STRESS

Jag sitter nergrävd i mer plugg än någonsin (förlåt, det ser tyvärr ut så ibland men det går över fort också)…Därför är jag lite sen med mitt inlägg. Dock kan jag trösta mig med att Lunds universitet är rankat som 70 i världen och det bästa universitetet i Sverige, se rankningen här!

bild3

bild från i våras men samma längtan efter helg..

Jag känner mig faktiskt stressad och min hjärna går på effektivitetsmode likt någon modell från någon kursbok som vill förklara något, om effektivitet. Eller nåt.

Hur blir ni när ni är stressade? Jag blir hungrig. Kan bli apatisk men jag blir bara allmänt stressad (lät

ganska uppenbart) kom jag på. Men min hjärna tänker konstant på vad jag ska göra härnäst för att lugna ner sig själv…Jag märker att jag kanske pratar extremt mycket då också.

Hur ska jag göra för att hantera när stressen blir lite lite för jobbig? Ni kanske sitter inne på något som jag missar?

För att verka klyshig kommer jag säga att jag går och tränar ändå för att få tankar på annat, att jag unnar mig choklad eller att jag tänker att allt löser sig. Även om allt detta som jag precis nämnde är sant och säkert jättebra kan jag inte säga att jag lever som jag lär alla gånger.

paus

PAUS!!

Själva grejen med stress är att om du inte tar hand om den så tar den över och sinkar dig. Ha alltid saker att göra för att hålla dig motiverad och för att ta dig någonstans här i livet, men att låta stressen få dig att må dåligt är inte till någon nytta. Alls. Och att det är väldigt viktigt att våga pausa, för man får inte glömma bort sig själv i stressen. Att plugga ska ju vara att investera i sig själv. Alla är olika och orkar olika, så ibland behöver man pausa fem gånger. Glöm inte det.

Vad lustigt, något som fick mig att tänka till nu faktiskt var från ett scenario idag när min föreläsare frågade oss; Varför sätter vi er under press? Varför låter vi er utmanas istället för att ni får det lite lättare och lär er allt på en gång istället för att ni kanske får lite problem på vägen?

  • Ja varför gör ni så? Tänkte jag då, fast jag var tyst.
  • Det är för att träna ert intellekt, för då blir ni faktiskt smartare.
  • Okej sa jag, och nickade.

Med det sagt och lite ältande i början (för det behöver man faktiskt alltid) och när jag väl skrev ner min lärares ord ska jag se den där stressen som att träna mitt intellekt, som något som får mig att bli smartare. Och något som inte ska få mig att må dåligt. Jag ska arbeta med allt jag har att göra och inte emot det. Jag ska inte bli stressad, jag ska bli smartare!
Och träna. Och umgås med mina vänner. Och pausa. Och pausa lite till.

bilden

“The important thing is that it is difficult rather than easy and not “how fast” students learn, because when it’s hard you have to train your intellect. And that’s when you become even smarter.”

Det här inlägget postades i Studentliv. Bokmärk permalänken.

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt