Lundastudent

Hej!

Med anledning av att vi för tillfället befinner oss mitt i temaveckorna här på bloggen ska jag nu ta över staffettpinnen från Hanne och fortsätta att berätta om juristprogrammet. I Hannes förra inlägg hittar ni utmärkta exempel på vad en jurist är och vad man jobbar med. I detta inlägg ska jag fokusera på utbildningen som sådan, vilka vägar det finns in på programmet och sedan avslutningsvis försöka bemöta några av de myter som spinner kring detta populära universitetsprogram.

Juristprogrammet består av 9 terminer (man läser 2 terminer per år). De första 6 är grundterminerna där du och din klass alla läser samma kurser. Nedan följer en kortare beskrivning av grundterminerna:

1. När termin 1 (härefter T1 osv.) drar igång är det mycket som händer. Allting börjar med en stor novischperiod (nollning) som löper över nästan en månad med massor av olika roliga evenemang. Passande nog läser man under de första veckorna en kortare introduktionskurs till juridiken. Denna examineras genom ett icke-betygsatt rättegångsspel. Lagom till när novischperioden är över börjar nästa kurs som är allmän rättslära. Kursen ger en inledande skön mix av rättshistoria och rättsfilosofi. Denna kurs examineras genom en salstentamen. T1 avslutas med statsrätt: Europarätt, mänskliga rättigheter, offentlighet- och sekretesslagstiftning, konstitutionsrätt och en del komparativ rätt.
2. T2 (på flashback och bland vissa känd som ”väggen”) innehåller undervisning i allmän förmögenhetsrätt. En undervisningstät (många föreläsningar och seminarier där mycket rättsfall diskuteras) termin som innehåller b.la. avtalsrätt, köprätt, obligationsrätt, sakrätt och immaterialrätt. Man har under terminen två större rättegångsspel och en hemtentamen. En i mina ögon fantastisk termin med mycket duktiga lärare och intressanta ämnen. Man examineras genom salstentamen (när den är godkänd har man ”rivit” väggen).
3. På T3 läser man två olika kurser. Den ena är en kortare, rätt intensiv kurs i associationsrätt och konkurrensrätt. Den andra handlar om civilrätt i den sociala dimensionen (på juridicum-språk: sociala ”dimman”.) Under denna termin ändrar man lite på systematiken för undervisnngen. Större fokus läggs på interaktiva seminarium och studentens egna förberedelse blir kanske extra viktig under denna termin.
4. T4 innehåller också denna två kurser: en i offentlig rätt (miljörätt, tvångsvårdslagstiftning, förvaltningsrätt, migrationsrätt m.m) samt en annan i skatterätt. Detta är en termin som är mer lik T2 till undervisningssättet; mycket litteratur, många föreläsningar, många seminarier, färre övningar.
5. Under T5 läser man dels en kurs i civilrättskipning och internationell privaträtt samt en annan i straff- och straffprocessrätt. Terminen bjuder på en hel del igenkänningsbar juridik med mycket koppling till domstols- och åklagarväseendet. På denna kurs examineras man genom både hem- och salstentamen.
6. Den sista terminen på grundkurserna är T6. Kursen innefattar studier i rättshistoria och folkrätt. En termin som alltså präglas av internationella konventioner m.m. Här skriver man också en större uppsats (15 hp).

T 7-8 är fördjupningskurser. Här väljer man att fördjupa sig i dem kurserna som man har tyckt varit mest intressanta under grundterminernas gång. Inte sällan kombineras fördjupningskurserna med utbytesstudier – en fantastisk möjlighet där Lunds universitet erbjuder ca 600 partneruniversitet i ca 70 länder.

T9 är dedikerad fullständigt till examensarbetet. När detta är skrivet och din uppsats godkänd får du din juristexamen. Väl härefter står en hel värld öppen inför din expertis. Se några av ställena som jurister arbetar på i Hannes inlägg.

Vilka vägar finns det då in på juristprogrammet?

De traditionella genom att söka på antingen betyg eller högskoleprovsresultat står givetvis för majoriteten av de som blir antagna till programmet. Alla presumtiva juriststudenter som oroar sig för sina betyg bör emellertid uppmärksamma UJIKen. Kursen (som heter Utvidgad juridisk introduktionskurs) är en nätbaserad kurs som du läser på antingen hel- eller halvfart (3 eller 6 månader) med föreläsningar och övningar över nätet. Till studenternas hjälp finns hängivna nätkurslärare från Juridicum som ofta själva är studenter. Kursen avslutas med en salstenta och där de 20 studenterna med de bästa resultaten erbjuds en plats in på juristprogrammet. Kursen utgör alltså inte bara ett utmärkt sätt att testa sitt intresse för juridikstudier utan även en extra möjlighet att ta sig in på ett program som återkommande utstår högt söktryck. Alla som söker kursen och har grundläggande behörighet får gå den – de ni!

Mythbusteri

Det händer allt som oftast när jag besöker olika gymnasieskolor- och mässor runt om i landet att man träffar oroliga gymnasister som hört mycket negativa saker om juristprogrammet. Jag tänkte därför ägna slutet av detta inlägg till att bemöta några av de myterna.

1. ”Det råder en orimlig konkurrens mellan eleverna och betygshetsen är ständigt närvarande”. Många av dem som söker sig till juristprogrammet är tävlingsmänniskor. Tävlingsmänniskor kan ibland tendera till att vilja sätta jaget framför laget och själva av detta skaffa sig fördelar. Jag tror att alla de, många gånger inspirerande, tävlingshjärnorna i min egen klass och säkerligen många andras har insett att deras egen chans att lyckas ökar om man också har en grupp som fungerar bra. När man inser det fina och givande med ett välfungerande gruppsamarbete inser man snart också att man får låta laget får vara större än jaget. Jag passar också på att en gång för alla döda den där myten om att folk rycker ut sidor i kurslitteraturen för varandra: något sådant existerar inte på juristprogrammet vid Lunds universitet. Gällande betygshetsen vore det lögn att säga att den inte existerar. Att den blivit uppförstorad på olika internetsidor och i diverse media är dock ett faktum. Betygshetsen är något som för egen del släppt i takt med att också den inbördes konkurrensen trappats av; troligtvis motiverat av studenterna senare förstår att betygen bara är ett riktmärke bland många andra.
2. ”Man läser orimliga mängder litteratur”. Det är mycket läsa på juristprogrammet. Jag brukar dock trösta med att läsning är som vilken sport eller hobby som helst: desto mer du tränar, desto bättre blir du. Jag kan idag säga att jag läser otroligt mycket snabbare än vad jag gjorde när jag började. Likaledes har jag tränat upp en förmåga att kunna sålla och välja ut det jag tycker verkar relevant – en förmåga jag tror alla har användning av i dagens informationstäta samhälle.
3. ”Man lär sig bara lagboken”. Att utbilda sig på juristprogrammet innebär långt mycket mer än att bara bläddra i lagboken. Undervisningen sträcker sig från föreläsningar och seminarier till rättegångsspel, rättsfallsseminarium, studentlärareledda övningar, interaktiva studentseminarier, studentledda övningar, debatter och mycket mer.

Det händer också att jag får frågan vilken människa som passar på juristprogrammet. Det finns givetvis inget ensidigt svar på detta. Tittar jag på min egen klass består den av en mycket mixad skara människor. Något jag kan sluta mig till är att jag tror att vi alla delar i någon liten mån ett visst samhällsintresse, har en gnutta intresse i att argumentera och diskutera och en viss portion av vetgirighet.

Om det är några frågor får ni gärna ställa dem i kommentarsfältet.

Må väl – så ses vi kanske på Juridicum!

/Johan