I dag hade jag inte en enda händelse i min kalender. Eller, inget studierelaterat i alla fall. Vid lunch hade jag ett digitalt informationsmöte om att blogga för universitetet. Det måste ha gått bra om du läser det här.
Vad gör man en dag då ingen och inget tvingar en att masa sig ur sängen, eller för den delen ens lämna sin trygga lägenhet? Hur hittar man motivationen att ändå gå upp, duscha, äta frukost, och sätta sig på tåget mot universitetet?
I vad som känns som ett tidigare liv, när jag läste en annan utbildning, hade jag en dag som denna sannolikt stannat hemma och gjort… Ja, allt det där man gör när man inte måste göra något särskilt.
Men jag har äntligen blivit frälst av de där människorna som säger att man ska se sin utbildning som ett jobb. Jag är väl inte den konsekventa plugg-religionens bästa barn, men heller inte dess värsta syndare. I dag var jag på plats i biblioteket 09:50, trots att jag lika gärna hade kunnat ägna mig åt någon av mina favoritaktiviteter som att sova, kolla film eller scrolla mig till hjärnförrutnelse i sängen. Inte illa tycker jag!
Det finns säkert gymnasiestudenter som går till skolan tidigare eller oftare än vad skollagen tvingar dem till, men jag var inte en av dem. Jag hade nog inte ens trott på det om någon sa det till mitt 17-åriga jag. Så varför gör jag det nu, kanske ni undrar?
För mig handlar det framför allt om att kunna njuta av min fritid utan dåligt samvete. När man pluggar på universitetet kan man alltid göra mer. Det finns alltid någon övning man kan göra, något rättsfall att läsa osv… Att ha en rutin där man på autopilot åker till skolan på morgonen (eller åtminstone innan lunch, i mitt fall) och pluggar till en rimlig tid på eftermiddagen, hjälper mig att bibehålla någon slags känsla av kontroll. Hur det än går med studierna har jag i alla fall gjort en skälig ansträngning, och kan utan stress göra precis vad som faller mig in under alla de timmar jag inte tillbringar i skolan. Till exempel se tre filmer på rad, vilket jag har planerat idag när jag har pluggat klart. Det blir inte lika kul om jag är distraherad av dåligt plugg-samvete.
Studentambassadör som jag är borde jag kanske nämna att det också är rätt kul att plugga, men den sidan av studierna ryms nog i nästa blogginlägg. Tack för mig, hej svejs.
