Terminen och läsåret börjar lida mot sitt slut. Det märker inte allra minst jag eftersom detta kan vara mina sista dagar både i Lund och på Lunds universitet.
Tiden här har varit otrolig och jag ångrar inte en sekund. Jag har varit med om sjukt mycket, träffat sjukt många fantastiska personer och dessutom lärt mig sjukt mycket. Både om mig själv och livet generellt.
Det är därför det också är en vemodig känsla som sveper över mig. Samtidigt som jag är väldigt glad att äntligen vara klar med min kandidat och påbörja något nytt så vet jag än så länge inte var jag ska börja detta nya kapitel. Ska jag vara klar i Lund? Ska jag testa på något nytt? Är det dags att börja jobba? Stora livsval har aldrig varit min grej, har allt som oftast kört på magkänsla och det har hittills funkat hyfsat bra. Det här läsåret har varit lite annorlunda för mig. I höstas kom jag tillbaka till Lund efter att ha studerat ett år i Kalifornien. Det var lite konstigt men jag vande mig snabbt vid Lundavädret, plugget och livet generellt. Känslan att komma tillbaka till Lund första dagen var nostalgisk och en försmak på hur det kanske kan kännas att återvända efter en tid.
Tiden i Lund är awesome och jag avundas er som ska börja här till hösten. Ni har ett par år att verkligen leva livet. Ni kommer bland annat uppleva:
- Nollning
- Hur awesome det kan vara att engagera sig
- Tentaångest
- Häng i Botaniska trädgården
- Motvind och uppförsbacke när ni cyklar
- Att åka på utbyte
- Träffa både likasinnade och oliksinnade människor
- Lära er massvis
Detta är alla saker, hur bra eller dåliga de är, som utmärker Lund och som jag absolut inte velat vara utan (jag ljuger, hatar motvind).
Så carpe diem till fullo er kommande studietid i Lund. Det har jag gjort!
/Andreas