Hej alla läsare! Idag har det gått exakt två månader sedan jag flyttade till Skottland. Jag är halvvägs igenom utbytesterminen som tar slut strax före jul. Det har äntligen blivit dags att berätta om roadtripen som jag och min pojkvän gjorde i början av september innan höstterminen drog igång!
Genom bergen i Cairngorms National Park
Tidig morgon tisdagen den 3 september bar det av med flyget från Kastrup till Edinburgh. Väl på plats hämtade vi hyrbilen. I biluthyrningslokalen fanns ett stort antal skyltar med texten #driveontheleft… Den första dagen var en av de längsta. Vi tog oss från flygplatsen i Edinburgh till hotellet i Dufftown genom de vackra glacialslipade bergiga landskapen i Cairngorms National Park med en total körsträcka på 25 mil.
Slott, kust och den första tältnatten
Eftersom vi hade övernattat i Dufftown – whiskyns skotska huvudstad – passade vi på att besöka ett destilleri i byn på förmiddagen. I närheten fanns en slottsruin och en hage med highland coos. En bra förmiddag med andra ord! Bilfärden gick vidare norrut till Elgin och sedan västerut mot Nairn och Inverness. Längs vägen stannade vi och tittade på ett vattenfall, ruinerna av en 1200-tals-katedral, ett fågelskådningsområde och en strand med häftig geologi. Slutdestinationen för dagen var Loch Ness där vi slog upp vårt tält efter 14 mils körning.
Första dagen i The Highlands
Efter tältnatten vid Loch Ness körde vi upp mot Inverness för att ta oss mot Ullapool i The Highlands. Övergången från betade fårhagar till bergiga karga landskap var plötslig. Det är svårt att beskriva hur magnifika och majestätiska de skotska landskapen är. Att få resa runt med bil genom dem var bland det häftigaste jag har gjort. Längs bilfärden mellan Inverness och Ullapool fick vi uppleva två häftiga vattenfall och enastående vyer. Efter att ha lämnat packningen på hotellet körde vi till Knockan Crag, en del av North West Highlands Geopark. Solen sken och vyerna från toppen av stigen var otroliga! Körsträckan dag tre blev 15 mil.
Med färja till Yttre Hebriderna
Ullapool var ett av de ställena på resan som vi hade önskat mer än en natt på. Fantastiska naturupplevelser runt hörnet och dessutom bodde vi på ett underbart litet hotell. Men färjan var bokad fredag förmiddag och med tre timmar ute på havet bar det av mot Isle of Lewis & Harris – Storbritanniens tredje största ö. Efter att ha kommit iland med färjan i Stornoway körde vi norrut och upptäckte en av de många sandstränderna på ön. Framåt tidig kväll gick vädret från strålande sol till dimma. Vi bodde i en mysig stuga på ön. Körmässigt blev detta den kortaste dagen på “bara” 10 mil.
Vi upptäcker Isle of Lewis
Yttre Hebriderna är känt för sina häftiga landskap. På min kurs om brittiska öarnas geologi på University of Edinburgh har jag lärt mig att delar av berggrunden på ön är tre miljarder (!) år gamla. På lördagen körde vi runt och upptäckte denna vackra ö. Allt från arkeologiska fyndplatser med stenformationer och gamla bosättningar till dramatiska klippor med stora atlantiska vågor och sandstränder. Vägarna blev smalare och smalare. På några ställen var vägarna enfiliga och vid möte fick man försöka komma förbi varandra med hjälp av “passing places”. Dagens körning landade på 17 mil.
Vi upptäcker Isle of Harris och tar färjan till Isle of Skye
Med färjan tillbaka österut bokad på kvällen hade vi tid att utforska den södra delen av ön: Isle of Harris. Här fanns bland annat The Golden Road, en fin vägsträcka där vi konstant hoppades på att inte möta en annan bil ty konstanta backkrön, kurvor med skymd sikt och otroligt smala vägar. (Spoiler: Den här känslan blev inte bättre på Isle of Skye…) Det sista stoppet för dagen blev Luskentyre Beach, en av de mest kända platserna på ön. Här fanns en fantastisk sandstrand med turkost vatten och enorma sanddyner! Allt detta bredvid de skotska bergen med sina får och highland coos. Efter en och en halv timmes färja körde vi iland på Isle of Skye. Här blev det tält i två regniga nätter. Körsträckan för dagen blev 19 mil.
Isle of Skye: fullt av turister och fantastiska landskap
En av öarna på Inre Hebriderna som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren och blivit som en magnet för turism är Isle of Skye. Tyvärr är vägarna inte anpassade för mängden trafik och trots de vackra landskapen hamnade mycket fokus på att undvika väggropar och försöka möta stora husbilar och turistbussar på minimala vägar. För första gången på resan dittills var det många andra turister på plats! Tidigare hade de flesta ställena känts som lågsäsong. På Isle of Skye besökte vi några museum och fick se vattenfall och vackra berg. Körsträckan blev en av resans längsta med 22 mil (varav typ 5 mil enkelfilig väg).
Slott, Fort William och Ben Nevis
Efter den andra tältnatten på Isle of Skye bestämde vi oss för att vi hade sett tillräckligt av ön och alla dess turister. Resan bar vidare mot nästa mål: Fort William och Ben Nevis, Storbritanniens högsta berg med sina 1 345 meter över havet. Längs vägen stannade vi bland annat på Eilean Donan Castle, ett av de mest kända slotten i Skottland, och Glenfinnan Viaduct. Vi strosade runt i Fort William på kvällen och hittade en trevlig bokhandel där jag köpte en geologisk karta över Skottland i tyg. Med ytterligare 22 mils bilkörning i bagaget satte vi upp tältet för den sista tältnatten på resan i Glen Nevis.
Genom Glencoe och Loch Lomond mot Stirling
Den näst sista dagen på roadtripen hade anlänt. Vid det här laget på resan var vi ganska trötta av all körning och att ha stannat på många ställen. Vi tittade på de flesta platserna och landskapen från bilrutan och valde att ta oss ner snabbare mot Stirling istället för att stanna lika mycket som tidigare. Vi pausade på en utsiktspunkt vid Loch Lomond – den största sjön i Storbritannien – och åt lunch. Vi lämnade The Highlands och körde in i The Lowlands för första gången på en vecka. Väl framme i Stirling hann vi utforska området vi bodde i lite. Vi besteg en höjd med ett historiskt monument och fick en fin vy över Stirling. Dagen landade på 18 mils bilkörning.
Vi återvänder till Edinburgh
Roadtripen fick ett naturligt slut eftersom jag hade en tid att passa på School of Geosciences i Edinburgh på torsdagseftermiddagen. Jag och några andra utbytesstudenter blev bjudna på en välkomstlunch samtidigt som vi checkade in vår närvaro på universitetet. På kvällen lämnade vi tillbaka hyrbilen efter tio dagars 175 mil lång bilkörning. Det blev ytterligare en hotellnatt innan jag dagen efter fick tillträde till lägenheten som jag skulle hyra i en månad.
Några avslutande ord
Den här resan är en av de häftigaste upplevelserna jag har varit med om. Skottland är ett fantastiskt land med majestätiska landskap! Dessutom var det fantastiskt för mig som geologistudent på utbyte i Edinburgh att ha roadtripen i bagaget! Det har underlättat så mycket att ha varit på flera av platserna som vi lär oss om på kurserna. Jag är så glad att ha sett så pass mycket av Skottland redan. När terminen väl drog igång hamnade fokus mer på att hitta på campus, lära känna kursare, plugga och hänga med i kurserna.
Som utbytesstudent känner jag mig nyfiken på Edinburgh och Skottland och det finns mycket som jag vill utforska. Samtidigt är jag student på heltid och kan omöjligen hinna med alla äventyr som jag hade velat göra. Därför är jag så tacksam för den fina resan som jag och min pojkvän gjorde i början av september.
Som Lundastudent finns det så många internationella möjligheter att ta del av. Lunds universitet har 560 partneruniversitet för utbytesstudier världen över. Tack vare min utbytestermin kan jag få resa runt och uppleva ett land som jag varit nyfiken i flera år. Jag är så tacksam att få plugga en termin på University of Edinburgh. Det har gått ett år sedan ansökningsprocessen till utbytet och nu har jag fått ett kvitto på att det här var helt rätt destination för mig.
Om ni någon gång får chansen att resa till Skottland – gör det!
/Malin, geologistudent