Lundastudent

Livet som student vid Lunds universitet

Lund <3

Då var det min tur att berätta om vad jag tycker är speciellt med Lund. Jag tycker faktiskt det är svårt att välja ut något specifikt. För mig är det flera olika saker som gjort staden speciell. Så vad kan tänkas vara bättre än att stapla upp det som framför allt bidragit till att jag minns tillbaka på tiden i Lund med ett leende på läpparna och med en varm känsla i kroppen? (Kan det ens låta mer nostalgiskt och kliché än så?…)

En grej jag saknade i början, när jag var ny i Lund, var närheten till vattnet men det finns faktiskt lite vatten i Lund också! (Vi behöver ju inte låtsas om att det är ett reningsverk…)

Vännerna

Det jag framför allt kommer att ha med mig efter åren i staden, utöver mina nya kunskaper, är de vänner jag fått. För mig innebar flytten ner till Lund, för fem år sen, att jag för första gången flytta hemifrån och det till en helt ny stad där jag nästan inte kände en kotte. Många studenter är i samma sits och eftersom att ensam inte är stark, och de allra flesta behöver ha människor omkring sig för att må bra, är de flesta väldigt öppna. Det gjorde att det var väldigt lätt att skapa nya relationer och faktiskt bli vänner. Inte bara hubbabubba vänner utan sånadär vänner som ser efter varandra och tar hand om varandra om en blir sjuk och som hör av sig om en inte dyker upp på föreläsningar.

Avstånden

En av alla promenader som blev av just för att det är så enkelt att ses

För mig som är från Stockholm blev en väldigt påtaglig skillnad, och förändring, att det är cykelavstånd till allt och att det dessutom typ går att gå över allt. Sån himla frihet att inte behöva anpassa sig till kollektivtrafik, faktiskt kunna träffas utan att det tar två timmar att åka fram och tillbaka, att kunna lägga i sina tunga kassar i cykelkorgen och slippa stånka runt med de i kollektivtrafiken men också att kunna mötas upp bara för att gå en prommis.

Gemenskapen

Att alla studenter verkligen kan relatera till varandra i kombination med att vi studenter utgör en tredjedel av stadens befolkning bidrar till skapa en känsla av gemenskap och samhörighet som genomsyrar hela staden. En känsla av att vi sitter i samma båt och att vi hjälps åt.

Nu när jag sitter och knåpar ihop det här inlägget förstår jag verkligen att det inte alls är speciellt konstigt att jag saknar Lund nu när jag är i Stockholm och gör praktik. Får helt enkelt se till att ta mig ner till stada till våren och promenera runt bland rapsfälten och lundagård, längtar!

december 7, 2017

Inlägget postades i

Studentliv