Vid Lunds universitet finns utöver ca 47 000 studenter även 8 800 anställda varav 2 700 är doktorander. Idag ägnas blogginlägget åt en intervju med David, som doktorerar på Lunds Tekniska Högskola. Häng med om du är nyfiken på hur livet är som ung forskare.
Vill du berätta lite om dig själv?
Hej! Mitt namn är David Wahlqvist. Jag är doktorand på Centrum för Analys och Syntes vid Lunds universitet. Jag forskar inom elektronmikroskopi, där man studerar material på nanometerskala (10^-9 m) med hjälp av elektroner istället för ljus. Jag har sedan tidigare en civilingenjörsexamen inom kemiteknik från LTH. På fritiden så spelar jag en massa trumpet i diverse olika sammanhang.
Vad innebär det att doktorera?
En doktorandtjänst är en så kallad forskningsutbildning, det vill säga att doktorera innebär att lära sig bli forskare. Det handlar mycket om att lära sig navigera hur akademin fungerar, men även att skriva vetenskapliga artiklar och söka forskningsanslag. När man är klar med sina doktorandstudier, så är man expert på det ämne som man har jobbat med de senaste 4-5 åren. Förutom forskning, så förväntas även doktorander att läsa ett visst antal högskolepoäng (generellt mellan 45-90, i mitt fall 60) och undervisa. I princip kan man säga att en doktorandtjänst består av tre års forskning, ett år kurser och ett år undervisning. Detta kan dock variera.
Vem blir anställd som doktorand?
Inför den här frågan var jag tvungen att kolla upp vad kraven för att söka doktorandtjänst är. På Lunds universitet så krävs generellt en fulltalig masterutbildning för att vara behörig. För att lyckas som doktorand, så krävs det att man är ganska stresstålig, ihärdig, målmedveten och nyfiken på sitt ämne, i alla fall i min erfarenhet.
Vad är elektronmikroskopi?
Jag jobbar som sagt med elektronmikroskopi, specifikt en typ som heter transmissionselektronmikroskop (TEM). TEM fungerar ungefär på samma sätt som ett vanligt ljusmikroskop. I ett vanligt ljusmikroskop skjuter vi ljus på ett prov, en viss del av det absorberas, och vi ser en “skugga” av provet. I TEM så skjuter vi elektroner på ett prov, varav en viss del absorberas. (Detta är inte hela historien, det finns lite fler moment som spelar in.) Anledningen till varför vi använder elektroner och inte vanligt ljus är att för vanligt ljus så finns där en lägre gräns på hur nära två objekt kan vara och fortfarande ses som separata (Rayleigh criterion, för synligt ljus ca 200 nanometer). För elektroner är motsvarande separation av storleksordningen 2 pm (10^-12 m), dock är en upplösning på mer än ca 50 pm svår att uppnå. Detta räcker dock gott och väl då separationen mellan atomer är på storleksordningen 100-200 pm. Detta möjliggör att vi kan “se” atomernas positioner relativt varandra. Vi kan även kombinera detta med ett antal olika analytiska instrument för att bestämma vilken sorts atom som sitter var.
När visste du att du ville doktorera?
Jag visste att jag ville fortsätta med specifikt elektronmikroskop när jag läste en kurs i materialkemi. Där fick jag använda ett transmissionselektronmikroskop och tyckte att det var väldigt roligt och verkade väldigt intressant. Vi studerade hur sot brinner i det här elektronmikroskopet och om vi kunde se någon skillnad om elektronstrålen var koncentrerad eller utspridd. Jag visste att jag ville doktorera efter mitt fjärde år på kemiteknik. Jag har fått höra från släktingar att de visste att jag skulle doktorera långt innan detta, redan från barnsben…
Vad handlar din forskning om?
Som tidigare nämnts, så handlar min forskning om elektronmikroskopi. Från början så var tanken att jag skulle kolla på katalysreaktioner, men ett samarbete med ett annat universitet blev inte av på grund av pandemin. (Värt att nämna är att jag började doktorera i september 2020…) Det blev en fortsättning på sotstudien ovan som blev fokus istället. Jag studerar hur elektronstrålen påverkar oxidationen, eller förbränningen, av sot i elektronmikroskopet för att se huruvida vi kan använda det vi ser och koppla det till tekniska processer. Vidare på samma spår, så håller jag nu på med en studie där jag ser hur vi kan förhindra elektronstrålens effekt genom att ändra provets temperatur eller tillföra gaser till provet. Jag har även jobbat en del med utveckling av dataanalys. Målet med min forskning är att förstå hur material beter sig när vi börjar titta på atomer.
Vad är det bästa med att doktorera?
Det är väldigt kul att jobba med mikroskopet. Jag har även turen att ha bra kollegor och en bra handledare. En annan rolig del är såklart att få möjlighet att besöka roliga platser och träffa intressanta personer inom mitt forskningsfält. Till exempel har jag fått vara på MAX IV och kört experiment tillsammans med några från kemiteknik. Jag har varit i Jülich i Tyskland på ett forskningscentrum, tillsammans med en kollega från fysik. Jag har varit på konferenser i Uppsala, Lund och Strasbourg (Frankrike). Det öppnar många dörrar att få träffa många andra inom sitt forskningsfält.
Kan man fortfarande vara med i Lunds studentliv som doktorand?
Absolut! Som doktorand kan du fortfarande vara aktiv i studentlivet och dessutom bo på AF Bostäder. Dessutom har man fortfarande studentrabatt som doktorand! Du välkomnas, precis som vanliga studenter, i olika studentföreningar såsom spex och studentorkestrar. Jag ger dessa två exempel då det är den typ av studentorganisationer som jag själv har varit med i som doktorand, men det finns säkert fler. Jag har under min doktorandtid varit fortsatt aktiv i AcademiMusicCorpset Bleckhornen som är en av två studentorkestrar i Lund. Trots att man kan vara med i studentsammanhang och är välkommen, så är man samtidigt i en lite annan livssituation än som student. Åldersskillnaden mellan de som är nya studenter och en själv ökar hela tiden. Inte för att det kanske är det viktigaste, men jag känner mig gammal (30!) i sammanhanget nuförtiden. Värt att nämna är kanske att jag gick med i Bleckhornen som ny student 2013…
Vad kan man göra efter sin doktorandtjänst?
Det finns två vägar: fortsätta inom akademin eller gå till industrin. Vill man fortsätta inom akademin, så är nästa steg att söka en så kallad post-doc, oftast på ett annat universitet. Man kan även gå över till näringslivet. Det finns såklart för- och nackdelar med båda valen.
Vad vill du göra när du har disputerat?
Det pendlar väldigt mycket, ofta beroende på hur det har gått med skrivandet just den dagen. Jag är öppen för båda alternativen.
Har du några tips till den som är nyfiken på att börja doktorera?
Fundera på vad du vill göra redan nu. Men man måste inte ha bestämt sig förrän det väl är dags. Prata med forskningsgruppen som verkar vara intressant, inte bara med ledargruppen utan framförallt med de som redan är doktorander. Om du inte känner att du passar in i arbetskulturen, så är det inte värt att spendera 4-5 år på arbetsplatsen. Det handlar mycket om tur och rätt tajming. Eftersom du ska spendera mycket tid med ett ämne, så är det bra att välja något som du tycker är roligt och intressant.
Några avslutande ord
Tack så mycket till David som ställde upp på intervju om livet som doktorand! Vem vet, kanske är någon av er läsare en framtida doktorand vid Lunds universitet?
Ta hand om er!
/Malin, geologistudent