Lundastudent

Hela denna vecka befinner jag mig utomlands. Ekonomihögskolans studentkår Lundaekonomerna är med i ett form av samarbete kallat International Week. I detta samarbete ingår massvis av skolor från hela världen. Upplägget är att varje deltagande skola anordnar en besöksvecka varje år dit studenter från alla de andra skolorna får åka. Med andra ord pågår nästan hela tiden en sådan här International Week någonstans i världen.

Det fina är att man som deltagande student bara betalar flygresan. På plats är sedan mat, boende och aktiviteter betalat.

Jag är alltså utomlands. Närmare bestämt Belgien och den lilla universitetsstaden Leuven-la-Neuve. Staden ligger någon halvtimme utanför Bryssel. Vanligtvis brukar en International Week innebära att man turistar i staden man besöker och det närliggande området. Men eftersom Belgien är så litet har de lyckats klämma in besök i Belgiens alla större städer. Så vid veckans slut kommer jag ha sett väldigt stora delar av landet.

Hittills har vi hunnit åka till Brügge, Antwerpen och Leuven. Imorgon bär det av till Bryssel! Nedan har jag lite bilder från gårdagens besök i Stella-Artois’ bryggeri och från Antwerpen.

Det händer att jag känner en sådan ofattbar kärlek till Lund. Det är som om jag fylls från topp till tå med en bedåran för allt vad studentstaden är. Lund kan förtjusa en likt inget annat. Det vilar någon form av anrikt och ståtligt arv över henne. Just denna gången tänker jag på den vackra spextradition som levt vidare från generation till generation.

Det kan förvisso te sig något glorifierande, men jag tycker ändå denna gestaltning är fullt rättvis. Inom Lunds studentliv finns en fantastisk rörelse (om man nu kan kalla den så) av musikal- och teaterarbete. Allt detta sammanfattas i det luddiga konceptet kallat spex. Det är lite svårt att gestalta i ord. Man kan i det närmsta likna det vid en blandning mellan en pjäs, en konsert och en revy – fast med starkt studentikosa inslag.

I veckan var jag och såg Var Glad-spexarna. Den syrefattiga lokalen påminde i mångt och mycket om en lågstadieaula dit föräldrarna har vallfärdat för att se sina barn framföra mediokra tappningar av det ena och det andra. Men där tar likheterna slut. Att trängas in bland ett hundratal andra brokigt sammansatta åskådare är som att placeras i en tidsmaskin. Just spextradition vilar på anor från 1800-talet och producerar därefter i form av politisk och samhälleliga satir framförd i eminent stil. Det är som om Strindberg själv hade skrivit verken.

Jag kan inte sluta förbluffas över den talang som ligger hos de många teknologerna, statsvetarna, matematikerna, juristerna, ekonomerna etc. På något sätt känns det sorgset. Alla dessa fantastiska sångare och skådespelare kommer i framtiden förmodligen inte kunna förkovra sig i sin hobby. Istället kommer de föra vanliga liv med vanliga yrken. Inget ont om det – en sådan tillvaro är även den livsuppfyllande. Men det finns ändå ett uns av förgänglighet i spexandet. Personerna på scen har ett fåtal år att prestera framför publiken, sedan hamnar de på något kontor och försörjer de sina. Naturligtvis kan man fortsätta arbeta inom folkteatrar och liknande, men jag betvivlar starkt att särskilt många gör det.

Den uppmuntran jag därmed kan förmedla är att man, oavsett om man är student eller inte, bör se ett äkta lundensiskt spex. Jag var tveksam till en början och avfärdade de första 20 minuterna av mitt första spex som strunt. Men när man väl öppnar upp och gör sig mottaglig till dess charm, då är det oemotståndligt.

Läs mer om spex på Lunds universitets hemsida

Jag tänker ofta på det. Den långa underjordiska passagen mellan T-centralens tunnelbana och centralbyggnaden på Stockholms centralstation är såvitt jag vet Sveriges enda vänstertrafikerade sträcka. Den konstant strida strömmen människor går alltid på sin vänstra sida av gången. Det är en märklig företeelse.

I slutet av den vänstertrafikerade gången kommer jag fram till den beryktade Ringen. Jag passerar under den. Jonas Gardell skriver om Ringen i sin bok Torka aldrig tårar utan handskar. Det var här homosexuella män möttes på 80-talet. Allt jag kan tänka på är “hoppas ingen spottar”. Det var någon sorts sanning en fritidsledare eller klassföreståndare befäste på den tiden man godtog allt som sas av en vuxen. “Ringen på centralen kallas för spottkoppen eftersom så många spottar ner på de som går under”. Jag har aldrig blivit spottad på. Jag undrar om någon har det?

Det ser annorlunda ut nu. De senaste årens omfattande renovering har ändrat stora delar av centralbyggnaden. När jag började mina tågresor fanns varken rulltrappan eller Coop där. Men det är nya tider nu. Och bättre för den delen. Jag använder ofta både rulltrappan och Coop.

Malmötågen brukar avgå från spår 10. Precis på samma sätt verkar Lunds central ha spår 4 som sitt “Stockholmsspår”. Och jag sitter numer alltid i vagn sju. Helst i tågets färdriktning. Man lär sig ganska snabbt hur man bokar just sådana platser med hjälp av SJ:s nedladdningsbara översiktskarta på alla vagnar och stolsnummer.

Så här ser det ut när man åker tåg ofta. Och bor man 60 mil hemifrån åker man ofta tåg.

/George

Jag såg att antagning.se nyligen öppnade ansökningsperioden för HT-14. Det blir några intensiva veckor för landets SYO-konsulenter. Jag minns själv hur alla i klassen fick en bokad tid hos vår SYO. Jag hade dock inte så mycket att säga, jag visste redan var jag ville. Och för det är jag väldigt glad. Nu vet jag inte längre var jag vill, men jag har i alla fall börjat på något.

Varför jag öppnar mitt skrivande så här är för jag tycker just denna aspekt av universitetslivet är väldigt prominent – ovissheten om framtiden alltså. Det är dock inte nödvändigtvis något dåligt. Det bara är vad det är. Vissa vet var de vill, väldigt många andra gör det inte. Vad jag försöker säga är att universitetsvalet, till skillnad från vad jag trodde, inte kommer avgöra ens framtid. Att läsa ekonomi, som jag gör, innebär inte att man kommer jobba på en bank när man blir stor. Självklart ökar chanserna eftersom utbildningen handlar om det, men likaså ökar många andra chanser.

Min pappa brukar som ett mantra recitera att universitetet handlar om att öppna många fönster för att sedan stänga de flesta. Och det är nog ungefär hur det ser ut för många. Man hoppar runt, läser tre terminer det ena, börjar med det andra, kan tillgodoräkna sig 30 HP statsvetenskap hit och måste komplettera matematik dit. Det hela kan verka som en röra, men det är också som en frihet. Jag trodde mitt civilekonomprogram var som att välja Natur-natur eller Sam-språk på den eller den skolan. Jag trodde man gick sin linje och gjorde som programmet angav. Men så är det inte. Man kastar om, byter ut, åker på utbyten och tar uppehåll.

Det finns många dimensioner av att gå på universitet, en av dem är utbildningen. Många av de andra är svårare att sätta ord på, men jag ska försöka. En sak kan man i alla fall veta säkert – ens framtid fastställs inte när ansökningsperioden på antagning.se stänger den 15 april.

/George

Hallå!

Just nu läser jag kursen klimatsystemet och har de senaste två och en halv veckorna jobbat med ett literature review paper. Idag lämnade jag och min grupp äntligen in vårt paper för opponering! Det firade vi med supergod hemmagjord pizza (med en italienare i gruppen kunde den ju inte bli annat!).

Jag fick också tag på en biljett till Karnebalen idag, efter några timmars köande. Karnebalen är, som det hörs på namnet, en karnevalistisk bal. (Du kan läsa mer om karnevalen i mitt tidigare inlägg.) Detta blir min första bal här i Lund. Jag köpte en balklänning på rea i Malmö för ungefär ett år sedan och har sedan dess längtat efter att få använda den. Den tredje april är det äntligen dags!

Nu är det sovdags för min del!

-Nellie

Hej där!

Spännande att vara den första som skriver här! Nellie heter jag och jag är inne på mitt andra år på Lunds universitet. Just detta år är speciellt här i Lund, det är ett “vart fjärde år”-år, det är Lundakarnevalen i maj!  Jag kommer jobba med Karnevalens barnområde; Barnevalen. I lördags hade vi kick-off (Karnevelj) för 3500 av de ca 5000 personer som kommer jobba med Karnevalen under våren. Vilket event! Först en fantastisk show och sen klubb hela natten. Så himla pepp på Karnevalsvår!

Karnevalen går av stapeln 16-18 maj och mer info finns på http://www.lundakarnevalen.nu/, kika in vettja.

Idag har vi ett födelsedagsbarn i korridoren så nu blir det tårta!

-Nellie