Lundastudent

Den 20 december reste jag hem från Edinburgh efter utbytesstudier under höstterminen. Sen dess har jag reflekterat en del över hur det är att komma hem efter ett utbyte. Jag var nog inte helt förberedd på hur det kunde vara. Efter att jag kom hem från Skottland hade jag en hel månads riktigt jullov, dvs. inget tentaplugg och inga måsten. Det var skönt att få tid till återhämtning efter en intensiv termin. Jag trivdes väldigt bra i Skottland, men hade haft en del hemlängtan mot slutet. Nu befann jag mig hemma i Lund igen. Allt var sig likt, men ändå inte. Det var bekant, men också främmande. Jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad som skavde, men helt bra kändes det inte.

Jag som hade längtat så mycket efter att komma hem till Lund längtade nu tillbaka till Edinburgh. Jag hade inte förstått hur stor omställning det skulle bli. I efterhand känns det ju rimligt. Hela ens vardag byts ut en dag till en annan. Miljöerna och människorna som hade varit en del av min vardag i fyra månader byttes plötsligt ut. De flesta som jag lärde känna i Edinburgh bor i antingen Storbritannien eller USA, och vem vet när vi kommer att ses igen? Jag lämnade dessutom Lund i grönskande sensommarväder och kom hem till ett regnigt och blåsigt vinter-Lund där folk på stan stressade runt i sista-minuten-julhandeln.

Jag googlade lite kring upplevelsen av att komma hem och insåg snabbt att jag inte var ensam om min upplevelse. Termer som “reverse culture shock” och “post-exchange depression” dök upp. Det hjälpte mycket att förstå att mina känslor var en vanlig reaktion på att komma hem efter ett utbyte. Som tur var gick det över efter några veckor och jag kände mig snart hemma i Lund igen. Det är viktigt att komma ihåg att det är okej att livet går lite upp och ner. Jag hade en fantastisk tid på många sätt i Skottland, och just därför blir det ju svårt att lämna. Det visar bara hur mycket något har betytt för en.

Vad hjälpte mot “post-exchange depression”?

• Träffa familj, släkt och vänner.
• Laga mat och baka.
• Ta långpromenader.
• Börja med broderiprojekt.
• Berätta om tiden i Skottland.
• Prata om min upplevelse att komma hem.
• Rita bokomslag till min pojkväns doktorsavhandling.
• Låna böcker på bibblan.
• Vara kattvakt.
• Fira födelsedag.
• Gå på konsert.
• Turista lite i Lund.
• Göra små roadtrips.
• Börja simma igen.
• Titta på filmer och serier.
• Ha kontakt med vänner från utbytet.
• Komma tillbaka till jobbet på Vattenhallen.
• Börja med vårterminens första kurs.
• Göra en fotobok från Skottland.

Vad händer framöver?

För två veckor sen startade vårterminen vid Lunds universitet! Det känns roligt att vara tillbaka “hemma” på Geocentrum och träffa alla kursare och lärare igen. Nu blir det en kurs i taget för min del, istället för fyra parallella kurser som det var i Edinburgh. Skönt! Jag ser verkligen fram emot att läsa mina första masterkurser inom geologi.

Förra veckan drabbades jag av den obligatoriska första-tiden-på-terminen-förkylningen och fick plötsligt en massa tid hemma. Utöver att vila mig mycket bestämde jag mig för att använda tiden till att bläddra igenom mina bilder från Skottland. Det resulterade i en fotobok från roadtripen i september, som är på väg på posten nu. Att göra en fotobok var en bra kur mot min Skottlandslängtan!

Ta hand om er! <3

/Malin, geologistudent