Hej! En vanlig fundering är hur det skiljer sig mellan gymnasiet och universitetet, framförallt när det kommer till plugget. Det tänkte jag försöka besvara idag.
Färre kurser och mer nischade ämnen
En viktig skillnad är att nu när du valt att studera vidare på universitetet så har du gjort ett val kring inriktning, vare sig det är en kurs inom biologi, psykologprogrammet, sociologiprogrammet eller ett civilingenjörsprogram. Därför kommer dina kurser på exempelvis läkarprogrammet framförallt kretsa kring medicin, anatomi och biologi, snarare än sociologi och kriminologi. Även om många program är tvärvetenskapliga.
De flesta program har även cirka 1-2 kurser i taget, alltså spenderar du x antal veckor eller månader med en kurs. På gymnasiet kan man ju ha upp till 5-10 ämnen samtidigt, t.ex. engelska, svenska, kemi, matematik, samhällskunskap, individuellt val, etc. Ingenjörsprogrammen kan oftast ha några parallella kurser samtidigt som alla sedan examineras efter en läsperiod under en tentaperiod.
Självstudier
På universitet har man större ansvar att studera på egen hand. Vissa program och kurser har inte lika mycket schemalagt i skolan, t.ex. några föreläsningar och seminarium i veckan. Resterande av tiden behöver du plugga inför dessa seminarium och framtida examinationer (tentor). Det kan vara bra att reflektera kring hur du bäst studerar, t.ex. är det med andra eller själv? Möjligen att du vill hitta en grupp i klassen att plugga tillsammans med.
Allt är inte obligatoriskt
På universitetet är oftast till exempel föreläsningar inte obligatoriska, därför kan man välja själv om man vill gå på dem eller inte. Det är en stor hjälp att göra det, men vissa kan föredra att läsa kurslitteraturen hemma och plugga på egen hand. Däremot kan de ibland lyfta vissa viktiga aspekter på föreläsningar och det är en bra chans för dig att ställa frågor om du inte skulle förstå något i materialet.
Anmäla sig till tentor och omtentor
Flera utbildningar har att man behöver föranmäla sig till tentor, vilket är en skillnad från gymnasiet där man oftast bara dyker upp. Detta gör man oftast genom en hemsida några veckor innan. Du kommer få den informationen när du börjar på universitetet.
I de allra flesta fall får du också skriva omtenta flertalet gånger om det är så att du inte lyckades få godkänt första gången på tentan. Du får oftast lov att fortsätta utbildningen även om du inte har klarat av en tentamen. Detta kan variera beroende på utbildning, till exempel har vissa utbildningar en “spärrtenta”, vilket innebär att du inte får gå vidare i utbildningen om du inte har klarat av den. Beroende på hur många tentor du inte fått godkänd på kan du också bli hållen tillbaka tills vidare. Men oftast är det inga större problem. Men målet är ju såklart att bli godkänd!
Jag hoppas detta gav lite klarhet i de olika skillnaderna!
Glöm inte att anmälan till högskola och universitet är öppen fram till den 15 april.
Tjolahopp!
/Nicole, student