Hej allihopa! Idag börjar höstens kurser för mig här på University of Edinburgh. Jag är än så länge i startgroparna av min utbytestermin, men det har redan hunnit hända mycket. Nu har jag spenderat två veckor i Skottland. De första tio dagarna reste jag runt med min pojkvän och sedan avslutade vi resan med några dagar i Edinburgh. Jag har nu flyttat in i lägenheten som jag hyr den första månaden och vardagen ska börja ta form. I ett senare blogginlägg kommer jag berätta mer i detalj om vår roadtrip i Skottland. Men idag handlar det om hur det är att resa som geologistudent.
Jag brukar säga att en geolog på semester är en geolog på äventyr. Jag har alltid tyckt om att vara ute i skog och mark, men tidigare har jag inte riktigt reflekterat över varför landskap ser ut som de gör. Efter att jag började läsa geologi för två år sedan har upplevelsen av att vara i naturen fördjupats. Med ett geologiskt perspektiv dyker nya frågor om naturen upp: Varför ser berggrunden ut såhär? Hur gammalt är det här landskapet? Kan inlandsis ha format de här miljöerna?
Under resans gång har jag flera gånger tänkt tanken: Skottland är nog en av de bästa platserna att vara geologistudent! Här finns allt. Berggrund som är bland Europas äldsta (ca 3 miljarder år), välbevarade fossil, vulkaniska landskap (bland annat mitt i Edinburgh!), glacialt formade landskap, olika fluviala system och hav. Skottland har otroligt blandad geologi och en spännande historia! Visste ni att nordvästra delen av Skottland faktiskt en gång i tiden hängde ihop i samma bergskedja som Appalacherna i Nordamerika?
Möten med några geologientusiaster
Under resans gång har jag haft glädjen att möta människor som också fascineras av den skotska geologin. I början av resan besökte vi ett slott med en trevlig och pratsam museiguide. Han var nyfiken på var vi kom ifrån och vilka vi var. När jag berättade att jag läser geologi blev han lyrisk och började berätta om Skottlands häftiga geologi. Han tipsade mig om en hemsida där man kan studera geologiska kartor över Storbritannien, likt kartor som Sveriges geologiska undersökning har. Det hela slutade med att jag fick låna museibutikens dator för att titta på kartorna en stund.
Några dagar senare befann vi oss på Luskentyre Beach på Isle of Harris. Där såg vi en man som undersökte en bergvägg och antecknade i ett litet block. Jag gick fram till mannen och frågade om han studerade berggrunden och berättade att jag var geolog. Det visade sig att han var hobbygeolog från Australien som ofta reste till Skottland tack vare geologin. Vi stod och pratade en lång stund om allt ifrån gamla urberg och metamorfoserade gångbergarter på Yttre Hebriderna till ovanliga fossil på Orkneyöarna och hur den optimala geologiska kompassen ska fungera. Under samtalet insåg jag hur mycket av ett språk kring geologi som har byggts upp under min kandidatutbildning. Allt ifrån petrologi och paleontologi till strukturgeologi och kvartärgeologi dök upp och jag insåg hur mycket jag har lärt mig på bara två år.
Dagen efter befann vi oss på ett litet museum om dinosaurier och fossil på Isle of Skye. Det visade sig att mannen med namnskylten “Museum staff” i själva verket var den som hade funnit många av fossilen i närområdet och drivit museet sedan unga år. På museet fanns bland annat det första dinosauriebenet som hade upptäckts i Skottland. Vi pratade en lång stund med mannen som berättade om fossila upptäckter i Skottland under 1980- och 1990-talen.
Det har varit en fantastisk resa i majestätiska miljöer och fina möten med trevliga människor! Det kommer ett senare inlägg där jag berättar mer om resan. Nu ska jag iväg på min första föreläsning som passande nog handlar om de brittiska öarnas geologi.
Ta hand om er!
/Malin, geologistudent