Så där! Har precis skrivit min sista tenta (prov) idag!! Känslan att vara fri från plugghets är äntligen här och det känns så himla skönt. Som alltid innan ett prov så ägnar man sig åt många, många timmar av korvstoppning och känslan av befrielse infinner sig alltid efter varje tenta. Efter att levt och andas det specifika ämnet ett bra tag är det väldigt skönt och luta sig tillbaka och känna sig, förhoppningsvis, nöjd över att man klarade av det.
Pluggstation hemma.
Efter tentan, som var på hela 15 högskolepoäng (dvs. en halv termin), tog jag min cykel och begav mig hem till en polare. Regnet öste ner men jag var lika glad för det. Kvällen spenderades med att bara ta det lugnt. Käka lite god mat, lyssna på musik och se väldigt många random youtubeklipp. Vi var några stycken, alla hade skrivit tenta i olika ämnen samma dag, så humöret var på topp. Alla kunde äntligen andas ut och ha det gött. Det är fantastiskt att vara i Lund helt enkelt. Speciellt idag, dagen efter en väl genomförd prestation (förhoppningsvis, igen).
OCH är ni väldigt sugna på att ansöka till Lund (vilket jag uppmanar er att göra) så glöm inte att söka på www.antagning.se SENAST 18 APRIL
Det finns en uppsjö av program och kurser för alla intressen. Skulle ni råka befinna er i Karlskrona på utbildningsmässa kommer jag med flera från Lunds universitet stå där och ha gott snack med er. Vi ses!
De första terminerna som student är verkligen en omställning. Det är mycket som händer på en och samma gång. Att börja plugga på universitetet tyckte jag kändes som det minst främmande. Gå i skolan hade jag ju gjort sen jag var sex år så just det kändes väl inte riktigt som något nytt under solen. Däremot: att träffa nya människor, få nya vänner, betala räkningar, tvätta, handla, städa, laga mat, jämföra elavtal, köpa kurslitteratur och allt det där andra som kommer med att flytta hemifrån, till en helt ny stad och att vara ytterst ansvarig för sin egen överlevnad och livssituation, det var verkligen en ny utmaning att sätta tänderna i. För att flytta hemifrån är inte alltid guld och gröna skogar, de är en omställning. För mig var det mycket lättare att förutspå det praktiska som skulle komma att krävas av mig men att flytta hemifrån innebär mer än så, speciellt om en väljer att bo själv.
Så i sann blogganda kommer här en lista med saker jag kunde tycka var lite jobbiga när jag precis flyttat hemifrån:
Att komma hem till en tom lägenhet och inte mötas av någon som vill höra om min dag eller bara gagga. Trodde väl aldrig att jag skulle sakna mammas exceptionella förmåga att aldrig svara på en fråga med ett svar utan med en fråga.
Att så länge jag inte lät eller gjorde väsen av mig så var det bara tyst i lägenheten. Men inget ont som inte för något gott med sig. För första gången typ någonsin börja jag lyssna på musik. En kompis fick en chock när hon var och hälsa på och börja prata om en låt och jag för en gång skull faktiskt visste vilken låt det var hon prata om.
Att om inte jag gjorde något så var det inte någon annan som skulle göra det. Turligt nog gällde inte det bara att plocka undan och diska utan även smutsa ner och fylla tvättkorgen.
Att bara ha sig själv som middagssällskap. (Serier med 40 minuters avsnitt är optimala som middagssällskap.)
Att det inte riktigt fungera att plinga på dörren och tro att någon skulle öppna eller anta att dörren på något magiskt sätt skulle öppnas.
Fördelar Det positiva är i alla fall att det finns en hel del fördelar med att flytta hemifrån och med att bo själv. Det är ganska skönt att själv bestämma hur en ska ha det hemma och bara ha sig själv att ta hänsyn till.
Ett plus är att ingen klagar på att jag uppskattar att ha ett troll som inredningsdetalj.Sängen är alltid bäddad, sån lyx!
Dessutom är ju människan ett vanedjur så det går ganska snabbt att inte bara vänja sig vid att bo själv utan faktiskt uppskatta de som jag i början tyckte var jobbigt. Idag kan jag tycka att det är så skönt att efter en dag med ganska mycket brus och socialisering komma hem till en lugn och tyst lägenhet där jag verkligen hör varenda tanke jag tänker. Att ingen avbryter eller ställer någon fråga. Nu har jag ju varit i Lund ganska länge också så många av de vänner jag fått känns som en lite extra familj. Det i sig underlättar verkligen när jag saknar familj och vänner som inte är i Lund.
Summa summarum Det jag tror jag egentligen vill säga är att en resa till Lund i slutet av augusti är en resa som är så mycket mer än bara mot en examen. Det du lär dig inom ramen för din utbildning är liksom en del av det. Mina snart fem år i Lund har varit en resa mot att bli lite mer vuxen, att få lära sig sånt som inte står i böckerna. Som en måste uppleva själv för att lära sig och förstå ett och annat.
Många av mina resor i Lund har jag gjort på denna cykel. Hur har någon mage att tro att den skulle vara skrot!?!!??
Nu är det verkligen högsäsong när det kommer till mässor. Vi studentambassadörer har rest landet runt och försökt träffa så många som möjligt. Det har varit kul att träffa er och svara på era frågor. Idag, 15 mars, så öppnar även ansökningsperioden och den pågår fram till 18 april. Men även om majoriteten av mässorna är avverkade så är den främsta möjligheten att delta i en mässa kvar.
Den 18 mars, dvs. nu på lördag, är det öppet hus i AF-borgen i Lund. Lunds universitet bjuder in alla som är intresserade av studier vid universitet att komma till Lund mellan kl. 10-15. Vi studentambassadörer och studievägledarna vid universitet kommer vara där och erbjuda guidade rundturer och föreläsningar om hur det är att studera.
Dagen är ett ypperligt tillfälle att ställa frågor och få svar om exakt det program eller den kurs som du är intresserad av. Det kommer även finnas möjlighet att ställa frågor om studiemedel, utbytesstudier och boende.
Sakta med säkert smyger våren fram… Oj det vad skönt det ska bli med lite sol och värme. Man kan ju inte längta mer!! Men jag ska inte heller klaga över hur hösten och vintern har varit, för den har faktiskt varit lite extra mysig i år. Vad det beror på vet jag inte, kanske har det vara kaffet som hållit mig vaken eller alla goda bakelser, men tiden har bara flugit iväg.
En sak är i alla fall säger, studentlivet i Lund har hjälpt till på traven.
Som många andra engagerar jag mig i kår, där jag är vice project leader för en kommitté. Kommittén erbjuder heldagsevent där studenter från informatik (systemvetenskap) får träffa företag och jobba tillsammans med dem på olika case. Ibland kan det vara svårt att veta vad man kommer att göra ute på arbetsmarknaden och på så sätt får man en inblick på vilka uppgifter man kan tänkas få göra.
Det är inte bara till en stor fördel för studenterna att få en tidig relation med olika företag, men företagen uppskattar det minst lika väl. Många gånger är företagen ute efter att rekrytera dessa stjärnstudenter.
Som aktiv student får man inte bara jobb, utan en massa erfarenheter för eventuella framtida jobb. Mycket handlar om planering och det gäller att kunna balansera ”jobbet” med studier och fritid. Det är ju också väldigt viktigt att man har kul på vägen, eftersom att det är ett idellt jobb att vara engagerad i kår. Men man är ju inte ensam om det, utan man har ju massa positiva, glada och sköna människor runt omkring sig som är där för just samma anledning. Och det är det som gör det hela så roligt. Därför uppmanar jag folk att engagera sig i kår eller på ett annat sätt, för att just få vara med om dessa upplevelser.
Man kan som student i Lund engagera sig på massa olika sätt och några exempel är:
Kårmedlem – karriärs-, sociala eller utbildningskommittéer
”Jobba” på nation – nattklubb, restaurang, och andra event.
Radio, teater, sport etc
Psst.. Kom förbi på Öppet hus nu på lördag(18/3) för att få en närmre inblick på hur det är att vara student i Lund och vilka utbildningsmöjligheter det finns.
Senaste tiden har jag åkt runt väldigt mycket i Sverige på olika mässor, men trots det har jag faktiskt också hunnit flytta. Inte speciellt långt, tror att det är kanske 500 meter mellan där jag bor nu och tidigare. Men den största skillnaden är att jag för första gången i mitt 23-åriga liv ska bo helt själv! Say What?! Det trodde jag aldrig skulle hända, jag som är för social för mitt eget bästa och aldrig skulle missa en chans att träffa nya människor, har nu fått min egen lya att inreda.
Eftersom jag har bott både i korridor (med 11 andra härliga studenter), delat lägenhet och nu bor själv tänker jag göra en lista (tror listor egentligen är det värsta jag vet, nä tror bokstavsordnade böcker i bokhyllan är bland det värsta jag vet) med för- och nackdelar med att bo på de olika sätten. Detta för att förhoppningsvis hjälpa er lite på traven nu när ni kanske ska ta ert pickopack och flytta till Lund. I korridor har du eget rum och toalett men delar kök med andra. När man delar lägenhet med andra har du eget rum och jag delade toalett och kök.
Korridor
Fördelar
Du får en ny familj i Lund och du är aldrig ensam.
Om du inte kan laga mat så finns det säkert någon som kan ge dig lite mat någon gång ibland.
Du har chans att träffa studenter som läser andra utbildningar än du själv.
Ni kan göra grejer tillsammans och ha middagar, sångkvällar och fester tillsammans.
Det finns alltid någon att fråga om du behöver hjälp.
Nackdelar
Du måste dela köket med andra och det kan vara så att ni är olika noga/strikt med städningen.
Du kommer inte kunna laga mat utan att ”riskera” att träffa någon i köket.
Ni alla har ansvar för korridoren.
Dina korridorare kan ha vänner på besök (kan vara jobbigt när man är trött).
Kan vara jobbigt att använda samma tallrikar och annan köksutrustning som de andra (dagar då nån tagit din favo-kopp är aldrig roliga).
Man lagar ofta mat tillsammans när man bor i korridorMassa mat
Delad lägenhet (4 personer)
Fördelar
Ni fyra blir extremt tighta!
Lite lättare att hålla rent än när man bor i korridor för att ni är färre och ingen kan komma undan ansvaret.
Även här gör ni grejer tillsammans och ni kollar av ännu mer med varandra innan ni bjuder in vänner ect.
Nackdelar
Det kan bli en del diskussioner / oenighet eftersom man lever så tätt inpå varandra.
Alla måste sköta sig, städning etc för alla vet vem som är den skyldiga om det inte sköts.
Lite mer hemtrevligt när man bor bara några stycken.
Egen lägenhet
Fördelar
Friheten att kunna laga mat helt naken eller i bara underkläder.
Man får ha det hur skitigt eller rent man vill i sitt eget kök.
Man behöver inte diska direkt.
Man behöver inte dela något med någon.
Du bestämmer helt själv när du vill ha middagar, fest, städar etc.
Nackdelar
Den familjen och samhörigheten som du får när du delar med andra får du inte.
Går något i sönder får du fixa det själv eller ringa bovärden.
Du äter helt ensam… med Nextflix som enda sällskap.
Detta är naturligtvis bara exempel och det behöver inte bli så som jag har skrivit här, utan bor man till exempel själv har man kanske någon annan aktivitet, förening, nation eller kår man är aktiv i som gör att man hittar gemenskap och sin Lundafamilj där.
Jag har tyckt om alla sätt och bo och tänker att det varierar mycket beroende på vem man är men också i vilket ”stadium” du är i ditt Lundaliv. Jag tyckte det var perfekt att börja med korridorslivet. Fick galet mycket vänner och kände alltid att jag hade människor där för att stötta mig eller inspirera mig. Men nu efter 3 år känns det också rätt att bo själv, när jag har min ”sociala bas” och ska fokusera sista året på min master.
Det är det vanligaste, kan jag garantera, att studenter flyttar runt och provar lite olika boenden. Jag slår dock alltid ett litet extra slag för korridor, eftersom du troligen aldrig får den chansen igen.. att bo med 11 andra härliga människor… och dessutom får de dig ofta att växa som person!
Apropå boende, på lördag den 18 mars har ju Lunds universitet Öppet hus och då är ni alla välkomna att komma och prata med oss om allt som kan röra din eventuella studietid i Lund. Frågor om program, kurser, antagning, studentlivet, cykel, hur man hittar i Lund…. Och kanske något om boenden!
Ni har nog fattat det nuvarande temat på bloggen vid det här laget (om mot förmodan inte så är temat: Min utbildning). Precis som Frida som skrev om hur det är att läsa Biologi, så tillhör även jag den Naturvetenskapliga fakulteten (ytterligare en sån där fancy term i studentlivet, du kan läsa om fakultet och andra konstiga termer här).
Kandidatprogram i Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Hösten 2013 påbörjade jag mitt kandidatprogram, ett 3-årigt grundprogram som leder fram till en kandidatexamen. Snabb på huvudräkning? Ja, 2013 + 3 år blir 2016 och guess what? Jag är färdig med det där. I juni 2016 tog jag min kandidatexamen efter 3 år som innehöll bland annat det här:
Klimat- och miljöfrågor
Hur ekosystem samspelar i naturen
Hur vindar och vatten formar vårt landskap
Meteorologi
Statistik
Hur man kan använda kartor för att visa allt från spridning av föroreningar till kostnader för Vägunderhåll i Kenya (Det fanns vissa planer på att döpa det grupparbetet till ”Ken ya feel it”, men vi skippade det.).
Mycket praktiska inslag i form av exkursioner och fältstudier, både inom och utom Sveriges gränser, för att studera växtlighet, landskapsformer, jordtyper, vattenflöden, höjdskillnader och gud vet vad. Vi får själva pilla på instrument som kostar alldeles för mycket pengar, vi får använda den teori vi förhoppningsvis har lärt oss på föreläsningarna i praktiken och vi får en inblick i hur forskning och fältarbete faktiskt går till.
Från skogs-exkursion i skånska Hörby till jorderosions-exkursion i Uganda.Bild från examenshögtiden i juni 2016. Rätt så nöjd med examensbeviset i handen.
Som alla andra kandidatprogram avslutas det hela med en kandidatuppsats (C-uppsats), ett arbete som sträcker sej över en halv termin (15 högskolepoäng). I mitt fall handlade den om granar, närmare bestämt 2178 granar som jag mätte och undersökte om kalkning i skogsmark hade några tillväxteffekter på.
Masterprogram i Miljövetenskap – inriktning mot naturvård Meeeeen, så går det ju att läsa lite till och varför inte när ångan ändå är uppe tänkte jag och sökte in till ett masterprogram. Det är en fortsättning, en slags fördjupning av något man tycker är spännande och ett masterprogram är vanligtvis 2 år. Ett masterprogram har i stort sätt samma upplägg som ett kandidatprogram, men med 2 skillnader:
Det är kortare, ”bara” 2 år.
Masteruppsatsen sträcker sej över en hel termin (30 högskolepoäng).
Jag kom in och började masterprogrammet nu i höstas. Naturvård är ett ämne jag är mycket intresserad av jag hoppas kunna hitta ett jobb där jag får arbete med t.ex. följande frågor. Vad gör vi med vår natur egentligen? Hur mår den? Vad borde vi göra? Vad borde vi inte göra?
Vad min masteruppsats ska handla om har jag inte en aning om just nu, det tar vi när det börjar närma sej. Fram till dess läser jag kurser i bl.a. bevarandebiologi, miljöövervakning och tillämpad miljövetenskap – hur kul som helst!!
Det var en inblick i min utbildning. Jag har även skrivit tidigare blogginlägg om min utbildning, dessa hittar ni här, här och här. Där finns även fler bilder från utbildningen. Är det fler där ute som är intresserade av naturvetenskap så tveka inte att höra av er.
Just nu har vi som ni säkert märkt lite temaveckor på bloggen. Eftersom Hamid redan har skrivit lite om utbildningen, satte jag mig ner för att ta en funderare över vad jag skulle skriva om – med en så bred utbildning som juristprogrammet ger, är det svårt att ge en helhetsbild i ett enda inlägg. Var ska man ens börja. Det är rättsregler, det är resonemang och argumentation, det är språk och lingvistik, det är logik och sunt förnuft, det är de lege lata och de lege ferenda – lagen som den är och lagen som den bör vara. Författande av uppsatser, rättsutredningar, promemorior och analystexter. Sållande i material för att hitta Sakens Kärna. Och jag bara älskar det…
Elsa Eschelsson, Sveriges första kvinnliga jurist. Vill man läsa mer om henne kan man göra det här.
…och det slår mig då – en dag som denna då vi uppmärksammar 100-årsjubileum för internationella kvinnodagen – att det för inte särskilt längesedan fanns en lag som förbjöd kvinnor att göra det jag gör idag. Att som kvinna utbilda sig till, och sedan verka som, jurist, var inget som fanns på kartan för de kvinnor som levde för drygt 100 år sedan. I Sverige tog endast fem kvinnor ut en jur.kand. (juris kandidat, den examen vi juriststudenter får efter 4,5 års studier) innan första världskriget bröt ut; och även när det då var när på accepterat att kvinnor studerade till yrken med en så “hög grad av ansvar”, stod man socialt ut som något främmande. Precis innan sekelskiftet 1900 tog den första svenska kvinnan sin juristexamen – Elsa Eschelsson. När hon senare ansökte om att få bli professor i sitt ämne, bröt kalabalik loss i riksdagen. Kan ni tänka er det idag? Den första kvinnliga professorn i juridik tillsattes inte förrän 1975. Det är inte mer än drygt 40 år sedan.
Men tacka vet jag att tiden går, och att vi som samhälle med den verkar bli allt klokare. Från att ha varit i stort sett utestängda från juristutbildningen, är kvinnor idag i majoritet vid våra juristutbildningar i Sverige. Just idag tänker jag hoppa över att oroa mig för vad den utvecklingen kan leda till, och detta inlägg ska inte heller handla om vilka utmaningar vi har kvar. Idag kan juristkåren stoltsera med briljanta kvinnor som gått i bräschen och varje dag banar väg för oss andra. Boel Flodgren, Parul Sharma, Elisabeth Massi Fritz, Ulrika Rogland, för att nämna några.
Boel Flodgren: jurist, rektor för Lunds Universitet 1992-2002 och för närvarande bl.a. inspektor vid Juridiska Föreningen i Lund, hedersdoktor vid Oslo Universitet och senior professor in business law vid Lunds Universitet. (bildlänk)Parul Sharma. Jurist som främst jobbar med CSR. Utnämnd till en av Sveriges mäktigaste kvinnor 2017. (Bild: Fredrik Sandberg)
Jag står i slutet av min utbildning, med bara examensarbetet kvar till hösten. Jag säger inte att det har varit en enkel resa. Juristutbildningen är på samma gång fantastiskt givande och oerhört krävande. Den ger en otrolig bredd där målyrkena varierar från det klassiska advokat-åklagare-domare till mer moderna nischer – en kompis skrev en uppsats i immaterialrätt om life science, etik och rätt till “intellectual property” som inte finns än. Det ni. Jag brukar säga att man behöver två saker för att klara en längre utbildning, framförallt juristutbildningen: motivation och studieteknik. Ett mål (som visst kan variera med tiden, såklart, men ändock ett mål) att använda som legitimation för tiden du lägger ner, och studieteknik som passar dig bäst. Du kanske inte behöver lusläsa varje rad i litteraturen – du kanske trivs bättre med att arbeta med case, diskutera i grupp och göra extentor. Eller så är att läsa just precis det du får mest ut av. Men har du dessa två, blir det en enkel match. Och det bästa med det är ju att man kan lära sig studieteknik och bli inspirerad till motivation. Härligt va?
Om ni har några frågor angående utbildningen är ni varmt välkomna att ställa dem! Jag har tidigare skrivit om mitt program här, och det har även Johan gjort här. Hamid skrev ju tidigare i veckan, och hans inlägg kan ni läsa här. Allt gott till er!
Grundläggande sjuksköterskeutbildning är det jag läser för tillfället, egentligen det enda jag läst på universitetet över huvud taget men jag är jättenöjd än så länge. Sjuksköterskeyrket är ett yrke som ger möjlighet till utveckling livet ut. Att ha en grundläggande sjuksköterskeutbildning ger just det, en grund. Resten är upp till dig att bygga vidare på, helt beroende på vad du tycker verkar spännande eller vilken typ av arbetsdag du vill ha. Förutom att arbetsområde och arbetsplats styr mycket hur ens arbete kommer se ut så kan man självklart specialisera sig efter ett år. En specialisering ligger på 1.2-2 år och i Lund finns tio specialistutbildningar plus barnmorskeutbildning. Arbetsmarknaden är fantastiskt god och möjligheter finns världen över. Själv vill jag i framtiden bland annat jobba för en internationell organisation och utveckla sjukvården för barn och mödrar på andra platser i världen.
Tre år och två examina Som sjuksköterskestudent får man två examina. En yrkesexamen och en kandidatexamen, som man får efter att ha skrivit en kandidatuppsats, även kallat C-uppsats. Sjuksköterskeprogrammet läses under tre år och ger därför 180 hp (högskolepoäng). Mer härliga universitetsbegrepp som högskolepoäng finns här! Dessa tre år är uppdelade i sex terminer, varav jag just nu läser den fjärde. Vi läser visserligen i terminer men på universitetet har vi inga officiella lov som på gymnasiet, utom sommarlovet som och andra sidan är väldigt långt.
Läkemedelsräkning måste man kunna som sjuksköterska, beräkna doser och dosintervall av allt från Alvedon till syrgas. Läkemedelstentor har vi under flera tillfällen samtliga tre år.
Kurser och allmänt upplägg Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde, däremot läser vi även en hel del medicin blandat med beteendevetenskap och humaniora. I min mening är sjuksköterskeprogrammet perfekt för den som liksom jag tycker om både naturvetenskap och samhällsvetenskap. Precis som på andra universitetsprogram så består sjuksköterskeprogrammet av kurser. Vissa fortgår under kortare tid medan andra ligger över samtliga tre år. En snabb presentation av terminsupplägget;
Termin 1 innebär en del introduktion i ämnet omvårdnad. Vi läser även kurser i anatomi, farmakologi och det muskeloskeletala systemet. Termin 1 har vi även två dagars sjukhuspraktik för att få känna på yrket.
Termin 2 börjar vi med den friska kroppen, dvs barn, vuxna och åldrande ur ett naturligt livscykelperspektiv. Det inkluderar bland annat barnsjukdomar, sexuell och reproduktiv hälsa, naturligt åldrande och äldres hälsa. Vi läser även lite vetenskapsteori och vi har fem veckors praktik på en vårdcentral.
Termin 3 läser vi främst patofysiologi, alltså läran om sjukdomar. Vi har också en sju veckor lång praktik på en sjukhusavdelning.
Practicum är en gammal del av sjukhuset där vi får öva medicintekniska moment, som blodprovstagning (med fejkblod) under termin 2. (Bilden är tagen av min klasskamrat Tiffany Pitlik).
Under termin 4 läser vi framför allt en längre psykiatrikurs som avslutas med en fem veckor lång praktik inom psykiatrin. Parallellt med detta förbereder vi inför kandidatuppsatsen som skrivs i termin 5 och vi läser ledarskap för att kunna handleda studenter som sjuksköterskor. Efter termin fyra har vi även möjlighet att arbeta som undersköterska vilket många gör för att få erfarenhet.
Termin 5 är framför allt ägnad till uppsatsskrivande, vi läser även om mer avancerade sjukdomstillstånd med intensivare vård.
Termin 6 ägnas nästan uteslutande till en enda lång praktik inom bland annat hemsjukvård, akutsjukvård och annan slutenvård/sjukhusvård. Bland annat de två första praktikplatserna kan göras utomlands, mer om internationella möjligheter på sjuksköterskeprogrammet finns här!
Verksamhetsförlagd utbildning Även kallat VFU, görs i sex omgångar i anslutning till olika teorikurser. Under praktiken får vi möjlighet att bland annat träna medicin-tekniska moment, men framförallt ger det tillfälle att bli allt mer varm i kläderna och bekväma med att inta en sjuksköterskeroll och möta patienter på olika sätt. När man har VFU har man inga andra föreläsningar på universitetet, men vi får däremot vissa uppgifter som ska göras för att säkerställa att vi lär oss det vi ska lära oss. Det är ofta VFUn som återger fokus och mål när det teoretiska gör saker för avlägset.
Från min senaste VFU på kirurgiavdelningen i Landskrona, termin 3. Under en dag fick jag bland annat vara med på operation, jättespännande!
Det har säkert inte undgått er att det finns en röd tråd för inläggen denna vecka. När förvirring infekterar sinnet är det bra med en liten inblick om vad vissa utbildningar/kurser/program faktiskt är och kontentan bakom namnet. Ekonomi kan, för den oinvigde, låta tråkigt och grått eftersom associationen direkt är siffror och skrivbordsarbete. Dock är det bara halva sanningen. Studerar ni Tinas lista i förra inlägget så ser ni att det finns främst två olika inriktningar på grundnivå, nämligen företagsekonomi och nationalekonomi. Det i sin tur leder vidare till en ytterligare inriktningar. Under företagsekonomi finns revision, finansiell ekonomi, ekonomistyrning, marknadsföring, organisation etc. Marknadsföring och organisation behandlar mer vad vi betecknar ”mjuka tal”, det vill säga hur människor påverkas och fungerar i olika sättningar. Vad kännetecknar en bra chef? Hur får man anställda att trivas? Vilka incitament för att göra ett bra arbete finns? Psykologin bakom marknadsföring. Hur får jag och hur bibehåller jag nöjda kunder? Allt det är också ekonomi.
Nationalekonomi är en vetenskap som studerar förvaltning av knapra tillgångar. Här finns det främst två huvudämnen, mikroekonomi och makroekonomi, men internationell ekonomi och finansiell ekonomi läses också på grundkursen (NEKA) i Lund.
Mikroekonomi är enkelt sagt en undersökning om hur individuella aktörer (ex. två företag) agerar i ekonomin när det kommer till bl.a. utbud, efterfrågan, prissättning etc.
Makroekonomi är en studie av ekonomin som helhet. Vad är inflation? Vad är det som driver inflation? Hur påverkas Sverige av olika nivåer av arbetslöshet? Dessa och liknande frågor är makroekonomi.
Adam Smith – grundaren av modern nationalekonomi.
Om ni är rådfrågande till vad ni ska välja så kan jag lugna er. Ni väljer inte inriktning förrän termin 4, det vill säga efter 1 ½ år efter ni börjat plugga. Då har ni nog en bättre uppfattning om vad som passar er. Lycka till!
Politices science. Läs det högt. Ja, det är Lunds universitets mest svårt uttalade program. Knappt de som går det vet hur det ska uttalas vilket om något visar på att det verkligen inte är lätt alla gånger att förstå sig på alla olika utbildningar och vad de egentligen leder till för jobb. Eftersom jag gått pol.kand.-programmet precis som Adam gör så tänkte jag att han kan få berätta lite mer specifikt om pol.kand.-programmets upplägg och jag försöka bringa lite klarhet kring skillnaderna mellan en politices kandidatexamen och andra närbesläktade examinas.
Universitetsstudier generellt För att göra det lite pedagogisk börjar vi från början med the basics. I de allra flesta fall omfattar en kandidatexamen 180 HP. HP = högskolepoäng. En termins heltidsstudier på universitet motsvarar 30HP, den som är kvick i huvudet har kanske redan listat ut att 180 HP blir 3 år. En termin består oftast av flera delkurser. Antalet delkurser och hur många poäng varje delkurs är värd varierar men summan av alla delkurser under en termin är alltid 30 HP om du läser på heltid. På lu.se går det såklart att läsa på alla universitetets program och kurser.
Pol.kand.-programmet och dess närmsta släktingar Ekonomie kandidatprogrammet, pol.kand.-programmet och kandidatprogrammet i PPE (Praktisk filosofi, politik och ekonomi) påminner väldigt mycket om varandra. Alla programmen leder till en generell examen vilket tillskillnad från en yrkesexamen innebär att du inte får en yrkestitel, du blir inget. Men lugn, det innebär inte att du kommer gå arbetslös. Jag brukar tänka på det som att min examen är ett intyg på att jag har ett visst innehåll i min kunskapsryggsäck, sen är det upp till mig att tänka efter och visa för en potentiell arbetsgivare varför hen ska köpa just min ryggsäck och motivera vad hen kan tänkas ha för nytta av den.
Delar av vad som finns i min ryggsäck.
Det var lite av ett stickspår, om än relevant, så låt oss återgå till att vara pedagogiska. Fek används för att slippa säga det väldigt långa ordet företagsekonomi, nek istället för nationalekonomi och stats istället för statsvetenskap.
I tabellen blir det väldigt tydligt att programmen verkligen kan bli väldigt lika och olika beroende på vad en väljer för inriktning. Bara för att ge ett exempel, läser en pol.kand.-programmet med inriktning mot samhällsgeografi skiljer sig ens ryggsäck ganska mycket från någon som läst ekonomie kandidatprogrammet med inriktning mot fek. En ekonomie kandidatexamen med inriktning mot nek skiljer sig däremot inte alls speciellt mycket från en pol.kand examen med inriktning mot nek, enda skillnaden är att ekonomen läst företagsekonomi och pol.kand:aren stats A.
Avslutningsvis, innan det är dags att ta helg, vill jag bara säga: Tveka verkligen inte att höra av er! Kom gärna fram och ställ frågor om ni möter oss ute i landet när vi är på mässor.
Jag läser för närvarande fördjupningskurs inom juristprogrammet. Utbildningen sträcker sig över nio terminer. Den är upplagt på så vis att de första terminerna kallas för grundterminerna. Därefter följer några terminer varpå man tillåts fördjupa sig ytterligare i de ämnen man tyckt varit särskilt intressanta under grundterminerna. Slutligen skriver man examensarbetet under den sista terminen.
Grundeterminerna omfattar termin ett till sex. Under grundterminerna läser man allt ifrån rättsfilosofi och rättshistoria till straff- och avtalsrätt. Oftast är terminen uppdelad i två block med en tentamen per block. I blocket ingår det i regel även poängingivande seminarier och i vissa block även olika sorters skrivuppgifter så som hemtentamen, PM eller uppsats. Det förekommer alltså en variation mellan examinationsmomenten. Vid ett tillfälle kan det röra sig om en traditionell salstentamen, en annan gång en uppsats eller som i rättshistoria-kursen – en muntlig tentamen.
Fördjupningskurser läser man under termin sju-åtta. Varje student får fritt välja mellan ett stort antal, varierande, fördjupningskurser som den juridiska fakulteten i Lund erbjuder. Som några exempel kan nämnas fördjupningskurs i kommersiell avtalsrätt, konflikt och immaterialrättsligt intrång och straffrätt ur ett europeiskt perspektiv. Det innebär att det nästan alltid finns kurser att matcha efter sitt intresse.
Det är även under fördjupningsterminerna som många passar på att åka på utbytesstudier. Noterbart angående just termin sju-åtta är att man får tillgodoräkna andra kurser, utanför juristprogrammet, i sin examen. Den så kallade ”fria terminen”, innebär att studenter på juristprogrammet tillåts läsa ett valfritt ämne under en termin. Exempel på populära ämnen under den fria terminen är ekonomi och statsvetenskap.
Innan examen måste man skriva ett examensarbete. Examensarbetet skrivs under termin nio, dvs. sista terminen. Ämnet ska kopplas till något av de rättsområden som behandlats under fördjupningskurserna.
Efter att ha gått igenom ovannämnda terminer så får man en juristexamen.
Idag sitter jag med ett projekt som vi har i skolan, där vi har fått som uppgift att bygga ett program med C# och Java. Säger det inte dig så mycket? Oroa dig inte! Innan jag började programmet hade jag ingen aning om hur programmering fungerar whatsoever. Ändå så valde jag att börja plugga ett program som innehöll det och idag är jag väldig glad över att jag tog det steget.
Systemvetenskap Jag läser alltså systemvetenskap på ekonomihögskolan. Programmet har ämnen som berör IT, teknik, organisation och ekonomi i sin strävan att förstå, förklara och förbättra informationssystem och verksamhet.
Utöver programmering läser vi även ämnen så som gruppdynamik, ekonomi och organisationsstruktur etc. Programmet förbereder oss väl inför arbetslivet, där vi kommer att jobba mycket med olika slags projekt. Och det är precis det vi gör under programmet. Vi får arbeta med verklighetsbaserade case, varje termin, i grupper. Vilket är superkul då man märker vilka framsteg man tar och hur det faktiskt är att få jobba i projektgrupper. Ämnen som gruppdynamik behövs verkligen då det inte alltid är superenkelt att jobba i grupp och med hjälp av den kunskap vi har fått får man en bredare förståelse till varför och hur man löser olika motgångar. Men som andra program har vi också traditionella salstentor.
Tidigare var det nästan bara killar som läste på programmet, men alltfler tjejer har börjat läsa det och i vår klass är det nästan hälften tjejer, vilket är superkul!
Jobb Själva utbildningen är väldigt bred och det är för att man oftast specialiseras ute i arbetslivet. Gillar man exempelvis programmering, kan man jobba som programmerare. Men är man mer intresserad av tillexempel projektledning, har man även möjlighet till att jobba som projektledare.
Är du intresserad? Läs mer om programmet och vad man kan jobba som här:
Kommentarer