bästa med min utbildning är ändå alla praktiska inslag. Diverse utflykter både inom och utom Sveriges gränser för att studera växtlighet, landskapsformer, jordtyper, vattenflöden, höjdskillnader och gud vet vad. Jag älskar det. Och då är man minsann glad för sina gummistövlar. 😉 Här kommer lite bilder från några av våra exkursioner:
Det gäller att vara sjukt koncentrerad när man ska mäta träd.Helt okej utsikt för dagens lunch. Här studerar vi häftig geologi på Kullaberg i Skåne.Det finns inget dåligt väder, så det så.Här har vi byggt oss ett torn för att mäta flöden av koldioxid i luften.
15 april kommer närmare
Ni har väl inte missat att ansökan till höstens program och kurser har öppnat på Antagning.se? Ingen superpanik än men tänk på att inte sitta sista kvällen, det har hänt några gånger att sidan har kraschat då på grund av för högt besökstryck.
Jag har fått iväg min ansökan nu i alla fall, till masterutbildning till hösten. Hoppas jag kommer in!
//Susanne
PS. Idag har Lunds universitet bytt namn till Lundes universitet. Det tycker jag var på tiden. DS.
Efter otaliga livskriser och en otrolig beslutsångest kom jag över katalogen för Ekonomihögskolan i Lund och det som jag läste på första sidan var “Världen väntar”. Ni kan ju tänka er att det för en person som mig som just hade backpackat och haft mig i tre år såg det som ett tecken.
rätt till i världen, samtidigt som lärare utbildar världen.
Kommentarer