Hej hej hej!
Long time no see! Livet i Bryssel rullar på, mer än halva terminen har passerat och snart är det bara en månad kvar till jul. Det låter klyschigt, men tiden går verkligen snabbt när en har kul!
Under min praktik här nere – två och en halv månad, so far – har jag haft många aha-upplevelser. Både om hur Bryssel fungerar som stad (som att man ställer ut soporna på gatan vissa givna dagar då sopbilarna hämtar dem tidigt på morgonen) och om hur juridik i EU-praktik faktiskt fungerar (bredden av ämnen som diskuteras och lagstiftas om, hur förfarandet i parlamentet fungerar och hur institutionerna förhåller sig till varandra). Många saker är svåra att berätta om och är lättare att förstå genom upplevelse, men det är sjukt häftigt i vilket fall som helst. Lite på samma sätt är det med Lund – det kan, och är, svårt att förklara vissa saker som förekommer i Lund och som gör Lund till just Lund. Hur förklarar jag på ett rimligt sätt hur det inte är märkligt att bli nedsprungen i Lundagård av en hel armé med gemensam utklädnad, sjungandes på någon halvbra studentsång? Eller att en massa studenter varje år åker till Göteborg, för att i lag turas om att cykla tandem hela vägen ner till Lund (självfallet utklädda även här…)? Eller alla de hängivna studenter som jobbar dag och natt för att hålla igång nationerna, bjuda på frukost, lunch, middag och festligheter?
För mig var Lund ett självklart val. Jag ville se vad dedär “studentlivet” som det talades om så mycket var. Och jag har fått det, och mycket mer, genom mina snart fem (!!!) år i stan. Bara en sådan grej att jag just nu har praktik inom ramen för juristprogrammet, gör Lund speciellt, eftersom sådan praktik inte förekommer på andra juristprogram. Att jobba här och få den erfarenhet jag får, och samtidigt samla på mig högskolepoäng (kolla in detta här), är guld värt. Lund är på så sätt motsatsernas universitet – gammalt som gatan (350-årsjubileet firas fortfarande) men samtidigt väldigt nytänkande och anpassat till den värld som vi studenter kommer att mötas av när vi är klara med våra utbildningar. Buret av tradition, men alltid öppet för nya, galna spektakel. Klassiskt akademiskt, och samtidigt modernt och progressivt. Och detta genomsyrar allt!
Ha det bäst tills nästa gång!
/Hanne