I det här inlägget så ska jag försöka förklara lite mer om hur det fungerar på universitetet med högskolepoäng, program och kurser!
Efter nästan en vecka på mässor uppe i norr så är jag tillbaka hemma i Lund igen över helgen, innan det bär av till Östersund och Sundsvall imorgon för fler mässor. Under mässorna fick jag en hel del frågor om hur det fungerar med kurser och program. Många tänker att universitetet är strukturerat likt gymnasiet med olika program eller “linjer”, och det kan vara svårt att hänga med i allt prat om högskolepoäng och terminer.
Så jag tänkte förklara vissa av grundprinciperna här!
På universitetet räknas alla kurser i högskolepoäng (hp), och de vanligaste kurserna brukar bestå av 30, 15 eller 7,5 hp.
På en termin läser man vanligtvis totalt 30 hp, vilket innebär studier på heltid (100%). Man kan även läsa kurser på halvfart eller deltid (75%, 50%, 25%).
Så större delen av kurserna följer den här strukturen:
30 hp = 100 % under 1 termin
15 hp = 100% under 1/2 termin eller 50% under 1 termin
7,5 hp = 100% under ca 1 månad eller 50% under 1/2 termin eller 25% under 1 termin
När det kommer till program så har universitetet helt enkelt valt en kombination av kurser som man söker till som ett färdigt paket, och som leder till en examen. Till exempel behövs 180 hp (6 terminer/3 år 100%) för en kandidatexamen, och för att bli civilingenjör läser man 300 hp (10 terminer/5 år 100%). I program finns en eller flera terminer då man kan välja kurser själv, alltså har man på en kandidatexamen 30 eller 60 hp som inte är helt bestämda av universitetet. På det här viset har man möjlighet att välja inriktning och specialisera sig.
Man kan också skapa en egen kandidatexamen genom att läsa så kallade fristående kurser som sammanlagt blir 180 hp. För att få ut en kandidatexamen via fristående kurser i till exempel historia så behöver man läsa hälften av poängen i endast historia, det vill säga 90 hp historia. Dessa 90 hp består av tre kurser; grundkurs (30 hp), forstsättningskurs (30hp) och kandidatkurs med C-uppsats (30 hp). De andra 90 hp kan man använda till vilka kurser man vill! Till exempel kan man då ha en kandidatexamen i historia som består av 90 hp historia, 15 hp psykologi, 60 hp grekiska och 15 hp retorik.
Det kanske låter krångligt, men tro mig man vänjer sig! Bara man förstår principen om studietakt och hur högskolepoängen kan fördelas så kan man skapa en unik utbildning och verkligen få nytta av sin studietid!
Det ger också möjligheter att göra annat samtidigt som man utbildar sig.
Till exempel så kan du läsa en kurs på 15 hp under en halv termin (på 100%) och åka iväg och resa resten av terminen. Eller läsa 15 hp under en hel termin (50%) och arbeta samtidigt. Man kan också läsa på mer än heltid, till exempel genom att läsa en extra kurs utanför sitt program så att man läser 45 hp på en termin (30 hp i programmet och 15 eller 2×7,5 i fristående kurser).
Min första termin efter gymnasiet så studerade jag ryska och psykologi, ryskan var en kurs på 15 hp över en termin (50%) och psykologin var en kurs på 15 hp över en halv termin (100%). Alltså studerade jag på 150% under en halv termin, och hade under andra halvan av terminen bara studier på 50% så att jag kunde jobba samtidigt.
Nu blev det rätt tekniskt, men som sagt man kan ha så mycket nytta av att förstå grunderna i utbildningssystemet! Det går verkligen att hitta eller skapa en utbildning som passar precis dig.
Så lägg lite tid på att kolla vilka alternativ som finns, och hitta det som du verkligen tycker är intressant! Information om alla våra kurser och program finns att hitta här.
Om ni vill ha lite inspiration kan jag också rekommendera podcasten Att studera på Spotify. In och lyssna på hur det är att studera till psykolog eller socionom, vad man gör när man läser historia, och hur det funkar att läsa astronomi och astrofysik.
/Natassjha
Avslutar med en bild på den vackra snön i Umeå!
