Kråkorna rör sig i täta, mörka och intensiva formationer – det är nästan så att man ryggar tillbaka när de skriker i kör. De svarta fläckarna i skyn hänger som skuggor över det stora, ståtliga magnoliaträdet i Lundagård. I söder domkyrkans massiva – med åren grånade – sidoskepp; med blicken fäst åt nordväst tornar universitetshusets bländande vita – majestätiska, tydligt anspelande på – nästan längtande till – det klassiska, antika – kolonner och fasader; REGIA ACADEMIA CAROLINA berättar inskriptionen för oss, tryggt övervakad av ståtliga sfinxer.
Om våren exploderar den skära, kraftiga magnoliablomstern mot det påtagligt vita. Den blåa skyn och alla inbjudande platser att slå sig ned – hit kommer våren i tid och solen hälsar alla studenter med värme, där de sitter och lutar sig mot domkyrkans vägg. Det vita till trots: här tar det mörka över ibland. Om hösten tycks trädens avskalade grenar inta de märkligaste av skepnader – och nog går det en skugga – arvet efter den sista rättegången i Lunds akademiska domstol – och vakar utanför Locus Peccatorum? Akademiska Föreningens Borg gömmer många (hemliga?) rum i sina tinnar och torn, och vem vill inte tro på sägnen om vår ridande kung i den tjusiga trappan inne i Kungshuset?
Alla dessa ordenssällskap – alla tjusiga baler och traditioner som Lundalivet är så intimt förknippade med! I Lunds omnejd finner vi fält och bar natur; Lund ligger som ett säte mitt i ingenstans (även om tåget till Malmö tar mindre än 15 minuter). Nog är likheterna många mellan lilla Lund och häpnadsväckande Hogwarts…
Vågar jag mig på att påstå att vi är många här i Lund som en gång drömde om det där brevet som aldrig dök upp? Det skulle vara förslutet med blodrött sigill – den omisskännliga stämpeln – precis som i böckerna, i drömmarna?
För mig kom dock ett tusen gånger vackrare brev. Jag glömmer aldrig den där sensommardagen år 2011 då jag för första gången äntrade den ståtliga Juridiska fakulteten. Förtrollningen var ett faktum – fina Juridicum, allt inrymt i Televerkets forna lokaler; alla vackra namn på föreläsningssalarna, den böljande kullerstenen utanför entrén, och herregud, alla torn, det enorma biblioteket med en vacker balkong och åh, de nötta öronlappsfåtöljerna, uppradade i sällskap av klassiska gröna bordslampor.
Håll i hatten ni förväntansfulla studenter, pendlandes mellan hopp och förtvivlan. För många av er väntar ett brev tusen gånger bättre än det vilket skulle er till Hogwarts ta. Det må anlända i – för dramatiken och känslan föga, men för miljön desto mer, önskvärt – modernt format – men misströsta icke, blivande studenter; brevet innehåller en biljett till en plats, en period och mängder av poäng (i högskoleformat) som överträffar era vildaste fantasier.
Er edsvurna Harry Potter-fanatiker tillika blivande lundajurist,
Mathilda
P.S. För den rätta känslan, kika in i dockskåpet och njut:
https://www.youtube.com/watch?v=HHJIvinWx14