Lundastudent

Hej allihopa!

Tiden går fort, vi är redan inne i december och det sista inlägget för terminen, för min del!

Jag tänkte prata om en vanlig tanke eller oro många har, nämligen: Är jag för ung/gammal för att plugga?

När man börjar plugga kan man nästan tro att det kommer kännas som en fortsättning på gymnasiet. Ny klass, nya ämnen, visst, men ändå typ samma grej. Alla är i samma ålder, samma fas i livet, alla vill samma saker… eller?

Nej, så är det faktiskt inte alls.

En av de största och bästa skillnaderna med universitetet är att du inte möter folk som är exakt som du. Det kan kännas lite ovant i början, men det är något som kan göra din studietid ännu roligare och lärorikare.

På universitetet träffar du människor i alla möjliga åldrar och livssituationer. Det kan vara:

• 19-åringen som flyttat direkt från gymnasiet och gör sin första tvätt själv någonsin
• 33-åringen som byter bransch mitt i livet
• 41-åringen som just fått sitt andra barn men vill förverkliga en gammal dröm
• 54-åringen som redan haft ett långt yrkesliv och nu pluggar bara för att det är kul
  

Och det tycker jag själv är bland det bästa och mest befriande. Pressen minskar och tanken om att “alla borde ha gjort X vid Y ålder” försvinner. I grundskolan och gymnasiet är både klasserna och utbildningen väldigt utstakade: alla är lika gamla och följer samma mönster. Har du gått om en klass, gör ett uppehåll eller byter inriktning så hamnar du “efter”. Men på universitetet är det snarare tvärtom: här är det “ovanligt” att man hittar sitt program direkt efter studenten och följer hela den planen de kommande fem åren. De flesta gör uppehåll mitt i studierna, byter linje, tar ett extra sabbatsår eller väntar några år med att börja plugga.

I föreläsningssalen möter man folk med helt olika erfarenheter, vilket också bidrar till diskussionerna. Någon kanske har jobbat i vården i tio år, en annan har bott utomlands, en tredje är ny i Sverige och ser saker du själv aldrig tänkt på.

Visst kan det absolut kännas lite jobbigt. Kanske är du yngst och tänker “jag har varken arbetserfarenhet eller har bott utomlands i ett år, tänk så tycker alla att jag är omogen?” Eller så är du äldst och tänker “passar jag ens in, jag som måste hämta mina barn på hockeyträning direkt efter föreläsningar?”

Det fina är att universitetet inte bygger på ålder – det bygger på nyfikenhet. När ni pluggar samma kurs, kämpar med samma tenta eller skrattar åt samma misslyckade inlämning, så blir det ännu tydligare. Oavsett tidigare erfarenheter, så är ni alla jämlikar i klassrummet.  Du kanske får nya vänner du aldrig hade förväntat dig. Eller inspireras av någon som gjort något helt annat innan. Eller bara inser att det inte finns ett “rätt sätt” att leva livet.

Så om du känner dig orolig eller stressad över att börja plugga – eller att vänta med att börja plugga – kom ihåg att det inte finns någon rätt “ålder” att börja på universitetet. Du kan vara hur gammal eller hur ung som helst.

Tack för mig, och så får jag passa på att önska alla ett trevligt jullov! 

Hej alla läsare!

Nu är det äntligen årets mysigaste månad; december! December innebär för oss studenter en vackert pyntat Lund blandat med tentaplugg! En del studenter har en tenta kvar innan jul (jag är en av dom) medan andra har sin tenta efter jul.

Många kan kanske tror att det är svårt att komma i julstämning när man är så långt hemifrån, men här kommer lite aktiviteter som man som student kan göra i Lund (oavsett om man firar jul eller inte!):

1.  Julgranständning

Varje år runt första advent firas denna månad med att den stora julgranen på Stortorget i Lund tänds. Detta firas med bland annat tal, en studentkör och möjligheten att köpa brända mandlar och annat gott! I år var det helt fullt vid Stortorget minuterna innan granen tändes och det blev en sorts start för december månad.

2. Gör egna juldekorationer

Bara för att man bor i ett korridorsrum eller ensam i en lägenhet betyder inte det att man inte ska unna sig ett pyntat och festligt hem! Samla dina vänner och köp papper i olika färger och vik egna juldekorationer eller skriv julkort:

Jag och mina kompisar gjorde varsitt julkort som vi postade till en vän som bor i en annan stad för att önska god jul!

3. Julmarknader

Köpenhamn tivolits julmarknad i all ära, men man behöver faktiskt endast åka 15 minuter från Lund till Malmö för att gå på julmarknad. Många av Malmös caféer och barer agerar lokal åt olika julmarknader där bland annat konstnärer och andra kreatörer ställer ut sin konst till försäljning. Det finns även en jättefin i Saluhallen som jag rekommenderar! Dessa marknader är ju dessutom självklart helt gratis att gå på.

Kulturen i Lund har också en otroligt fin och klassisk julmarknad där man samtidigt kan passa på att besöka de olika husen och läsa om hur man firade jul förr i Lund. 

4. Julgodis i määängder

Istället för den klassiska bullen från cafeterian eller lösgodiset från matbutiken kan man festa till det genom att snacksa på lite julgodis inför plugghänget! Stort tips!

Det var mina små tips för att inte känna att man missar något julmys trots att man behöver fullt fokus på plugg denna månaden.

Ha nu en fin början av december!

//Rebecca

Hej allesammans!

En vanlig oro och fråga jag hör är om Lunds universitets utbildningar är svåra. Det är ju höga antagningspoäng till många utbildningar, så då måste ju utbildningarna i sig vara svåra … väl?

Så är det faktiskt inte! De höga antagningspoängen speglar inte utbildningens svårighetsgrad, utan är ett resultat av att väldigt många söker utbildningen på grund av att den och/eller universitetet i sig är populärt. Därmed kommer oftast de med högst merit in, vilket i sin tur leder till de höga antagningspoängen. Men utbildningen i sig ska inte vara svårare än motsvarande utbildning på andra orter.

Om man ändå känner sig orolig för att klara av matten, engelskan eller förstå kurslitteraturen, så är SI-pass något som är jättebra att gå på.

Vad är SI-pass?

SI står för Supplemental Instruction. En SI-ledare kommer att hålla i drygt en timmes långa pass, där studenterna sitter tillsammans och diskuterar kursmaterialet. SI-ledaren i sig är en student som tidigare har läst och klarat av kursen du läser.

SI-ledaren är inte där för att föreläsa eller instruera. Det är en samtalsledare som planerar material ni kan gå igenom, som berör det ni läser i kursen just då. Om ni har frågor eller funderingar är det inte till SI-ledaren ni vänder er, utan till varandra; ni ska hjälpa varandra att diskutera er fram till ett svar.

Kan du ge specifikt exempel på hur ett SI-pass ser ut?

Ja!

SI-ledaren planerar in pass som läggs in i ert schema. Oftast kommunicerar SI-ledaren med klassen också, för att hitta tider som passar så många som möjligt. Viktigt att veta är att passen är helt frivilliga att gå på. Det går också bra att komma lite senare, eller gå dit och gå vid behov. Tanken är absolut inte att SI ska kännas som ett måste, utan som ett verktyg som finns där ifall du vill ha det.

På passen har SI-ledaren förberett kaffe, te och kakor som det bara är att ta för sig av. Sedan får ni studenter välja vad ni vill prata om. Det här är också en extremt central del av SI: det är studenterna som väljer innehållet. SI-ledaren ska inte komma och ha en färdig plan för passet som ni måste följa; det är ni som väljer vad ni känner ni behöver öva på.

Vilka övningar som görs kan variera mellan kurser och SI-ledare. Jag själv jobbar som SI-ledare och brukar ge ut övningar som jag gjort till små “lekar”. Till exempel delar jag in klassen i två lag med varsin uppgift att skriva en text som berör något tema de nyss gått  igenom. En gång lät jag ett lag skriva en väldigt formell och svårläst text, medan det andra skrev en överdrivet enkel och barnslig text. Sedan fick lagen byta texter med varandra och den svåra texten skulle göras lättläst, och den lättlästa skulle göras formell. Det finns också SI-ledare som kan göra “fysiska” lekar där man möblerar om, går runt i rummet och pratar med varandra, kör Kahoot och frågesporter och så vidare.

Vem är SI till för?

SI är till för alla! Det låter kanske som att det är någon sorts läxhjälp, dit enbart de som ligger efter, inte fattar eller behöver extra hjälp, går. Men det är inte alls syftet med SI.

Jag gick på alla SI-möten i alla kurser jag har läst på, och tyckte det var extremt hjälpsamt. Jag hade bra studieupplägg och låg i fas med mina studier, och gick sällan för att det var något konkret jag “verkligen inte fattade”. Jag gick mest för att det var trevligt och mysigt, och ett sätt att “befästa” kunskapen ytterligare. Och ibland, även fast jag trodde jag hade läst på om allt, så kom det upp en ny fråga eller nytt perspektiv jag inte tidigare tänkt på, som jag nu lärde mig. Statistik visar till och med att de som går på SI klarar tentor och examinationer mycket bättre än de som inte går.

Man ska alltså inte  skämmas för att man går på SI, eller se det som något pinsamt. Det är helt enkelt ett diskussionsforum där man hjälper varandra att utvecklas.

Ta hand om er, så syns vi kanske på ett SI-möte!

Hejsan hejsan, nu är det bloggdags!

Idag drar Kunskap & Framtidsmässan i Göteborg igång, och vi på Lunds universitet är självklart på plats! Våra studentambassadörer från flera olika fakulteter, tillsammans med allmänna studievägledare, finns där under hela mässan för att svara på alla era frågor!

Det här är ett utmärkt tillfälle för dig som funderar på att söka till universitetet, är nyfiken på studentlivet eller vill få en tydligare bild av hur studierna faktiskt fungerar. Kanske går du och funderar på frågor som: Är det svårt att hitta boende? Är det någon idé att söka? Är det mycket plugg? Allt detta kan du få svar på under mässorna! 

OCH som sagt: Fråga vad du vill – vi är där för att hjälpa dig!

På mässorna kan du träffa studentambassadörer från:

• Ekonomihögskolan
• Humaniora och teologi
• Juridiska fakulteten
• LTH – Lunds Tekniska Högskola
  • Trafikflyghögskolan finns med i Göteborg och Malmö
• Medicinska fakulteten
• Naturvetenskapliga fakulteten
• Samhällsvetenskapliga fakulteten
• Campus Helsingborg – finns med i Malmö
• och även allmänna studievägledare på samtliga mässor

Under de kommande tre veckorna kommer Lunds universitet att vara med på SACO Studentmässa i Stockholm och Malmö, samt Kunskap & Framtid  i Göteborg- som jag är med på!

Här hittar du oss:

Göteborg – 20-22 november

Kunskap & Framtid, Svenska Mässan

Öppettider:

– Torsdag och fredag kl.10–16

– Lördag kl. 10–15

Stockholm – 26–27 november

Saco studentmässa, Kistamässan

Öppettider: kl 9–16:30

Malmö – 3 december

Saco studentmässa, Malmömässan

Öppettider: kl. 9:00–16:30

Här kommer tre bästa tips från LU:s studentambassadörer inför mässan:

– Våga ställa frågor till oss – det är därför vi är där.

– Kom tidigt, så hinner du gå runt och prata med alla.

– Fyll på med energi, det kan bli en lång dag.

 Vi ses där!

Tack och hej! 

//Irene

Civilingenjörsstudent i Elektroteknik, https://www.lth.se/utbildning/elektroteknik/  

Hej allihopa!

Jag tänkte skriva lite om hur det är att plugga och jobba samtidigt.

Jag har sedan jag började studera alltid haft ett extrajobb. Det är inte för att CSN inte räcker till, utan för att jag tycker det är roligt att jobba och jag ser det som en paus från att plugga samtidigt som man får inte lite extra pengar att spara (läs: lägga på kläder, godis, restaurangbesök, bio etc). 

Hur mycket man kan jobba beror på hur intensiv kurs man har, men oftast går det att kombinera några pass i veckan med heltidsplugg. Det kan vara svårt när man går första terminen att veta hur stor arbetsbördan på studierna kommer att vara, så jag rekommenderar att vänta några månader för att se hur mycket tid man har över till jobb. 

Alla extrajobb man har kan man använda för att bygga ett CV! Om du exempelvis började studera direkt efter gymnasiet kan man passa på att ta ett roligt extrajobb för få lite praktiska erfarenheter

Det viktigaste att komma ihåg är: studierna går först! Plugget är anledningen till att du är i Lund och det får man inte glömma. Det gäller att prioritera väl och lära känna sitt pluggtempo och hur lång tid det tar en att få saker gjort. Man behöver absolut inte jobba samtidigt som man pluggar, men det går att kombinera om man vill!

Ha en fortsatt fin vecka,

Rebecca :))

Hej allihopa!

Idag tänkte jag skriva om något annat som också ju är väldigt aktuellt när man börjar fundera på att studera och ska välja utbildning. För många brukar universitetsstudier också vara tiden då man börjar fundera på att flytta hemifrån.

Att flytta hemifrån är en stor grej. Nästan alla pratar om det som något självklart och spännande, som en milstolpe i att bli “vuxen på riktigt”. Du får äntligen bestämma själv. Ingen som klagar på när du går upp, vad du äter till middag eller hur länge du duschar.

Och ja – det är kul. Det är faktiskt rätt roligt att köpa sin egen matta, att pyssla med krukväxterna i fönstret och att sätta upp sina egna tavlor på sina egna väggar.

Men det är också en omställning. Och det går inte lika smidigt för alla.

Jag flyttade hem igen

När jag flyttade hemifrån första gången trodde jag att allt skulle kännas rätt. Jag hade längtat länge, särskilt eftersom jag pendlade lite mer än en timme enkel väg. Men jag blev ganska snabbt förvånad över hur ensamt det kändes. Lägenheten var tyst. Jag kände inte riktigt någon i stan ännu. Och hur mycket jag än försökte få dagarna att gå, kände jag mig uttråkad och ensam. Jag saknade mina föräldrar. Jag saknade ljudet av någon som gick i hallen. Jag saknade vår hund, att ha någon hemma som frågar hur min dag varit, och att somna till pappas snarkningar från nedanvåningen. Till slut insåg jag: jag var inte redo just då. Så jag flyttade hem igen.

Det kändes först som ett bakslag. Som att jag “gav upp” eller var omogen. Men nu i efterhand ser jag det helt annorlunda. Jag behövde bara lite mer tid. Jag jobbade ett halvår, bytte program till något jag faktiskt gillade, och när jag flyttade hemifrån igen senare, var känslan helt annorlunda. Jag var fortfarande nervös, men jag kände mig mer trygg i mig själv. Och jag visste att det är okej att saker tar tid.

Jag vet att jag har väldig tur som bor nära mina föräldrar och hade den här möjligheten. Vissa, som flyttat tvärs över halva Sverige, har ju kanske inte samma lyx. Men min poäng kvarstår: tvinga dig inte att bo kvar, eller att flytta hemifrån från första början, om det inte känns rätt. Självklart är det en vanesak, och ge dig själv några veckor, eller till och med månader, i ditt nya hem innan du fattar ett beslut, vare sig dina föräldrar bor nära eller inte. Men om det verkligen inte känns rätt, då är det helt okej att börja fundera på att flytta hem, eller leta annan bostad.

Vi snackar ofta om att “bli vuxen” som ett moment, men för många av oss är det mer som en process. Det finns inga regler för hur snabbt det måste gå.

Så om du bor kvar hemma och trivs med det – toppen! Att bo hemma ett tag kan ge dig tid att landa, tänka, spara pengar, och förstå vad du faktiskt vill.

Det viktiga är såklart att det funkar för alla inblandade; att man visar respekt, hjälper till hemma, och försöker ta ansvar. Men att bo kvar hemma ett tag är inte ett tecken på att du misslyckats; det kan faktiskt vara ett väldigt vuxet beslut att ta ett steg tillbaka för att må bättre.

Du är inte ensam

Så om du precis har flyttat hemifrån och sitter där i din nyköpta soffa och känner dig ensam, så är det viktigt att veta att du inte är ensam i det. Och du är inte konstig. Du är inte “sämre än alla andra”. Du är bara mänsklig. Din väg får se ut precis som den behöver; det finns inget facit. Det viktigaste är att du mår bra.

Ta hand om dig, och kom ihåg att du inte behöver ha bråttom.

Vi hörs!

Tilde

Hejsan hejsan, nu är det bloggdags! 

På universitetet finns det väldigt många olika typer av laborationer. När jag precis hade börjat på mitt program och såg “laboration” på schemat för första gången, trodde jag verkligen att vi skulle blanda ihop någon vätska och koppla ihop sladdar för att se en kemisk reaktion. Nu när jag tänker tillbaka är det ju helt galet att jag trodde det! Så idag tänkte jag dela med mig av några laborationer man kan göra som ingenjörsstudent.

Och såklart måste vi ha med den mest klassiska laborationen – att blanda ihop lite kemikalier! Nedan är en bild på min kompis som går kemiteknik. Där blandar hon något med något annat (jag har absolut ingen aning om vad hon gör), men ja – så här coolt kan det se ut!

Men inom just elektroteknikprogrammet är den vanligaste laborationen att koppla ihop olika komponenter och sladdar på en kopplingsbräda.

Eller så kan man göra en labb som heter “lejonburen” – så här kan en kopplingsplatta se ut!

Förutom allt kopplande brukar vi också ha datorlaborationer. På datorlabbarna får man instruktioner att följa, oftast handlar det om att programmera något i ett visst program, se till att det fungerar och sedan redovisa för en handledare. Som längst har jag suttit vid datorn i tio timmar i sträck (med en 30-minuters lunchpaus…).

När man kommit lite längre i utbildningen får man kombinera det man har lärt sig i ett större projekt. Bilden nedan visar mitt och mina vänners elektronikprojekt – där använde vi de där sladdarna jag visat tidigare, tillsammans med datorprogrammering och lödning!

Nu under de senaste två månaderna har jag börjat läsa mina specialiseringskurser. Bilderna nedan visar några av labbarna jag har gjort: att sparka på en kudde för att få mätvärden, att spränga en ballong för att mäta tryck, och att undersöka olika fantomer med en ultraljudsmaskin! Så jag lovar – pluggar man elektroteknik handlar det verkligen inte bara om att sitta och koppla ihop sladdar hela dagarna. Men det är också sällan vi blandar vätskor och stoppar in sladdar för att se en kemisk reaktion:)

Tack och hej! Vi ses i nästa blogginlägg!

//Irene

Civilingenjörsstudent i Elektroteknik, https://www.lth.se/utbildning/elektroteknik/  

En av många studentaktiviteter som man kommer få möjlighet att gå på som student i Lund är sittningar! Jag tänkte därför förklara för er vad en sittning är så att ni vet vad ni kan förvänta er:

• Trerätters lagade av studenter precis som du

En sittning är som en lång och rolig middag där du kan förvänta dig en trerätters middag lagade av studenter. Vanligtvis går man på sittning på en nation och ibland kan kockarna därför välja att spexa till matlagningen genom att den matchar temat på sittningen. Jag och en kompis höll i en sittningen en gång med temat “Norrland”, och då blev det renskav, lingon och palt för hela slanten. 

• Klädkod

Som jag nämnde tidigare är det teman på sittningar och dessa kan antingen vara uppklädda i form av mörk kostym, eller lite friare i form av “klä dig som ditt framtida yrke”. Det varierar alltså väldigt mycket!

• “Det sjungs för lite!”

Något som skiljer en sittning från vanliga middagar med vänner är att det finns sångförmän som ansvarar för att visa utvalda visor sjungs under kvällens gång. Dessa sångförmän brukar få uppmärksamheten från den pratglada sittningen genom att skrika “Det sjungs för lite!”.

• Eftersläpp

Kvällen rundas av med biljetter till en av nationernas dansgolv där man inte längre är bunden av bordplacering utan kan prata och mingla med alla som var på sittningen. Självklart är det inte bara ni där, utan det är en helt vanlig klubb som är öppen för alla studenter. Skillnaden är bara att ni som kom från sittningen kanske ser lite roliga ut beroende på vad klädkoden var…

Hoppas detta inlägg gjorde er nyfikna och sugna på att tacka ja till en sittning när ni erbjuds chansen, ni kommer inte att ångra er!

//Rebecca