Lundastudent

“Juridik påminner om att lägga ett pussel. Det handlar om att ana ett slutresultat i en oordnad massa.”

Många har hört talas om jurister. En del vet vad dessa jurister är och gör, men få vet allt jurister kan vara. Det är lätt att associera till den senaste inne-serien där vråltäta businessadvokater närmst predikar sina budskap inför domare i peruk, och därefter körs i glassiga bilar till skyskrapor där hörnkontoret på 105:e våningen erbjuder utsikt över en stad där allt är möjligt. Jag vet, jag har också Netflixat mig igenom allt dedär. Och för somliga stämmer det kanske, att verkligheten som jurist är sådan. Men det kan vara så himla mycket annat också.

Jag valde att börja läsa juridik för att det på något sätt var ett hopkok av saker jag var intresserad av: statsvetenskap, språk, problemlösning, pedagogik, logik. Vi får jobba för människor, för företag, för organisationer och för samhället. Vi får bidra med expertis på olika områden, för samhällskontraktet kräver att vi förhåller oss till gemensamma regler.

Jag brukar se på juridik som ett verktyg, snarare än en vetenskap. Det är ett sätt att skapa, att samhällsbygga, ett verktyg för att tillgodose behov och skapa någon form av förutsebarhet för våra handlingar. Det är ett verktyg för problemlösning. Men vad innebär det, rent konkret, att utbilda sig till jurist? Och hur går det till? Är allt pest och pina, eller kan juridik verkligen vara kul?

Att välja juridik är ett brett val. Som jurist kan du jobba… well, praktiskt taget lite var som helst. De “typiska” jurist-yrkena känner de flesta igen – domare, åklagare och advokat – men visste du att du också hittar jurister bland fotbollsagenter, diplomater och i människorättsorganisationer? Det finns en närmst oändlig bredd av möjliga yrken för en jurist. En vanlig väg att gå är att jobba på en byrå, där man kan ta hand om olika typer av ärenden som klienterna behöver. “Ni jurister är ju för sjutton med överallt!” sa en icke-juristkompis till mig för ett tag sedan, och på sätt och vis stämmer det. Ett axplock?

– Ett företag ska ingå avtal med ett annat företag – jurister (bolagsjurist och jurister som jobbar med relevant affärsrätt) kopplas in.
– Ett par bråkar om vårdnaden om sitt barn – jurister (från en familjerättslig byrå, kanske) kopplas in.
– En person har inte kunnat betala sina räkningar – jurister (Kronofogden) kopplas in.
– En person blir uppsagd från sitt jobb – jurister (fackförening) kopplas in.
– En person blir utsatt för brott – jurister (hela domstolsväsendet med domare och åklagare, samt målsägandebiträde och försvarsadvokat) kopplas in.
– Ett företag går i konkurs – jurister (som jobbar med obestånd) kopplas in.
– En person söker asyl – jurister (Migrationsverket) kopplas in.
– Ett lagförslag ska utredas – jurister (till exempel forskare eller jurist med särskild expertis) kopplas in.
– En årgång juriststudenter utbildas – vem tror ni utbildar oss? Just det…jurister!

Många av er studenter som vi träffar ute på utbildningsmässorna drar en tung suck när jag på er fråga svarar att jag läser juridik. “Usch, är inte det jättejobbigt och svårt?”. Några av er har säkert redan hört mitt svar: nej, juridik är inte svårt. Ofta är det faktiskt ganska logiskt. Men, att det är krävande är det nog få som skulle säga emot. Ja, det är en del läsning, och nej, det är inte alltid man förstår saker första gången man hör dem. Det är lite som ett nytt språk – juridiska – men det är ofantligt kul, när man börjar förstå vilken nytta man kan ha av det. Hur man kan använda kunskapen rent praktiskt för att vara med och utveckla, skydda, skapa, bidra.

I ett senare inlägg här på bloggen kommer Johan att prata mer om vad man läser och lär sig, sökvägar till programmet och annat smått och gott om utbildningen. Stay tuned, och lycka till med ansökan!

Kram!
Hanne

Ps. Läs mer om juristprogrammet här.