Att studera till sjuksköterska i Lund!

Grundläggande sjuksköterskeutbildning är det jag läser för tillfället, egentligen det enda jag läst på universitetet över huvud taget men jag är jättenöjd än så länge. Sjuksköterskeyrket är ett yrke som ger möjlighet till utveckling livet ut. Att ha en grundläggande sjuksköterskeutbildning ger just det, en grund. Resten är upp till dig att bygga vidare på, helt beroende på vad du tycker verkar spännande eller vilken typ av arbetsdag du vill ha. Förutom att arbetsområde och arbetsplats styr mycket hur ens arbete kommer se ut så kan man självklart specialisera sig efter ett år. En specialisering ligger på 1.2-2 år och i Lund finns tio specialistutbildningar plus barnmorskeutbildning. Arbetsmarknaden är fantastiskt god och möjligheter finns världen över. Själv vill jag i framtiden bland annat jobba för en internationell organisation och utveckla sjukvården för barn och mödrar på andra platser i världen.

Tre år och två examina
Som sjuksköterskestudent får man två examina. En yrkesexamen och en kandidatexamen, som man får efter att ha skrivit en kandidatuppsats, även kallat C-uppsats. Sjuksköterskeprogrammet läses under tre år och ger därför 180 hp (högskolepoäng). Mer härliga universitetsbegrepp som högskolepoäng finns här! Dessa tre år är uppdelade i sex terminer, varav jag just nu läser den fjärde. Vi läser visserligen i terminer men på universitetet har vi inga officiella lov som på gymnasiet, utom sommarlovet som och andra sidan är väldigt långt.

Läkemedelsräkning måste man kunna som sjuksköterska, beräkna doser och dosintervall av allt från Alvedon till syrgas. Läkemedelstentor har vi under flera tillfällen samtliga tre år.

Kurser och allmänt upplägg
Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde, däremot läser vi även en hel del medicin blandat med beteendevetenskap och humaniora. I min mening är sjuksköterskeprogrammet perfekt för den som liksom jag tycker om både naturvetenskap och samhällsvetenskap. Precis som på andra universitetsprogram så består sjuksköterskeprogrammet av kurser. Vissa fortgår under kortare tid medan andra ligger över samtliga tre år. En snabb presentation av terminsupplägget;

  1. Termin 1 innebär en del introduktion i ämnet omvårdnad. Vi läser även kurser i anatomi, farmakologi och det muskeloskeletala systemet. Termin 1 har vi även två dagars sjukhuspraktik för att få känna på yrket.
  2. Termin 2  börjar vi med den friska kroppen, dvs barn, vuxna och åldrande ur ett naturligt livscykelperspektiv. Det inkluderar bland annat barnsjukdomar, sexuell och reproduktiv hälsa, naturligt åldrande och äldres hälsa. Vi läser även lite vetenskapsteori och vi har fem veckors praktik på en vårdcentral.
  3. Termin 3 läser vi främst patofysiologi, alltså läran om sjukdomar. Vi har också en sju veckor lång praktik på en sjukhusavdelning.

    Practicum är en gammal del av sjukhuset där vi får öva medicintekniska moment, som blodprovstagning (med fejkblod) under termin 2. 
    (Bilden är tagen av min klasskamrat Tiffany Pitlik).

  4. Under termin 4 läser vi framför allt en längre psykiatrikurs som avslutas med en fem veckor lång praktik inom psykiatrin. Parallellt med detta förbereder vi inför kandidatuppsatsen som skrivs i termin 5 och vi läser ledarskap för att kunna handleda studenter som sjuksköterskor. Efter termin fyra har vi även möjlighet att arbeta som undersköterska vilket många gör för att få erfarenhet.
  5. Termin 5 är framför allt ägnad till uppsatsskrivande, vi läser även om mer avancerade sjukdomstillstånd med intensivare vård.
  6. Termin 6 ägnas nästan uteslutande till en enda lång praktik inom bland annat hemsjukvård, akutsjukvård och annan slutenvård/sjukhusvård. Bland annat de två första praktikplatserna kan göras utomlands, mer om internationella möjligheter på sjuksköterskeprogrammet finns här!

Verksamhetsförlagd utbildning 
Även kallat VFU, görs i sex omgångar i anslutning till olika teorikurser. Under praktiken får vi möjlighet att bland annat träna medicin-tekniska moment, men framförallt ger det tillfälle att bli allt mer varm i kläderna och bekväma med att inta en sjuksköterskeroll och möta patienter på olika sätt. När man har VFU har man inga andra föreläsningar på universitetet, men vi får däremot vissa uppgifter som ska göras för att säkerställa att vi lär oss det vi ska lära oss. Det är ofta VFUn som återger fokus och mål när det teoretiska gör saker för avlägset.

Från min senaste VFU på kirurgiavdelningen i Landskrona, termin 3. Under en dag fick jag bland annat vara med på operation, jättespännande!

Har ni frågor om sjuksköterskeprogrammet, stora som små, så tveka inte att skriva!

//Stella

 

Det här inlägget postades i Bransch, Grundläggande info, Studier, Tenta och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

KOMMENTARER

  1. Hej!
    Vad roligt att du redan nu vet vad du är sugen på! Jag kan ju alltid bara tala utifrån min egen erfarenhet. För min del var gymnasiet väldigt stressigt, många ämnen samtidigt och mycket prestationsstress. Jag mins att lärarna hela tiden sa hur tufft universitetet skulle bli. Men jag upplevde det inte alls så, efter att jag började plugga så kunde jag plötsligt andas ut istället. Visst är första terminen lite hektisk med mycket att vänja sig vid och förstå, men det är så otroligt mycket enklare att plugga på universitetet än i gymnasiet i min mening. Man har ett, kanske två ämnen i taget. På många program är det dessutom bara IG/G som gäller vilket tar bort mycket av plugstressen. Man har möjlighet till omtentor vilket gör att det faktiskt inte är hela världen om man skulle faila en tenta. Dessutom är det på sjuksköterskeprogrammet ganska mycket tid man själv får disponera och man har mycket praktiska moment. Överlag håller jag kanske inte med om att det skulle vara ett väldigt högt tempo eller vara ett svårt program, men det beror kanske på hur lätt man brukar ha för skolan, och om man tagit ett långt uppehåll eller inte efter gymnasiet. Plugget blir dessutom lättare och lättare desto mer vana man får i att arbeta på det sättet. Det finns dessutom massor med hjälp att få även som student vad gäller studieteknik, hjälp med uppsatser osv om det skulle behövas, bla finns det SI-grupper i de “svårare” kurserna. Här beskrivs konceptet SI, det är samma princip på medicinska fakulteten!
    Stort lycka till med dina eventuella studier och stort grattis till studenten!
    //Stella

  2. Hej
    jag har nyss gåt ut gymnadiet och en av mina val är sjuksköterskaprogrammet, vilket jag tycker är väldigt spännande. Men min fråga är om hur tuff själva utbildningen kommer vara jag har hört och läst mycket om hur tuff och stressigt plugget är och vill bara få din åsikt på det.

  3. Hej Sofie!
    Eftersom det är mycket pussel att få ihop VFUer till alla så får man tyvärr inte bestämma själv, men det brukar bli väldigt bra ändå, och man får generellt en bra blandning i slutändan! Man får dock önska praktikstad, dvs när man önskar vara i Lund, Helsingborg eller Landskrona. Alla får i princip vara utanför lund minst en gång. Vi har generellt mycket egen studietid schemalagd, och särskilt de första terminerna har vi sällan något schemalagt på fredagar, föreläsningar är ofta mellan 9-12 och ibland 9-16, men även föreläsningar är sällan obligatoriska och du lägger själv upp mycket av din studietid. Grupparbeten har vi en del av, men det brukar inte vara många timmar per dag och vi har sällan föreläsningar samma dag då.

    //Stella

  4. Hej! Jag undrar om man får välja var man ska göra sin VFU? Får man ha önskemål, blir man bara placerad någonstans eller hur fungerar det?

    Sen undrar jag om man har mycket egna studier som man kan läsa/skriva hemifrån eller är det mycket föreläsningar och grupparbeten så man behöver vara i skolan?

  5. Hej Kevin!

    Jag kan börja med att försäkra dig om hur otroligt normalt det är att känna det som du gör, särskilt när det kommer till de medicintekniska momenten. Det tar tid innan det sätter sig och blir en naturlig del av arbetet man utför. Under de första terminerna går mycket energi åt att fokusera på detaljerna, att lära sig hantera allt material och utrustning (till och med i T6 kan det vara lurigt ibland). De första terminerna är tuffast just för att precis allt är så nytt och det känns som att hjärnan friteras av hyperaktivitet! Jag skulle ta blodtrycket en gång i T2 och fick total hjärnsläpp, kunde inte komma ihåg vad jag skulle lyssna efter, visste inte vad jag skulle ta mig till! Det gick faktiskt bra ändå, men du är som sagt inte ensam om att känna dig nervös under din första praktik. Vartenda patientmöte var ju en mindre hjärtattack av spänning! Jag hade ingen vårderfarenhet över huvud taget kan jag tillägga, men nervösa är alla på ett eller annat sätt oavsett erfarenhet! Jag lovar dig att om några terminer till så kommer allt sånt som blodtryck falla sig helt naturligt och du behöver inte ens tänka på det längre. Man lär sig olika och man lär sig i olika takt, men det kommer sakta men säkert landa och även om det tycks helt omöjligt ibland, så kommer du ca 2 månader från examen (som jag är nu) att känna dig hyfsat redo!;)
    Stort lycka till med dina studier Kevin, och påminn dig själv om att allt faktiskt faller på plats till slut!

    /Stella

  6. Hej,

    Jag läser just nu andra terminen på sjuksköterskeprogrammet och är ute på min första VFU. Jag har sen tidigare ingen vårderfarenhet alls och känner mig stundtals osäker med t.ex. blodtrycksmätning. Min fråga är då hur kände du dig under din första praktik och hade du tidigare vårderfarenhet?

    Tack på förhand!

  7. Hej Sebastian!

    Vi läser absolut sårvård, det är inte en enskild kurs på så sätt men ett par föreläsningar om endast sårvård har vi i alla fall haft. Annars är det invävt på olika ställen under utbildningens gång men med olika fokus beroende på kursen. Tidigare terminer har kanske fokuserat mer på grundläggande hantering av sår, medans nuvarande kurs (komplexa ohälsotillstånd och akut omhändertagande) fokuserar mer på större traumavård och härliga grejer som typ amputeringar;) . Som sjuksköterska förväntas man ju kunna hantera en del sår oavsett typ! I T6 kommer vi även a VFU inom akutsjukvård. Sen är vi ju i Lund inte mer specialiserade inom akutsjukvård på utbildningen än andra ställen för tillfället (som jag känner till!). Vill man verkligen nöta in sig på den typen av vård så är vidareutbildning inom anestesi eller kanske ambulans att rekommendera (kan också läsas i Lund)! Är du intresserad av den typen av vård vid framtida jobb tex så är dock Lund perfekt på ett sätt då universitetssjukhuset här planeras bli speciellt inriktad på traumavård. Så här beskrivs planeringen bla
    “För drygt ett år sedan beslutade Region Skåne att södra Sveriges högspecialiserade traumacentrum ska ligga i Lund. Dit ska akutvård och rehabilitering av de allra svårast skadade patienterna efter olyckor och våld koncentreras.” -Sydsvenskan

    Kanske kan de få Lund att locka lite mer!;) Hoppas det var svar på din fråga, annars är det bara att återkomma!

    Allt gott!
    Stella

  8. Jag har en fråga!

    Sårvård, samt akutvård… Är det något man läser i Lund? 🙂

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt