Julen står vid tröskeln och terminen börjar lida mot sitt slut. Egentligen så slutar höstterminen officiellt i slutet av januari men eftersom vår klass ska åka på fältstudier utomlands i januari kommer vi ha avslutat alla kurserna nästa vecka. Terminen har gått fort fast ändå känner jag mig trött och uttömd på energi och kreativitet. En hemtenta kvar, en sista kraftansträngning tänker jag men var kan jag hitta motivationen? Och var går gränsen mellan att peppa sig själv och prokrastinera?
I helgen var jag i Köpenhamn för att göra ett språkprov vid CBS vilket jag gjorde för att det kan vara bra att ha inför nästa år när jag söker jobb, men det funkade inte direkt som en aktivitet att hämta ny och fräsch energi ifrån. Jag blev mest bara trött och fick ont i huvudet av att sitta med alla texter och kinesiska tecken (som används i japanskan också) i 5 timmars tid med bara en kvarts vila. Tänkte gå på Tivolis julmarknad efter provet, men det spöregnade och blåste så att mitt paraply gick sönder (kunde kanske bero på dess dåliga kvalité men det bortser jag ifrån för att stärka mitt pessimistiska argument) så jag stängde in mig på ett café i stället och proppade i mig smörrebröd (inte direkt för att jag tyckte synd om mig själv men snarare för att portionen var ENORM). Med trånande blick mot Tivolis glada ljus styrde jag mot första bästa tåg hem till Lund därpå.
Icke-utvilad och med en lång lista av saker som måste fixas innan slutet på nästa vecka undrar jag när jag ska ha tid att börja planera min Asienresa för jag ska ju faktiskt vara borta i 3 månader. Känns lite skrämmande att inte ha hunnit tänka igenom allt och även på uppsatsfronten. Vilka böcker borde jag läsa? Vilka teorier ska jag ha som ramverk för min undersökning? Kan jag utesluta någonting som gör mitt ämne mer hanterbart? Och så vidare är frågor jag tycker att jag borde ha koll på innan jag åker på fältstudier för att samla material. Men var finns tid till det när fokuset ligger på kursen vi läser nu och hur ska jag prioritera är frågor som dyker upp när jag försöker att ta tag i den sista hemtentan. Svaret ligger nog i att ta en sak i taget men då blir dagarna färre för att ta tag i det andra.
Svåra frågor om prioriteringar får nog många studenter hantera! Ibland känns det som om jag är instängd i en slags studentbubbla. Utanför bubblan finns en annan verklighet som jag inte riktigt ser eller kan ta på inifrån bubblan. När terminen börjar ta slut flyttas jag närmare dess kontur och när jag inte pluggar någon kurs spräcks bubblan och jag ser den andra verkligheten mycket klarare. Jag försöker bibehålla en balans genom att ha distans till bubblan, men just nu måste jag hoppa in i den igen (eller skapa en ny eftersom den förra sprack) för att göra klart den sista uppgiften innan min termin av självständighet där jag får skapa mitt egna verk efter min egna struktur och regler. Å ena sidan känns det befriande, å andra sidan vet jag att det kommer att innebära mycket arbete och disciplin men just nu ser jag bara fram emot att få påbörja resan, vilket jag ska försöka att använda som en motivation under hemtentan i min studentbubbla.
Kämpa på med tentorna!
-Josefine