Lundastudent

Livet som student vid Lunds universitet

Livet som psykologstudent

Hej allihopa!

Som ni kanske vet är det gästspelsvecka här på bloggen, vilket innebär att vi varje dag får följa en ny student i dennes vardag. Idag är det min tur. Julia heter jag, en 24-årig göteborgare och psykologstudent, som för drygt fyra år sedan flyttade hit till Lund för att studera. Tiden har gått fort (den gör ju det när man har roligt), och livet som student börjar lida mot sitt slut.

Till sommaren tar jag examen, psykologexamen. Snacka om separationsångest och för att inte tala om förväntansångest. Inte nog med att man ska lämna sina kära kursare, lektorer och trygga Eden, man har ingen aning om var man ska hamna härnäst. Neurotisk som jag oroar jag mig såklart för det värsta: tänk om jag inte får något jobb? Tänk om ingen vill ha mig? Tänk om de synar min bluff och ser hur lite jag faktiskt kan? Typiskt psykologer tänker ni, att skriva om ångest och problem. Jag fick rådet från min sambo (som är en mer rutinerad bloggare): håll det lättsamt och skojsigt. Sorry, that’s not me. Jag är mer för den bistra verkligheten, även om det innebär att man skriver om förvirring och själasorg.

Men men, idag gör jag i alla fall debut! Som bloggare alltså. En god vän övertalade mig om att psykologer också borde bli representerade här på bloggen, ett argument jag inte kunde sätta mig emot (psykologer är väl generellt inte direkt kända för vilja att synas i etern). Så nu är jag här. Välkomna till min dag!

Dagen börjar med frukost, dagens viktigaste och enligt mig godaste mål. Idag blir det min favorit, gröt med äpple, nötter och kokosspån, som avnjuts i yrvaket tillstånd tillsammans med min sambo. De tända ljusen och Nyhetsmorgon, med sambons favorit Steffo, är en självklarhet (att tända ljus tidiga mornar är för övrigt ett bra tips till morgontrötta människor som blir deppiga av höstmörkret).

12218277_10153278169792339_2005789464_o kopia

Efter morgonbestyren styrs kosan mot Eden, även kallat Paradiset, ett passande namn då området (enligt mig) är det finaste av universitets olika områden. På schemat står statistik, ett ämne som innebär en stor utmaning för de flesta psykologer som kanske är mer humanistiskt än tekniskt lagda. Klassrummet osar av förvirring och frustration för föreläsarens intensiva och något hetsiga pedagogik. När det äntligen är dags för paus är det kaffe på Eden som gäller (har man kontanter är också kära Ilias ett bra alternativ).

julia2

Efter en tuff morgon full av statistiska problem välkomnas verkligen lunchpausen, som tillbringas med goda vänner på Tegners matsalar. Som student kan det vara svårt att få ihop budgeten och lunch ute är inget som tillhör vardagen. Men är det fredag så är det och det faktum att det är helg måste firas!

julia3

Eftermiddagen läggs dels åt egenstudier (den älskade statistiken igen) och dels framför datorn på Psykologutbildningens Psykoterapimottagning. Under de fyra sista terminerna på Psykologprogrammet får vi studenter nämligen möjlighet att bedriva terapeutisk behandling. Vi får under dessa terminer testa på två olika behandlingsmetoder: i ett år har vi KBT (kognitiv beteende terapi) och i ett år har vi PDT (psykodynamisk terapi). Personligen tycker jag att detta är det roligaste momentet på utbildningen – mötet med klienten, att omsätta teorin till praktik och få möjlighet att göra skillnad i människors liv, det är därför jag valde att bli psykolog.

julia4

På eftermiddagen/kvällen är det träning som gäller, först gym sedan yoga. För er som inte testat yoga har jag ett råd: testa! Det är utmanande för både kropp och själv på ett sätt som inte återfinns i annan träning. För mig är träningen superviktig för att må bra och för att klara av vardagen (speciellt med tanke på hur mycket man sitter som student).

Dagen avslutas med fina vänner, sushi och godis framför en mysig film; vad mer kan man begära?

Ha det gött!

//Julia

november 6, 2015