Lundastudent

Hejsan hejsan, nu är det bloggdags!

Ett CV, eller curriculum vitae (latin), är ett dokument som berättar om dig och används när du söker jobb. Men hur kan man egentligen bygga ett CV under studietiden? Pluggar man inte bara hela tiden – och hur ska man hinna samla på sig arbetslivserfarenhet? Ett CV handlar dock inte bara om jobb och anställningar. Det är snarare en samlad bild av vem du är och vad du kan. Arbetslivserfarenhet är därför inte allt. Många tror att CV:t först blir viktigt efter examen, men i själva verket kan du börja forma det redan under studietiden.

Så hur kan man skriva och bygga upp ett CV under studietiden? Idag ska jag ge mina bästa tips!

Din grund

Börja enkelt med:

– Din utbildning (vilket program du pluggar och relevanta kurser)

– Tidigare jobb (sommarjobb, deltidsjobb)

– Språk (glöm inte att även räkna in moderna språk)

– Kompetenser (t.ex. IT-kunskaper)

Extrajobba och sommarjobba

Det är oftast svårt att plugga heltid och jobba heltid samtidigt. Därför rekommenderar jag främst sommarjobb, så att du slipper stressa under terminen. Om du känner att du har tid under studierna är extrajobb också jättebra – särskilt för plånboken. Du kan till exempel söka jobb i matbutik, som tränare inom sport eller något som är kopplat till din utbildning.

Engagera dig i studentlivet

Att engagera sig i studentlivet är inte bara “kul vid sidan av”, det kan också vara en stark merit. Ofta finns det olika roller du kan ta, som till exempel:

– Ordförande (ledarskap)

– Kassör (ekonomi)

– Medlem i projekt

Studentkårer och föreningar ger dig möjlighet att utveckla ledarskap, initiativförmåga och samarbetsförmåga. Ofta arbetar man i stora grupper, vilket också är en viktig erfarenhet som visar att du kan samarbeta med andra.

Gör något på egen hand!

Om du inte har ett pågående projekt eller tidigare erfarenhet – skapa det själv! Självinitierade projekt visar drivkraft, vilket ofta väger tungt i rekryteringsprocesser.

Några exempel:

– Egna kodprojekt (programmering)

– Gå en kurs

– Volontärarbete

– Delta i tävlingar eller case

Att bygga sitt CV under studietiden handlar inte om att jaga “stora titlar”, utan om att samla erfarenheter, visa utveckling och kunna berätta sin resa på ett tydligt sätt. 

Tack och hej! Vi ses i nästa blogginlägg!

//Irene

Civilingenjörsstudent i Elektroteknik & Fristående kursstudent i Kinesiska kurser

Hej alla bloggläsare! Nu börjar valborg att närma sig, vilket är en stor högtid här i Lund, och jag tänkte skriva lite om mina tidigare valborg och lite tips och tricks som kan vara bra att veta.

Vad händer i Lund under valborg?

Valborg är en stor högtid som firas av många studenter. Inte nog med att det firas på själva valborgsmässoafton utan det är även möjligt att fira skvalborg (29/4), kvalborg (30/4) och finalborg (1/5). Detta är alltså dagarna som leder upp till valborg, samt första maj. Jag kände inte till detta innan jag började plugga i Lund och blev chockad när jag fick reda på hur mycket det finns att uppleva.

Från den 28 april till den 1 maj så är det mycket som händer i Lund. Många nationer har stora evenemang där deras område blir som en liten festival med mat, dryck och musikunderhållning. Många går även till Stadsparken här i Lund på själva valborg och sitter där från tidigt på morgonen (för att få plats) till sent på eftermiddagen. Många korridorer har även korridorsfester under dessa dagar, vilket gör att det verkligen händer något från morgon till kväll. Den förste maj sjunger även Lunds studentsångare in våren i Lundagård, vilket brukar vara väldigt uppskattat med ett fint avslut på dagarna, och sänds även på TV. Eftersom det ofta brukar vara fint väder är det många som spenderar tid ute och väljer att ha picknick i bland annat Stadsparken.

Mina erfarenheter av valborgsfiranden

Detta året blir mitt fjärde år i Lund, men också mitt första år som jag inte kommer fira lika mycket som jag gjort tidigare. Jag skulle dock säga att det 100% är värt det och något som du bara måste uppleva!!

Det bästa jag vet med dessa dagar är den otroliga stämningen som känns i hela luften och att den verkligen håller i sig i flera dagar. Jag själv har varit på lite olika nationer och tycker verkligen att alla har sin charm. Något av det bästa är att det brukar komma väldigt bra artister till nationerna. Jag har bland annat fått se Norlie & KKV, Estraden och ODZ. Det negativa är att det kan vara lite klurigt att få tag på biljett till nationernas evenemang då det ofta är högt tryck.

Ett av de vanligaste sättet att få en biljett är att köa i flera timmar i en kö som nationer anordnar några veckor innan evenemanget. Detta är något som jag själv inte gjort, men som jag hört ska vara rätt mysigt…..;). Jag har på något sätt alltid löst en biljett både genom vänner, men också för att jag varit engagerad i nation. När jag var engagerad i Lunds nation arbetade jag faktiskt som fotograf under deras Näst Siste April firande (deras namn för kvalborg), vilket jag aldrig kommer att glömma.

Här är mina bästa tips inför veckan:

– Håll koll på nationers sociala medier för att få reda på när biljetter släpps + vilka artister som kommer att uppträda.

– Om du lyckas köpa biljetter till en nations evenemang är det lättare att få till de andra dagarna, då många byter biljetter till de olika evenemangen med varandra. Det skiljer sig lite åt hur många biljetter du kan köpa beroende på nation men oftast kan du köpa fler än en biljett.

– Om du engagerat dig i en nation är det ofta lättare att få biljett då du kan få förtur till biljettsläppet!

– Det är väldigt kul att jobba på en nation under deras evenemang. På så sätt kommer du billigare undan och kan även få förtur till en biljett året därpå. 

– Bli inte ledsen om du inte får biljett! Jag tycker nästan att Stadsparken på valborg är det roligaste och det behöver du inte ha en biljett till.

Det var allt för mig denna gång, hoppas att du som läser får en fin valborgsvecka!

Kramar Isa

När jag började på universitetet hade jag ingen aning över vad jag skulle förvänta mig för examinationer. Jag hade hört mycket om “tentor” och “tentaperioden” men förstod inte riktigt vad det var. Jag vet såklart nu att “tenta” är ett annat ord för en examination och att Tentaperiod därför beskriver en period där man har en eller fler tentor. Men det förklarar inte vad en “tenta” kan innebära. Därför tänkte jag berätta lite om vad för olika examinationer jag själv har haft och vad man kan förvänta sig som student inom mänskliga rättigheter. Mer information finns även på dem olika fakulteternas egna hemsidor om examinationer.

Hemtenta 

Den första examinationen jag hade på universitetet var en hemtenta och det har fortsatt vara den vanligaste typen av examination jag haft under min utbildning. En hemtenta är en text man skriver utifrån specifika anvisningar. Vi brukar alltid få fem arbetsdagar på oss att skriva dessa hemtentor och får dem specifika anvisningar precis när hemtentan börjar. Anvisningarna innehåller exempelvis examinationsfrågor. Dem frågor som examinationen ska utgå ifrån har för mig oftast bestått av några frågor som kan besvaras med hjälp av kurslitteraturen och en fråga som är mer fördjupande och ibland kräver att man resonerar för sin ställning. En hemtenta kan även vara ett PM men behöver inte nödvändigtvis vara det.

En oftast viktig del av en hemtenta är att man ska referera tillbaka till kurslitteraturen, felaktiga referenser (eller brist på referenser) och källhänvisning kan leda till att man blir underkänd. Därför rekommenderar jag att använda universitetsguider för olika typer av referenser. Och kom ihåg att för många referenser är bättre än för får!

Munta

Även kallat “muntlig tentamen”, är helt enkelt en muntlig examinering. När jag har haft en så kallad “munta” har det bestått av att den examinatorn ställer frågor till mig som kan besvaras av kurslitteraturen, som jag borde ha lärt mig vid det laget. Inför den munta jag hade under termin två så fick vi instuderingsfrågor som man kunde utgå från när man pluggade. Dessa instuderingsfrågor var också dem frågor som examinatorn kunde välja mellan under examinationen. 

Examinerande moment

“Examinerande moment” är ett samlingsord för något som är examinerande och  kan innefatta en rad olika uppgifter. Det kan exempelvis vara ett grupprojekt med “examinerande moment” där dem momenten är en rapport eller presentation (eller båda). Inför dessa examinerande moment får man tydliga uppgifts- och examinationsbeskrivningar. I min utbildning kan dessa “examinerande moment” introduceras i början av en delkurs och avslutas strax innan en hemtenta, som oftast är sista veckan.

I min utbildning så har examinationerna oftast varit liknande och jag har främst skrivit hemtentor. Så dem examinationer jag skrivit om här är endast en liten del av en större mängd examinationer som finns. Men det finns ingen anledning att oroa sig inför en tenta bara för att det är en tenta. Så länge man har en bra studieteknik och man pluggar flitigt så brukar det gå bra. 

Lycka till med tentorna och ha det så bra!

//Bo

Hej! Det är inte ovanligt att man i perioder kan känna sig stressad över plugget på universitetet. Det kan variera beroende på hur högt tempot är i skolan, vilken typ av tenta som du har framför dig och hur din motivation ser ut i plugget. Jag vill därför dela med mig lite om hur jag gör och vad som kan vara bra för dig när du börjar plugga.

Strukturera upp ditt plugg

När jag känner mig stressad brukar det hjälpa att ha rutiner, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Rutiner för att äta, sova och röra på sig, men också för när jag ska plugga. Få reda på det du behöver göra inför din tenta eller i den här pluggperioden och skapa ett schema för dig själv. Tänk på att planera in dina pauser och att inte göra schemat alltför ambitiöst. Då blir det risk, iallafall för mig, att det känns för övermäktigt och jag prokrastinerar ännu mer. Det är bättre att vara fokuserad i några timmar än att inte alls vara fokuserad under 8-10 timmar. 

Om du behöver hjälp med strukturen kan du alltid fråga en kompis, kurskamrat eller ta tips från andra källor.

Be om hjälp

Ibland är det svårt att klara av sitt plugg helt ensam. Då kan det vara dags att be om hjälp! Du kan fråga kurskamrater eller andra om att plugga tillsammans för att öka din motivation. Men du kan också ta del av resurser på universitetet. Studenthälsan har flera insatser där man får hjälp att strukturera upp plugget och undvika stress och prokrastinering. Om du har en varaktig funktionsnedsättning som kan påverka dina studier så har du också rätt att ansöka om pedagogiskt stöd. I vissa fall kan man då få extratid på tentan och föreläsningsanteckningar från andra studenter. Om du letar efter mer generella tips inriktat på exempelvis akademiskt skrivande och studieteknik kan du vända dig till studieverkstaden.

Alla kommer ha perioder där det känns lite övermäktigt, tveka inte att be om hjälp om du skulle behöva det!

Återhämtning

Sist men inte minst är det viktigt att återhämta sig! Om du har en stressig period kan det vara bra att se vilka luckor där du kan planera in aktiviteter som känns roliga och värdefulla. Det kan vara att hänga med kompisar, göra något kreativt, läsa en bok och/eller att ta en promenad! Aktiviteter som är roliga behöver inte heller nödvändigtvis vara återhämtande. Det kan vara bra att tänka över vad som ger dig energi och återhämtning. Jag personligen tycker det är väldigt lugnande med kallbad, trevligt häng på korridoren och med kompisar, läsa, hikes och annat!

Jag hoppas detta gav lite stöd och insikt till när du påbörjar dina studier! Lycka till er som ska skriva högskoleprovet nu på lördag!

Tjolahopp!

/Nicole, student

Hej alla kära läsare! 

Äntligen är det min tur att skriva här igen och denna gång ska jag berätta om hur det är att gå på bal som Lundastudent! 

Jag läser mitt andra år på kandidatprogrammet Molekylärbiologi och i helgen hade naturvetenskapliga fakulteten sin årliga bal Utopia! Balen hölls på inget mindre ställe än i AF borgen och personligen tycker jag det känns som att gå på en bal på slottet! 

Det hålls massa baler i Lund av alla olika fakulteter, nationer och föreningar! Så chansen att kunna gå på bal som Lundastudent är otroligt hög. Klädkoden på baler brukar vara högtidsdräkt där man som kvinna bär en lång balklänning och männen har stiliga frackar! Under balen bjuds det på trerätters middag, sång, underhållning och såklart även dans efteråt! 

Jag tycker att det hör till studentlivet i Lund att gå på en bal i AF-borgen! Det är också ett måste att ta fina balbilder framför fontänen i Lundagård. Ytterligare en tradition på baler som denna är att ge en liten bordspresent till sin bordsgranne! Jag gav bort en solfjäder (mycket skönt att ha när man blir varm av allt dansade) och fick själv en liten tub solkräm (bra nu när det börjar bli varmare). 

Vid tillställningar såsom baler och sittningar sjunger man oftast sånger från ett sånghäfte som man får på plats eller från din alldeles personliga sångbok. Olika kårer, föreningar och sektioner har egna sångböcker med lite speciella sånger för just dem! Då jag är med i Naturvetarkåren (LUNA) har jag en särskild sångbok för just min kår. Sångböckerna brukar även skickas runt mellan alla bord och så får man skriva små roliga meddelanden i dem! Detta tycker jag är en väldigt rolig tradition, för det är väldigt kul i efterhand att kolla igenom vad alla skrivit i ens sångbok!

Men kort och gott, en bal i AF-borgen känns som “en bal på slottet” och är något otroligt skoj som man får uppleva som student här i Lund!

Glöm inte att sista ansökningsdag för höstens kurser och program är den 15 april.

Ses i nästa inlägg:)

//Alice

Hejsan hejsan, nu är det bloggdags!

Om några dagar stänger anmälan till höstens program och kurser. 

Att välja vad man vill studera efter gymnasiet kan kännas både spännande och lite skrämmande. På Lunds universitet finns det otroligt många möjligheter – och det fina är att det inte finns ett “rätt” val. Här finns något för nästan alla.

Lunds universitet erbjuder fler än 260 program och över 1500 kurser att välja mellan. Det innebär att du har stora möjligheter att hitta något som passar just dig. Vill du börja utforska utbudet kan du besöka: hitta din utbildning, Här kan du söka bland utbildningar, filtrera efter intressen och även se vilka alternativ som ges på distans.

Viktigt att komma ihåg

Ditt gymnasieval behöver inte styra hela din framtid. Har du till exempel läst naturvetenskapsprogrammet betyder det inte att du måste fortsätta inom natur. Du kan lika gärna söka till exempelvis juristprogrammet, ekonomi eller något helt annat – så länge du uppfyller behörighetskraven.

Program eller fristående kurser 

Du kan välja att läsa ett helt program där utbildningen är planerad från början till slut. Men du kan också läsa fristående kurser och själv kombinera dem till en examen. På så sätt kan du bygga en egen kandidat som passar just dina intressen och mål.

En del kurser går också att läsa på distans, vilket kan passa dig som vill ha mer flexibilitet eller inte kan flytta till Lund.

Beställ utbildningskataloger

Vill du bläddra igenom utbudet i lugn och ro? Du kan beställa hem utbildningskataloger här (helt gratis!).

Prata med en studievägledare

Om du känner dig osäker eller har frågor kan man alltid prata med en studievägledare. Just nu har de drop-in mellan 7-15 april, där du kan få hjälp med allt från val av utbildning till behörighet och framtida karriär.

Att välja utbildning är ett stort steg, men också början på något nytt och spännande. Ta din tid, utforska dina intressen och våga testa.

Anmälan stänger den 15:e april, lycka till med dina studieval!

Tack och hej! Vi ses i nästa blogginlägg!

//Irene

Civilingenjörsstudent i Elektroteknik & Fristående kursstudent i Kinesiska kurser

Hej alla bloggläsare!

Idag tänkte jag prata lite om nationslivet och varför det faktiskt kan vara så kul att engagera sig i en nation. Innan jag flyttade ner till Lund hade jag många frågor kring nationslivet – vad är en nation, vilken ska jag välja, hur mycket tid tar det och hur går jag tillväga? Därför tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter och förhoppningsvis göra det lite lättare för dig som också är nyfiken.

Vad är en nation?

Enligt Lunds universitets hemsida är en nation i Lund en organisation som står för det sociala i studentlivet. Det är en plats där vem som helst, med medlemskap i Studentlund, får bli medlem oavsett var du kommer ifrån eller vad du studerar. De olika nationerna har evenemang som exempelvis pubar, luncher, klubbar och bruncher, allt till studentvänliga priser. När du går med i en nation ökar även dina chanser att få bostad via just den nationen, vilket kan vara bra att veta.

Vilken nation ska jag välja?

Som ny i Lund kan allt kännas väldigt överväldigande och det kan vara svårt att veta vilka beslut som är de bästa. Jag pratade med några i min klass under de första dagarna om vilken nation de skulle skriva in sig hos. Vi bestämde oss sedan för att tillsammans bli medlemmar i samma nation, vilket underlättade mitt val. Jag visste också att jag verkligen ville vara med i en nations nollning (en period med aktiviteter för nya studenter) och valde därför en nation som hade platser kvar, eftersom dessa kan vara begränsade.

Mitt tips är att under inskrivningsperioden, när du som student går till nationen du vill gå med i och skriver in dig, besöka flera olika nationer och prata med de som jobbar där. Du kan också kolla deras sociala medier för att få en känsla för vilka evenemang de erbjuder och hur stämningen är. En annan bra sak att veta är att du, oavsett vilken nation du väljer, kan ta del av alla andra nationers evenemang. Du är alltså inte “låst” till den du väljer.

Skulle jag rekommendera att engagera sig i en nation?

Jag skulle absolut säga att det är värt att någon gång under studietiden testa att engagera sig i en eller flera nationer. Det som gör det extra bra är att det finns så många olika typer av uppdrag och att det oftast inte finns något krav på hur mycket du måste jobba. Om du till exempel vill testa att laga mat en kväll men sedan känner att det inte var din grej, så är det helt okej. Det bästa är alla människor du träffar, personer du kanske varken bor eller studerar med, vilket ger dig möjlighet till ännu fler gemenskaper och sammanhang.

Jag har bland annat varit marskalk (hjälpte till på en bal) och fotograf i en PR-grupp under ett år, där jag bland annat fotade musikgrupperna LOV1 och Norlie & KKV. Under mitt andra år på universitetet, när jag sökte till PR-gruppen på Lunds nation, kände jag ingen av de som var med. Jag kom ihåg att jag nervöst gick på en kick-off och att det slutade med att jag fick massor av nya minnen och vänner!

Glöm nu inte att ansökan till universitetet stänger den 15 april, kramar Isa!

En av många anledningar att börja studera på Lunds universitet är studentlivet. Alltså den sociala delen av att vara student. Sådant som  föreningar, nationer, spex och liknande gemenskaper som oftast är kopplat Studentlund. För mig som har ett intresse i sociala frågor och vill utveckla dem i praktiken och inte bara teoretiskt så tilltalade inte denna form av studentlivet mig till en början. Istället fann jag att ideellt arbete passade mig. Att vara med i en ideell organisation och volontärarbeta blev min väg in i Lunds studentliv.

Fördelar med ideellt arbete

Det finns många fördelar med ideellt arbete. Om man organiserar sig lokalt så hjälper man till i sitt närområde och bidrar på det sättet till det lokala samhället. Du kan även få kompisar och gemenskap genom att volontärarbeta. Fördelarna med att arbeta som volontär kan vara omedelbara samt uppstå i framtiden. Att ha deltagit i ideellt arbete kan ses som meriterande av framtida arbetsgivare eller om du söker praktik längre fram i din utbildning. Detta eftersom det kan tyda på en viss drivkraft eller intresse hos en person. Jag fick exempelvis min praktikplats som “volunteer coordinator” just eftersom jag hade erfarenhet av volontärarbete. 

Ideellt arbete som ett sätt att förbättra ens  jobbmöjligheter blir speciellt relevant för dem som vill arbeta med människor på något sätt eller inom sociala frågor. Om man exempelvis vet att man vill arbeta inom migrationsfrågor och har volontärarbetat på organisationer eller föreningar kopplat till migration eller nyanlända kan det bevisa ens drivkraft.

Värderingar och sakfrågor

Många ideella organisationer kretsar kring sakfrågor och har förutbestämda värderingar kring vissa frågor som kanske står i organisationen eller föreningens stadgar. Detta betyder alltså att en majoritet av personer i organisationen delar grundläggande värderingar. Jag tyckte personligen att det hjälpte mig att knyta band med andra i föreningen då jag visste att alla delade samma grundläggande idéer om mänskliga rättigheter, vilket kändes viktigt för mig att kunna skaffa kompisar. 

Min resa till ideellt arbete

Jag tyckte att studentlivet lät roligt men det kändes lite läskigt att kasta in sig i när jag var ny till Lund. Jag hade också sedan lång tid tillbaka velat prova på volontärarbete. Så jag sökte till grundutbildningen för en ideell organisation i Lund och kom in. För mig har denna organisation blivit som en förlängning av studentlivet eftersom många aktiva inom organisationen är Lundastudenter eller har varit det. Det har även fått mig att vilja bli mer aktiv i övriga delar av studentlivet som inte tidigare tilltalade mig. Därför kan jag rekommendera ideella organisationer som en alternativ väg in i studentlivet!

Kom ihåg att ansökningen till höstens utbildningar stänger 15:e april. Tveka inte, sök nu!

//Bo

Hejsan hejsan, nu är det bloggdags!

I de två senaste inläggen har Bo och Isa skrivit om hur det är att bo i kollektiv på en annan ort och om korridorslivet. Därför vill jag i dagens inlägg lyfta ett annat boendealternativ: att bo hemma!

Jag är från Helsingborg och bor fortfarande kvar hemma. Pendlingen är en stor del av min vardag, och resan till LTH tar cirka en timme dörr till dörr om allt flyter på – annars kan det ta en kvart extra. För min del innebär det buss in till stan, sedan tåg till Lund och till sist spårvagn till LTH.

Många frågar om det är jobbigt, och det enkla svaret är: “Nja”:) Både ja och nej. Det var ganska tufft i början när man inte var van vid att pendla, särskilt under första året. Jag ville gå på alla föreläsningar och övningar, och med mycket schemalagt på morgonen blev det ganska intensivt. Men nu, längre in i utbildningen, känns det faktiskt riktigt skönt. Jag brukar bara zoona ut på tåget, och ibland träffar man sina pendelkompisar – då blir det ofta en trevlig pratstund.

Det är också värt att nämna att man oftast inte missar mycket av studentlivet som pendlande student. Många aktiviteter på kvällarna pågår ändå innan sista tåget mot Helsingborg går, vilket på vardagar brukar vara runt midnatt – helt ok tid om man vill pendla.

Vill man spara pengar är en av de snabbaste vägarna att göra det just att bo hemma. Man slipper många av de kostnader som kommer med att bo själv. För min del innebär det dessutom att jag ofta slipper laga mat själv!

Ett tips till dig som funderar på att bo hemma är att fortfarande engagera dig i studentlivet. Häng kvar efter föreläsningar, plugga tillsammans med kursare och delta i aktiviteter – det gör att du känner dig som en del av gemenskapen även om du pendlar. Samtidigt kan det vara bra att skapa rutiner i pendlingen, till exempel att använda tågresan till vila, plugga eller göra något du tycker om.

Att bo hemma som student är inte den “klassiska” studentupplevelsen, men det fungerar väldigt bra och har sina egna fördelar – både ekonomiskt och trygghetsmässigt. Samtidigt finns inte det här alternativet för alla. Många av Lundastudenterna kommer från andra delar av landet och har då helt enkelt inte möjlighet att bo kvar hemma – något som också kan innebära känslor som hemlängtan, som Isa skriver om i ett tidigare blogginlägg. Det viktigaste är därför att hitta den bosstadform som passar dig och under alla dina år på universitetet kanske du till och med provar olika sätt att bo på.

Tack och hej! Vi ses i nästa blogginlägg!

//Irene

Civilingenjörsstudent i Elektroteknik & Fristående kursstudent i Kinesiska kurser

Olika alternativ

När jag bestämde mig för att flytta ner till Lund började jag med att kolla upp vilka olika bostadsmöjligheter som fanns. Jag såg bland annat att många hade fått bostad genom grupper på Facebook (ofta i andra hand), genom nationer eller via AF Bostäder.

Jag märkte också att det fanns flera olika alternativ: vissa var inneboende, vissa bodde i korridor och andra hade en egen lägenhet. Jag vet att boende kan vara en av de saker som stressar till en början men jag har faktiskt aldrig hört om någon som inte kunnat flytta till Lund för att de inte hittat boende. Alla löser det på något sätt även om det kan kännas jobbigt i stunden och ta lite tid. Mitt bästa tips är att börja leta boende så fort du vet att du ska flytta till Lund. Detta är vad jag gjorde:

• Gå med i AFs novischförtur
• Lägg upp på sociala medier att du söker boende
• Kontakta olika hyresvärdar
• Kolla upp nationers bostadsalternativ
• Leta efter kollektiv

Jag hade turen att få mitt förstahandskontrakt via AF bostäders novischförtur, vilket är en lottning som de har för nya studenter (novischer) som bor utanför Skåne. 

Varför valde jag korridor?

När jag väl fick min köplats insåg jag att jag hade chansen att välja mellan nästintill alla bostäder som erbjöds. Även om jag då hade möjligheten att välja en egen lägenhet valde jag ett korridorsrum, vilket jag är väldigt tacksam för idag. Till en början kunde jag inte tänka mig något annat än att bo i en egen lägenhet. Jag ville ha en egen dusch och kunna få min “egentid” i köket. Jag ville inte dela på köksredskap och tyckte att det kändes ganska äckligt att bo med flera andra personer ;). Jag fick dock höra att det var både enklare att få korridorsboende, samt att det var billigare och framför allt så mycket roligare, vilket gjorde att jag valde korridor ändå. Området jag bodde i kallas Parentesen och erbjuder 305 korridorsrum. Det ligger väldigt centralt och har, enligt mig, en väldigt stark gemenskap. 

Första tiden

Jag minns när jag åkte ner med min syster till Lund för att hämta mina nycklar och kolla in mitt nya boende. Jag hyrde ett möblerat rum, vilket innebar att jag fick låna en säng, ett skrivbord och en hylla. Det gjorde att jag bara behövde ta med mig lättare inredning och prylar, vilket var väldigt skönt. När jag väl hade flyttat in tyckte jag att det var ganska läskigt att vara i det gemensamma köket. Mitt tips är att våga vara öppen och prata med dina grannar. Ofta är det fler än en som är nyinflyttad i korridoren och många korridorer har ofta någon form av tillställning i början av terminerna för att välkomna de nyinflyttade. Många har något som kallas TDC (Tour de chambre), vilket är en sorts korridorfest där man gör olika aktiviteter och lär känna varandra. Vi hade det varje termin och det gjorde verkligen att jag lärde känna de andra bättre. 

Summan av kardemumman är att om du är sugen på att testa korridorslivet så är detta ditt sign att göra det. Jag vet att korridorslivet kanske inte passar alla och att vi har olika behov, men jag tror också att detta är en tanke som snabbt kan ändras, det gjorde det i alla fall för mig. Jag växte enormt mycket av att bo med andra och jag ångrar inte det för en sekund. Min tid i Lund blev mycket roligare tack vare alla i min korridor och idag kan jag inte tänka mig hur det hade varit om jag valt att bo ensam.

Kramar 

Isa!!